Två förlorade år till för klimat och miljö med regeringen Tidö, visar SMB:s granskning

Regeringen har tillsammans med samarbetspartnern SD under sina fyra år dekonstruerat stora delar av traditionell svensk miljöpolitik och gått baklänges i klimatarbetet. Den slutsatsen kan dras av SMB:s stora granskning, som nu avslutas med en genomgång av mandatperiodens andra hälft.

Det är, så när som på en månad, fyra år sedan Ulf Kristerssons Tidöregering tillträdde i oktober 2022. Blir det ännu fyra år vid makten för M, KD, L och SD? Det vet vi tidigast nu på söndag kväll. Det verkar, som så ofta i svensk politik, bli ett mycket jämnt val.

Artikeln visar hur de som haft makten i Sverige använt sitt maktinnehav. Inte vad dessa partier, och oppositionen säger att de vill göra under nästa mandatperiod om de ges möjlighet. Längst ned i artikeln finns länkar till olika valkompasser med särskilt fokus på miljö och klimat för att underlätta för läsarna att orientera sig om vad partierna vill göra.

För klimatet och miljön var Tidöregeringens politik under dess första två år i huvudsak mycket negativ. Detta konstaterade SMB i en stor genomgång av fattade beslut, utredningsförslag, direktiv och nyheter med direkt bäring på den förda politiken, som vi publicerade i oktober 2024.

Hur blev då politiken under den sista hälften av mandatperioden? Tyvärr visar en ny granskning enligt samma upplägg att Tidöregeringen fortsatt luckra upp och försvaga såväl klimat- som miljöpolitiken, med en och annan mindre ljusglimt. Uppräkningen här nedan gör inte anspråk på att vara fullkomlig, men ger en tillräckligt tydlig bild av regeringens oftast mycket svala intresse för spörsmålen:

Oktober 2024:

• EU-kommissionen beslutar att godkänna den tidigare ifrågasatta svenska skattebefrielsen av biogas, ett ur klimatperspektiv positivt ställningstagande som regeringen tryckt på för att få igenom.

• I enlighet med direktiven föreslår regeringens skogsutredare Göran Örlander att tillståndsplikten för att få avverka i de fjällnära skogarna tas bort och ersätts av anmälningsplikt. Tidsgränsen på sex veckor mellan anmälan och tillåtlig avverkning föreslås bli minskad till tio dagar, vilket försämrar möjligheten att hinna undersöka förekomsten av naturvärden.

November:

• Miljöjuristerna och Naturskyddsföreningen anmäler regeringen till EU-kommissionen för granskning. Regeringen klarar inte flera miljö- och klimatkrav, bland annat kollagring i mark och koldioxidutsläpp, betonar organisationerna. Något regeringen tidigare under året medgett själv i en rapport till kommissionen om läget.

December:

• Statliga Vattenfalls planerade anläggning för att skilja av och lagra biogen koldioxid, så kallad Bio-CCS vid värmeverket i Jordbro stoppas. Regeringen har satsat stort för att få igång sådana, av många starkt ifrågasatta, lagringsprojekt men Vattenfall konstaterar att det saknas både ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.

• Regeringen låter den statliga offentliga utredningen Fossilfritt Sverige, med uppdrag från 2015 för att stötta omställningen till förnybara bränslen, vara kvar. Förordnandet skulle gått ut 31 december men förlängs istället två år.

Januari 2025:

• En mödosamt framförhandlad kompromiss mellan M, L, C och S i miljömålsberedningen om visst ökat skydd av naturskogar faller oväntat under slutmötet. Moderaterna och Liberalerna hoppar av överenskommelsen. Enligt S-ledamoten i beredningen uppnås därmed varken EU:s krav på kollagring eller skydd av biologisk mångfald.

Februari:

• Regeringen beslutar att det så kallade referensvärdet för vargstammen ska sänkas från 300 till 170 vargar. Referensvärdet anger hur många individer som krävs för ”gynnsam bevarandestatus.” Regeringens påstående om att man har forskningsstöd för siffran dementeras eftertryckligt av inblandade forskare som säger att det är en grov vantolkning av de studier som gjorts.

• FN-sändebudet Michel Forst begär ett möte med regeringen för att ta upp den hårdnande behandlingen av klimataktivister. Framförallt gäller hans kritik hanteringen av en kvinna som blev av med sitt arbete på Energimyndigheten för sina aktiviteter i det fridsamma nätverket Rebellmammorna, och där civilförsvarsministern engagerade sig personligen för ett ingripande mot henne.

Mars:

• Det ekonomiska samarbetsorganet OECD totalsågar det mesta av regeringens miljö- och klimatpolitik. Allt från det i all hast skrotade förslaget till nya reseavdragsbestämmelser till skogspolitiken och skattesänkningar på fossila drivmedel kritiseras och 28 rekommendationer på förändringar läggs fram i rapporten.

