Forskare: Hållbarhetsmålen skyddar inte världens arter

Foto: U.S. Fish and Wildlife Service Southeast Region

Hållbarhetsmålen är felaktigt utformade för att kunna rädda den biologiska mångfalden, enligt en grupp forskare. Universala lösningar menar de är ineffektiva på lokal nivå.

Forskare från USA och Brasilien varnar nu för att det globala arbetet med FNs hållbarhetsmål inte går tillräckligt snabbt för att avvärja den pågående krisen för biologisk mångfald. I en essä publicerad i forskningsjournalen Perspectives in Ecology and Conservation poängterar forskarna att flera essentiella länder inte är på väg att klara målsättningarna.

En av huvudorsakerna är att vissa av målen är uppbyggda för att ge ett falskt intryck av framgång i bevarandet av biologisk mångfald, menar de. Hållbarhetsmålen och det engagemang som följt är otroligt viktigt, men sättet de är strukturerade på gör att de missar viktiga delar av utmaningarna med miljöbevaring. Vissa av målen behöver därför omstruktureras och förbättras för att optimera bevarandet av planetens ekosystem och göra faktiska framsteg i avvärjandet av krisen för biologisk mångfald.

Forskarna fokuserar i synnerhet på SDG14 som behandlar livet under ytan: Ett av delmålen är att länder ska skydda 10% av sina kustområden. Detta har lett till att många länder valt att skydda stora, okontroversiella vattenytor av liten biologisk betydelse, hellre än att fokusera på kustregionerna där skyddet ofta är som viktigast.

Kritiken kommer inte ogrundad: Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat hölls FNs toppmöte om biologisk mångfald som i november förra året, där man kom fram till att målen inte är på väg att nås.

Vattenområden nära land har högre artrikedom genom till exempel korallrev och står också inför mer akuta hot i form av turism, utveckling, överfiske och habitatförstörelse. Att inte skydda dem betyder därför att den biologiska mångfalden fortsätter hotas trots att man kan uppfylla hållbarhetsmålen på pappret.

Istället för att skydda 10 procent av ett lands marina territorium, vilket skapar incitament för regeringar att ta oproblematiska områden, föreslår man att länder istället ska fokusera på att skydda de områden med högst artrikedom.

Man kommenterar också de mål som syftar att minska växthusgasutsläpp. Utformningen av dessa mål har lett till att länder expanderat inom energisektorer som är “förnybara” men i praktiken gör mycket svår skada på miljön, såsom dammbyggen.

Forskarna uppmanar även industritoppar och lokala aktörer att gå i bräschen för att skydda de marina miljöerna och inte vänta in klartecken från sina respektiva länders regeringar.

Sammanfattningsvis låter det som om forskarna premierar experimenterande, lokalt anpassade metoder för att skydda biologisk mångfald hellre än universala måttstockar. Ett tillvägagångssätt som påminner lite om Elinor Ostroms prisbelönade teori om hur man skyddar allmänna naturresurser. Framtiden får utvisa om de har rätt.


SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

Miljö online2

Liknande artiklar