Tung rapport varnar för AI:s påverkan på klimat, vatten och mark

När det talas om AI:s miljöeffekter tänker många mest på hur elkrävande tekniken är. Men den totala bilden påverkas inte bara av hur mycket el som används, utan också av var och hur denna el producerats. Detta har betydelse för både datacentralernas klimatutsläpp och deras mark- och vattenbehov. Det som är miljövänligt i ett avseende kan dessutom vara dåligt i ett annat.

Det är en av huvudpunkterna i en nyligen utkommen rapport från FN-enheten United Nations University Institute for Water, Environment and Health. Det är en tungt vägande rapport, men bara en av flera på senare tid som gett en mörk bild av AI-teknikens miljöpåverkan. I USA, hem för mer än 4 400 datacentraler, ökar också det lokala motståndet på många håll. För ovanlighetens skull enas ofta republikaner och demokrater i sådana motståndskampanjer – mer om detta i slutet av i artikeln.

Systematiska felberäkningar

FN-institutets rapport har titeln Environmental Cost of Artificial Intelligence: Carbon, Water, and Land Footprints. Dess författare menar att AI:s miljökostnader hittills har blivit systematiskt felberäknade. De flesta beräkningar har handlat om de klimatutsläpp som orsakas av AI-systemens ”träning”, när algoritmer får analysera stora datamängder för att lära sig mönster. Detta arbete är mycket energikrävande, men det är även själva användningen, nu när AI ingår i allt fler sammanhang. 

Klimatutsläppen är också bara en del av miljökostnaden. All el som går åt till att träna eller använda ett AI-system påverkar inte bara klimatutsläppen utan också behovet av vatten (för kylning och elproduktion) och marken (för infrastruktur och råvaror). Och dessa tre miljöeffekter kan gå åt olika håll, påpekar rapporten.

Ett exempel är om en anläggning slutar ta sin el från ett kolkraftverk och i stället använder el från biobränslen. Det är bra för klimatet, eftersom koldioxidutsläppen kan minska med 70 procent. Men biobränslen kräver mer mark och vatten när biogrödorna växer, så behovet av vatten ökar samtidigt mer än 30 gånger och behovet av mark ökar 100 gånger. Fokuserar man bara på koldioxidutsläppen riskerar man därför att missa effekterna på andra områden. 

Global användning, lokal skada

Ett annat problem är att AI kan användas överallt, medan dess nackdelar för miljön framför allt märks lokalt. De blir kännbara i de områden vars mark och vatten används för datacentralerna, där viktiga mineraler utvinns och där elektroniskt avfall deponeras. 

Vi har en kort tid på oss att se till att denna teknologiska revolution utvecklas inom de planetära gränserna, och att de samhällen som producerar de kritiska mineralerna, hyser infrastrukturen eller tar hand om avfallet också får ta del av teknikens fördelar”, säger professor Kaveh Madani i en artikel från FN-institutet.

Institutets rapport är full av oroande uppgifter om utvecklingen. Här är några:

• År 2030 beräknas AI-teknikens vattenanvändning motsvara vattenbehovet hos 1.3 miljarder människor. 
• År 2030 beräknas också de AI-anknutna datacentralerna använda 945 terawatttimmar el. Det är nästan tre gånger mer än vad Pakistan, Bangladesh och Nigeria med sina 650 miljoner invånare använder tillsammans.
• När en AI-modell börjat användas är det användningen och inte träningen som drar mest energi. Bara ChatGTP beräknas ta hand om omkring 2.5 miljarder frågor varje dag. 
• Energibehovet varierar beroende på AI:s uppgift. En ”textklassificering”, en teknik som sorterar text i exempelvis spam och icke-spam, är måttligt energikrävande. Ska AI svara på en chattfråga krävs 200 gånger mer energi, och för att skapa en bild krävs över 1 400 gånger mer energi.
• AI blir visserligen allt mer energieffektivt genom den tekniska utvecklingen. Men eftersom AI-användningen samtidigt ökar hela tiden, så ökar ändå det totala energibehovet.
• Efter 2030 kan AI:s utrustning ge upphov till uppemot 2.5 miljoner ton elektronikavfall varje år. 

Förslag till åtgärder

FN-institutets rapport utmynnar i en rad förslag för att uppnå ett ”ansvarsfullt ekosystem” för den nya tekniken. Förslagen handlar bland annat om transparens, miljörättvisa, ansvar för hela livscykeln, internationellt samarbete och en hållbar användning. Finansmarknaden skulle kunna vara den första aktören, menar man, om investerarna börjar ta med AI:s miljöpåverkan i sina riskbedömningar.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterrez underströk också behovet av transparens i ett tal vid FNs första Global Dialogue on AI Governance nyligen. Han krävde att alla stora AI-företag ska mäta och offentliggöra sina anläggningars påverkan på klimat, mark och vatten, och att de från år 2030 ska använda bara förnybar energi.

Konsumenterna kan inte styra

Uppmaningar om att reglera AI:s miljöpåverkan kommer nu från många håll. Forskarna Shweta Singh och Frederik Dahlmann från University of Warwick i Storbritannien har gett förslag till olika regelverk. De understryker att det är bråttom, och att det är beslutsfattarna som bör agera. Att tro att konsumenterna kan dämpa sin efterfrågan i ett system som designats för att vara maximalt lockande är både naivt och ineffektivt.

Beslutsfattarna bör behandla AI som vilken annan enormt vinstgivande resursintensiv industri som helst, med noga uttänkta regleringar, skriver de i en artikel på den internationella nyhetssajten The Conversation.

I USA har den snabba ökningen av antalet AI-inriktade datacentraler lett till problem på många håll, eftersom dessa stora datacentraler är så resursslukande. Meta bygger t.ex. en anläggning i Louisiana som, när den är färdig, kan kräva dubbelt så mycket energi som hela staden New Orleans. 

Sådana anläggningar kräver ofta nya investeringar i elnätet, vilket kan ge höjda eltaxor för konsumenterna. De kan också kräva nya kraftverk. Louisiana sa förra året ja till att bygga tre nya gaskraftverk för att klara Meta-anläggningens energibehov, enligt en rapport från Lincoln Institute of Land Policy.

Lokalt motstånd i USA

Reaktionerna kommer nu inte bara från forskare, utan också från lokalbefolkningar som ser ett hot mot sin vattentillgång och sina eltaxor. Intressant nog finns detta motstånd ofta hos både demokrater och republikaner i USA, eftersom de som tänker på miljön och de som tänker på sin ekonomi här har gemensamma intressen.

Enligt tidningen The Guardian har under det första kvartalet i år minst 75 sådana projekt försenats eller lagts på is på grund av protesterna. I flera amerikanska delstater har man också försökt avsätta politiker som anses ha skönmålat följderna av nya datacentraler.

En hel del klimataktivister, som känner att klimatkampen är hopplös i Trumps USA, har också sällat sig till den växande rörelsen. Många miljö- och klimatinriktade organisationer ingick i de över 500 grupper som nyligen skrev till kongressen och begärde ett moratorium för utbyggnaden av stora datacentraler. Till dem hörde exempelvis Greenpeace USA, GreenLatinos och Food and Water Watch, skriver webbsajten Grist.