• Såväl klimatet som folkhälsan underordnas betydelsen av ökad svensk livsmedelsexport i regeringens nya livsmedelsstrategi. Frågan om köttets klimatpåverkan och negativa följder för folkhälsan vid för hög konsumtion spelas ned helt, vilket kritiseras av både livsmedels- och klimatforskare.

April:

• Regeringens av många starkt kritiserade förslag till slopad betesrätt för korna föll oväntat i riksdagen. En socialdemokratisk reservation från jordbruksutskottet fick stöd inte bara av den rödgröna oppositionen, utan även av Sverigedemokraterna.

• Regeringens vårproposition bekräftar neddragningen av klimat- miljö- och naturanslaget med drygt fyra miljarder kronor under året. Det omfattar sänkta anslag för klimatinvesteringar, avvecklad klimatbonus för personbilar och mindre pengar till skydd av värdefull natur och insatser i hav och vattenmiljöer.

Juni:

• Regeringens skogsutredare presenterar i slutbetänkandet en lång rad mycket kontroversiella förslag. Naturreservat ska bli lättare att upphäva, främmande (invasiva) trädarter enklare att introducera och skogsgödsling stimuleras. Häckande skogsfåglars skydd ska minskas och hänsynen till rödlistade arter försämras. Det 20 år gamla miljömålet ”levande skogar” ska överges. Klimatnyttan av skogsbruket ska istället för FN:s protokoll få en ny definition som tagits fram av skogsindustrin, och som enligt klimatprofessor Markku Rummukainen överdriver nyttan.

Juli:

• En rad nya lagar, flera negativa för klimat och miljö, började gälla den 1 juli. Bland annat avvecklas flygskatten, något som går tvärs emot utvecklingen i flera andra EU-länder. Vidare sänktes bensin- och dieselskatten ytterligare och solcellsbidraget drogs ned från 20 till 15 procent.

• Larm kommer från flera håll, bland annat Svenska Turistföreningen, om snabbt förfall i naturreservat och nationalparker som en följd av regeringens kraftiga nedskärningar. Rapporter om tilltagande nedskräpning, trasiga toaletter, vindskydd och raststugor fick riksdagsledamöter att begära interpellationssvar från miljöminister Romina Pourmokthari (L) om hur hon ser på situationen.

Augusti:

• Regeringen lägger fram sin proposition om att tillåta brytning av uran igen i Sverige från 1 januari 2026. I förslaget ingår också att det inte ska finnas någon kommunal vetorätt mot brytning (Efter mycket skarpa protester tillsattes senare en utredning om huruvida veto mot den mycket miljöstörande alunskifferbrytningen ska tillåtas, red:s anmärkning).

September:

• Regeringen satsar 85 miljoner kronor för att under 2026 inleda saneringsarbeten runtom i landet mot evighetskemikalierna PFAS. Men nästan samtidigt godkänner regeringen dräneringsarbeten av den starkt PFAS-förorenade marken vid Karlsborgs flygplats. Dessutom ges försvarsmakten tillstånd att lägga upp 89 000 ton förorenade jordmassor och asfalt i en kilometerlång vall strax intill dricksvattentäkten Vättern.

Oktober:

• Regeringen får kritik för att visa upp en alltför glättig och verklighetsfrämmande bild av sina klimatåtgärder. Enligt Riksrevisionen ges väljarna felaktig information om läget. Naturvårdsverket får också kritik, men pekar på att man fått i uppgift av regeringen att enbart presentera ett istället för flera tänkbara scenarier över utvecklingen av klimatutsläppen.

• De svenska och finska statsministrarna har i ett gemensamt brev till EU-kommissionen begärt lättnader i klimatkraven på skogen. De är rädda för att avverkningsvolymen måste begränsas för att höja inlagringen av kol i skogsmark.

November:

• Frankrike sände sin president Macron och Tyskland och Storbritannien sina premiärministrar Mertz och Starmer till det viktiga förmötet inför COP 30 i Brasilien (FN:s klimattoppmöte). Sveriges statsminister Ulf Kristersson reste för sin del till Tallin, där marknadsliberala tankesmedjan Timbro höll konferens om Europas banksystem.

December:

• Den under året framlagda skogsutredningen noterar en närmast unikt omfattande sågning från de allra flesta remissinstanserna förutom Lantbrukarnas LRF och Skogsindustrierna. Svenska Världsnaturfonden skriver att man ”inte kan annat än att förkasta utredningen i sin helhet” och anser att inget av dagens problem löses och att förslagen bryter mot de flesta av EU:s skyddsdirektiv.

• Trafikverkets förslag till nationell 12-årsplan för infrastrukturen lyckas inte bidra till att uppnå klimatmålen, men inte heller till nollvisionen för trafiken, eller till att hejda underhållseftersläpningen för järnvägen, med mera. Detta trots 1 200 miljarder kronor i potten, skriver 2030-sekretariatet i ett remissvar. Orsaken ligger dock i regeringens beställning, anser man.

