Fem (kli)matvaror att byta ut

Foto: Siffror från Mat-klimat-listan

Vi vet att vår mat påverkar klimatet, men det kan vara svårt att hålla koll på hur mycket. Här har du de fem värsta klimatbovarna som du borde byta ut.

  1. Nötkött: 26 kg*
    Nötköttet är, som många vet, en stor klimatbov. När kossorna idisslar skapar de klimatgasen metan som är en mycket värre klimatgas än koldioxid. Naturbeteskött bidrar till den biologiska mångfalden genom att hålla våra marker öppna, men det utgör idag en ganska liten del av vår konsumtion. Enligt Köttguiden och en äldre rapport från jordbruksverket skulle vi i Sverige kunna producera mellan 10 och 20 kg naturbeteskött per person och år om vi använde all betesmark till det, men det ligger också långt ifrån dagens direktkonsumtion på ca 55 kilo benfritt kött per person och år (85-90 kg totalkonsumtion).

    Hur mycket naturbeteskött kan man producera i Sverige? På de ca 500 000 hektar betesmark som finns idag i Sverige skulle mellan 10 och 20 kg nötkött per person och år kunna produceras. Det motsvarar ca 300 g (ca 2 portioner) i veckan per svensk. Det innebär också en rimlig nivå när det gäller växthusgasutsläpp om man inte äter annat kött. Dessutom överensstämmer den nivån ganska bra med vad WCRF rekommenderar när det gäller köttkonsumtion och cancer (max 500 g rött kött i veckan).

  2. Lammkött: 21 kg*
    Precis som hos kor släpper får och lamm ut metan. Betesdriften där lustgasavgång från gödsling och djurens träck och urin bidrar också till utsläpp av växthusgaser.
  3. Ost/smör: 8 kg*
    Ost och smör kommer som bekant i huvudsak från kor, och för alltså med sig höga utsläpp. Marknaden har under de senaste åren ökat enormt för veganska alternativ. Bland annat Oatly och Astrid och aporna har seglat upp stort det senare året.
  4. Falukorv/Chark: 7 kg*
    Det här exemplet beräknas på falukorv med 40 procents kötthalt, men benämndes som chark i undersökningen.
  5. Fläskkött: 6 kg*
    Fläskköttet är den femte värsta klimatutsläpparen. Blandfärs, med både gris och nöt, ligger på 16 kilo växthusgasutsläpp*.

Substitut: Quorn- eller sojaprodukter finns som alternativ i de flesta lägen,  och i många fall går det också att använda baljväxter (som dessutom för med sig mycket mindre klimatutsläpp). Mörkare sojakött med textur kan fungera bra som substitut för lamm, och det finns en hel del vegetariska och veganska alternativ för både ost och smör.

Förutom de produkter uppradade på diagrammet ligger resterande livsmedel i huvudsak lägre i utsläpp. Exempelvis ligger baljväxter på 0,7 kg*, bröd på 0,8*, pasta på 0,8 kg* och nötter och ägg på 1,5 kg*. Se hela listan här (sida 9) >>

Viltköttet är en osäker siffra som ligger så lågt då människan inte ansvarar för djurets utsläpp, utan de beräknas naturliga i ett eko-system. Om viltköttet skulle ta en större del av konsumtionen säger författarna att utsläppen skulle behöva räknas om.

*Klimatavtryck från olika livsmedelsgrupper (Klimatavtrycken innehåller utsläpp från primärproduktionen inklusive insatsvaror, förädling, förpackning och transport till Sverige. Utsläppen gäller per kilo benfritt kött enligt Mat-klimat-listan.


Export: Vi äter allt mer kött, men producerar mindre. Det här innebär både att vi flyttar matutsläppen till andra länder och att vi behöver transportera produkterna längre. Jordbruksverket har exportsiffrorna:

Enligt figurerna har andelen svensk produktion av konsumtionen minskat relativt konstant mellan 1995 och 2012. För nötkött har andelen minskat från 89 procent till 53 procent, för griskött från 98 procent till 68 procent, för fågelkött från 104 procent till 66 procent och för får- och lammkött från 60 procent till 35 procent.

Läs mer:

”7 hälsosamma köttsubstitut för vegetarianer” – www.vegetarism.se >>

Hitta till SMB:s nya vego-receptsida >>

Varumärken som saluför vegetariska och/eller ekologiska livsmedel – SSMI >>

Rapport: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara 2050? >>

Köttkonsumtionen i siffror – Jordbruksverket >>

Miljö online2

Liknande artiklar