Allt du behöver veta om IPCC-rapporten

Foto: Tatmouss

 FN:s klimatpanel (IPCC) har släppt en ny rapport som handlar om hur utsläppen av växthusgaser kan minskas. Att hålla ökningen av världens medeltemperatur under 1,5 grader är svårt, men inte omöjligt. De mänskliga utsläppen av växthusgaser har ökat och de har aldrig varit så stora som på 2000-talet. För att världens medeltemperatur inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med innan industrialismen så behöver utsläppen av växthusgaser ha minskat med 40-70 procent år 2050 jämfört med år 2010. I slutet av århundradet så behöver i stort sett alla utsläpp ha stoppats.

Om ingenting görs för att minska utsläppen så kommer världens medeltemperatur att öka med 3,7-4,8 grader till år 2100. Den politik som förs nu räcker inte för att ökningen av medeltemperaturen ska vara max 2 grader. Mer behöver göras. Andelen energi som har låga koldioxidutsläpp behöver nästan tredubblas och det kan behövas tekniker för att ta ned koldioxid från atmosfären. Exempel på dessa tekniker är skogsplantering och bioenergi där koldioxiden fångas in och förvaras under marken, men det finns också svårigheter med dessa tekniker.

Det behövs energieffektiva fordon. höghastighetståg och stadsplanering som är bra för cyklister och fotgängare. Om vi hanterar jorden, skogen och marken på rätt sätt så kan jordbruket, skogsbruket och markanvändningen vid slutet av detta århundrade ta ned mer koldioxid från atmosfären än vad de släpper ut. Dessa åtgärder behöver inte kosta så mycket, de skulle minska den ekonomiska tillväxten med endast 0,06 % per år.

En fördjupning om vad rapporten säger om olika områden finns nedan.

Utsläppstrender

  • Världens utsläpp av växthusgaser har fortsatt att öka mellan 1970 till 2010. De totala mänskliga utsläppen av växthusgaser har under 2000-talet varit de största i mänsklighetens historia. Den ekonomiska krisen 2007-2008 minskade endast utsläppen tillfälligt.
  • Förbränning av fossila bränslen stod tillsammans med industriaktiviteter för 78 % av världens ökning av växthusgasutsläpp från 1970 till 2010. Koldioxid stod för 76 % av de mänskliga utsläppen av växthusgaser år 2010. Metan stod för 16 %. Sedan 1970 har 75 % av de mänskliga växthusgasutsläppen varit i form av koldioxid.
  • Cirka hälften av de sammanlagda mänskliga utsläppen av växthusgaser mellan 1750 och 2010 har skett de senaste 40 åren.
  • Ekonomisk tillväxt och befolkningsökning har varit de viktigaste anledningarna till ökningen av koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen.
  • Utan tydliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser så kommer världens medeltemperatur på marknivå år 2100 att ha ökat med 3,7-4,8 grader jämfört med innan industrialismen.  År 2030 beräknas, om inte tydliga åtgärder för att minska utsläppen genomförs,  mängden koldioxid i atmosfären att vara 450 parts per million ( ppm) och mellan 750-1300 ppm år 2100.