Januari 2026:

• I en analys försöker affärsnyhetsbyrån Bloomberg förstå Sveriges kovändning inom miljö- och klimatpolitiken. Bloomberg konstaterar att ett land som redan kommit långt i omställningen och framstod som ett föredöme av svårförståeliga skäl började föra politik i rakt motsatt riktning. Fossila utsläpp ökade med sju procent och investerare i grön teknik börjar tveka när de möter svalt intresse, eller rent av skepsis, från politiskt håll, konstateras i analysen.

Februari:

• I ett plötsligt och oväntat uttalande flaggar klimatminister Romina Pourmokthari (L) för att det svenska klimatmålet för transportsektorn, 70 procent lägre utsläpp 2030 (från nivån 2010) ska skrotas. Utspelet är extra svårförståeligt då samma minister några månader tidigare tvärtom sa att målet ligger benhårt fast, och läxade upp medier som antytt motsatsen.

Mars:

• I en lagrådsremiss lämnar regeringen bara in begränsade delar av förslagen i den stora skogsutredningen. Det handlar nu främst om att minska anmälningstiden från sex till tre veckor inför avverkning. Ett förslag som hade haft förutsättningar att minska polariseringen – en skogsmarksersättning till de skogsägare som får avverkningsförbud – tas inte med. Skogsägare får alltså därmed, som hittills, inte någon ersättning vid avverkningsförbund, vilket flera oppositionspartier krävt.

• Regeringens tvärvetenskapliga expertorgan Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin utvärderingsrapport att regeringens politik måste ändras för att klara klimatmålen. Rådet pekar med statistik och branschenkäter exempelvis på att regeringen försvårat etableringen av ny fossilfri elproduktion (utöver kärnkraft som kräver mer tid). Energiminister Ebba Bush (KD) anser att rådet därmed uttrycker politiska åsikter som helt går att bortse från.

Maj:

• I ett särskilt krispaket för att kompensera för Irankrigets följder läggs miljarder kronor i kraftigt sänkta bensin- och dieselskatter, utöver vårpropositionens skattesänkningar. Totalt satsas 17,5 miljarder kronor med lånade pengar på framförallt fossilbränslen, men även på en mindre höjning av elbilspremien och ett elstöd till hushållen.

• När regeringens styrmedelsutredning ska presenteras, ställs presskonferensen in och utredaren själv får passa över dokumenten i korridoren till vikarierande klimatminister Johan Britz (L). Styrmedelsutredningen, som länge sades vara svaret på hur regeringen ska klara EU:s och egna klimatmål, avfärdades unikt nog av sina beställare, inklusive ansvarige ministern – innan den ens hann presenteras.

• Regeringen kommer med ännu en kompensation för dyrare reskostnader. Den här gången handlar det dock om ett statsbidrag till alla regionala kollektivtrafikbolag som sänker priset på månadskorten med hälften under ett halvårs tid.

Juni:

• Allt fler regeringsföreträdare börjar tala om Sverige som EU:s lägsta nettoutsläppare av koldioxid. Och antyda, eller säga rakt ut, att eftersom skogens kolupptag är större än de fossila utsläppen, är Sverige i stort sett redan i hamn i klimatfrågan. Även på moderaternas FB-hemsida utsägs oblygt denna osanning, som helt strider mot de internationella reglerna för hur kolupptag och kolutsläpp ska bokföras.

Juli:

• Ett historiskt och betydelsefullt styrmedel inom svensk klimatpolitik utraderas så gott som, lite i skymundan. Den första juli sänks koldioxidskatten från 3,27 till 0,87 kronor per liter fossilt bränsle. Koldioxidskatten infördes 1991 av Ingvar Carlssons S-regering, men har behållits av alla därefter fram till Tidö-epoken. Sverige var först i världen med skatten och har fått många efterföljare.

Augusti:

• Naturvårdsverket ges ett nytt uppdrag av regerigen som kraftigt försvagar verkets traditionella pådrivande roll för genomförandet av miljöpolitiken. Enligt den nya instruktionen ska verket inte driva utan ansvara för miljöfrågor, och det sägs inget alls om att arbeta med hållbarhetsfrågor och Agenda 30-målen.

September:

• Regeringens förslag till EU-kommissionen om hur förordningen om att restaurera skadad natur ska genomföras lägger åtgärderna på EU:s miniminivå. En rad konkreta förslag från myndigheterna stryks, exempelvis ett förslag från Naturvårdsverket om förbud mot torvbrytning.

——————————-

Den första delen av granskningen omfattade regeringsåren 2022-2024 och publicerades i oktober 2024, här länk till artikeln.

——————————–

Här finns länkar till en rad valkompasser med betoning på partiernas uppfattningar och förslag inom miljö och klimat:Valkoll (oberoende plattform) , SVT:s valkompass, Klimatriksdagens valkompass, Aktuell Hållbarhets valkompass, samt slutligen Naturskyddsföreningens valkompass.