Vägar till mindre utsläpp

  • Om det ska vara troligt att världens medeltemperatur inte överstiger 2 grader, jämfört med innan industrialismen, så ska mängden koldioxid i atmosfären inte vara mer än cirka 450 ppm. Om det ska vara mer troligt än inte troligt att ökningen av världens medeltemperatur inte blir mer än 1,5 grader år 2100 så behöver mängden koldioxid vara under 430 ppm.
  • Om vi ska ha en trolig chans att inte höja världens medeltemperatur mer än 2 grader, jämfört med innan industrialismen, så behöver de mänskliga utsläppen av växthusgaser ha minskat betydligt år 2050 genom stora förändringar i energi och markanvändning. Världens utsläpp av växthusgaser behöver minska med 40 till 70 procent till år 2050, jämfört med år 2010, om det ska vara en trolig chans att den globala uppvärmningen begränsas till två grader. Till år 2100 så behöver utsläppen i stort sett ha upphört.
  •  Mängden koldioxid i atmosfären kan innan 2100 överstiga 450 ppm. Om mängden koldioxid ska vara runt 450 ppm år 2100 så behövs det tekniker för att ta ned koldioxid från atmosfären. Dessa tekniker kan vara plantering av skog och koldioxidlagring från bioenergi. Det är osäkert om det går att använda dessa tekniker i tillräckligt stor skala och det finns, olika mycket, risker med dessa tekniker. Att ta ned koldioxid från atmosfären kan komma att behövas även om mängden koldioxid inte blir mer än 450 ppm för att kompensera områden där det är dyrt att minska utsläppen. Det finns endast begränsade bevis för att dessa tekniker fungerar i stor skala.
  • De åtgärder som världens politiska ledare har kommit överens om kommer sannolikt att hålla ökningen av medeltemperaturen under 3 grader jämfört med innan industrialismen.
  • Det finns väldigt olika bedömningar av den ekonomiska kostnaden för att minska utsläppen. Åtgärder för att mängden koldioxid i atmosfären inte ska bli mer än 450 ppm bedöms minska den ekonomiska tillväxten med 0,06 procent per år, men då räknas ekonomiska fördelar med att hejda klimatförändringarna inte in. Det kan dock bli mycket dyrare om tekniker för att minska utsläppen inte finns så mycket som de skulle behövas. Att vänta med att minska utsläppen ökar kostnaden. Det kan vara så att det inte går att nå en koldioxidhalt på cirka 450 ppm om man väntar med att minska utsläppen eller om viktiga tekniker inte finns tillgängliga i tillräckligt stor skala.
  • Det kan vara svårt att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, Det skulle kräva omedelbara utsläppsminskningar, tillgång till alla tekniker som minskar utsläppen och låg energianvändning.

Energi

  • Utsläppen från energi bör år 2040-2070 ha minskat med 90 %, jämfört med 2010.
  • Om ingenting görs för att minska utsläppen så kommer utsläppen av koldioxid från energisektorn att ha fördubblats eller även tredubblats år 2050 jämfört med år 2010. Det finns tillräckligt med fossila bränslen för att mängden koldioxid i atmosfären ska kunna vara högre än 650 ppm.
  • För att nå låga utsläpp så behöver koldioxidsnåla energitekniker ( förnyelsebart, kärnkraft och koldioxidavskiljning och lagring)  öka från att nu vara cirka 30 % av världens energi till att bli mer än 80 % år 2050. Fossila bränslen utan koldioxidavskiljning och lagring behöver i stort sett upphöra till år 2100.
  • Förnyelsebar energi stod för cirka hälften av den nya energin år 2012. Men många förnyelsebara energitekniker behöver fortfarande stöd för att deras andel ska öka.
  • Kärnkraft är en utvecklad koldioxidsnål teknik. Men dess andel av världens elproduktion har minskat sedan 1993. Kärnkraft kan bidra till en ökning av koldioxidsnål energi, men det finns flera hinder och risker. Dessa hinder och risker handlar om säkerhet, uranbrytning, finansiering, avfall, kärnvapen och den allmänna opinionen. Nya kärnkraftstekniker utvecklas som är bättre för säkerheten och hantering av avfallet.
  • Utsläpp av växthusgaser kan minska betydligt om nuvarande kolkraftverk ersätts med effektiva kraftverk som drivs av naturgas. Förutsatt att utsläppen i samband med utvinning av naturgas är låg. Naturgas, utan koldioxidavskiljning och lagring, kan vara en övergångsteknik för att ökningen av medeltemperaturen inte ska bli mer än 2 grader. Användningen av naturgas kan öka för att år 2050 vara tillbaka på dagens nivå och därefter minska, utan att ökningen av medeltemperaturen blir mer än två grader.
  • Koldioxidavskiljning och lagring kan minska utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen. Det finns dock frågetecken kring säkerheten och transport.
  • Att kombinera bioenergi med koldioxidlagring kan vara en teknik för att ta ned koldioxid från atmosfären. Men det kan finnas risker med lagring och ökad användning av biomassa.

Transport

  • Om ingenting görs så väntas utsläppen fördubblas till år 2050.
  • Även med åtgärder som energieffektiva fordon, stadsplanering som gynnar cyklister och fotgängare och ny infrastruktur som höghastighetståg så förväntas utsläppen öka. Dessa åtgärder kan dock minska koldioxidutsläppen med 15-50 % till år 2050 jämfört med om ingenting hade gjorts.
  • Möjligheten att byta till koldioxidsnåla bränslen finns och kommer att öka. Det kan handla om metanbränslen, fordon som drivs av el, vätgas-bränsle och biobränslen.
  • För regioner där städerna växer så är investeringar i kollektivtrafik viktiga för att undvika att mån låser in sig i infrastruktur med höga utsläpp av koldioxid.

Byggnader och bostäder

  • Om ingenting görs så väntas utsläppen av koldioxid från denna sektor att öka med 50-150 % till år 2050. Detta på grund av ökat välstånd, livsstilsförändringar och urbanisering.
  • Ny teknik ger möjlighet att år 2050 ha samma eller minskad mängd utsläpp jämfört med nu. För det krävs regler om låg energiförbrukning.
  • Förändringar i livsstil och beteende i utvecklade länder kan minska energiförbrukningen med upp till 20 % på kort sikt och upp till 50 % år 2050.
  • Regler för energiförbrukning i byggnader har varit bland de mest miljövänliga och kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen.

Industri

  • Om ingenting görs så väntas utsläppen av koldioxid från industrin öka med 50-150 % till år 2050.
  • Effektiviseringar, återvinning, återanvändning tillsammans med minskat behov av produkter kan leda till att utsläppen minskas jämfört med om ingenting görs.

Jordbruk, skogsbruk och markanvändning

  • Nettoutsläppen från jordbruk, skogsbruk och markanvändning väntas minska med hälften till år 2050 jämfört med 2010. Det är möjligt att denna sektor kring år 2100 tar ner mer koldioxid från atmosfären än vad den släpper ut.
  • De mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen är skogsplantering, minska avskogningen, hantera skogskötsle på hållbart sätt, hantera jordbruksmark och betesmark på rätt sätt samt återställa organiska jordar.
  • Bioenergi kan vara viktigt för att minska utsläppen. Användning av bioenergi kan dock stå i motsättning till matsäkerhet, vattensäkerhet och biologisk mångfald. Det finns olika uppfattningen inom vetenskapen om bioenergi och klimat. Rätt användning av bioenergi kan minska klimatpåverkan.

Samhällsplanering

  • Fler människor bor i städer. Ökad urbanisering är sammankopplat med ökade inkomster. Ökade urbana inkomster har ett samband med högre konsumtion av energi och växthusgaser. I framtiden väntas en större andel av världens befolkning bo i städer.
  • De kommande två decennierna är ett bra tillfälle att minska utsläppen i städer, i och med att en stor del av världens urbana områden kommer att utvecklas under denna period.

Utsläpp och politik

  • De kommande två decennierna så behöver investeringar inom fossil energi att minska med cirka 20 % jämfört med 2010. Investeringar i koldioxidsnål teknik behöver öka med cirka 100 % jämfört med 2010.
  • Den kortsiktiga effekten av system med handel av utsläppsrätter har varit begränsad. I princip kan ett system med handelsrätter vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen.
  • I en del länder har skatter minskat utsläppen av växthusgaser. De har tillsammans med teknik och andra åtgärder försvagat sambandet mellan utsläpp av växthusgaser och BNP.
  • Minskade subventioner av aktiviteter som leder till utsläpp av växthusgaser kan minska utsläppen. Detta gäller särskilt subventioner av fossil energi.
  • Olika strategier för att minska utsläppen kan samverka eller inte. En koldioxidskatt kan samverka med stöd till förnyelsebar energi och tillsammans ha en positiv effekt på miljön.  I ett system med utsläppsrätter så behöver ett stöd till förnyelsebar energi inte ha någon effekt på utsläppen.
  •  1,3 miljarder människor saknar el och 3 miljarder människor lagar mat utan tillgång till moderna metoder. Att dessa människor får tillgången till el och renare teknik för att laga mat bedöms ha minimal påverkan på utsläppen av växthusgaser.

Rapporten har tagits fram av 235 författare och bygger på 1200 analyserade scenarier från den vetenskapliga litteraturen.

Miljö online2

Liknande artiklar