Är biokol den förbisedda lösningen för en grön omställning?

Biokol lagrar in koldioxid från atmosfären med hjälp av fotosyntesen. När den grävs ned i marken lagras kolet och gör jorden bördig. Mer biokolproduktion skulle både vara effektiv klimat- och biståndpolitik, enligt debattören Camilla Grepe.

DEBATT I spåren på havererade mångmiljardprojekt som Stegra och Northvolt finns det anledning att undersöka de enkla och billiga alternativen. Ett av de intressantare, biokolproduktion, kan vara en game changer inom både klimat- och biståndspolitik.

Idag hanteras dessa politikområden var för sig, vilket gör att metoder med potential att lösa flera olika problem samtidigt blir svåra att identifiera och att genomföra. 

• Klimatpolitiken handlar om koldioxid i atmosfären. 
• Biståndspolitiken syftar till att minska fattigdom. 

Men det finns ingen anledning att misströsta, för finns en metod som kan ge mycket intressanta synergieffekter om den tillämpas strategiskt: Biokolproduktion.

Metod att binda kol i marken

Alla som köpt en flygbiljett vet att trädplantering sedan länge är en etablerad klimatåtgärd, men problemet är att kolet, som binds in genom fotosyntesen, förblir bundet endast så länge trädet lever. När trädet dör eller används som bränsle återgår koldioxiden relativt snabbt till atmosfären.

Det är här biokol kommer in som en enkel, billig och effektiv metod för att binda in kol ur atmosfären.

Genom pyrolys – syrefri förbränning av organiskt material – omvandlas biomassa till stabilt kol. Det bryts inte ner, utan ligger kvar i marken i tusentals år. När det porösa kolet ”laddats” med näringsämnen, som gödsel eller urin, benämns det ”biokol”. Utöver att ha bundit in kol från atmosfären är detta biokol nu dessutom ett mycket effektivt jordförbättringsmedel. 

Bördiga jordar skapas med biokol

Det är alltså fotosyntesen som gör det mesta jobbet – men människan återför kolet till odlingsjorden.

Vid arkeologiska utgrävningar i Amazonas har man identifierat stora områden med kolrika och mycket bördiga jordar i den annars så näringsfattig jord som vanligtvis utmärker regnskogar. Mycket tyder på att dessa jordar, terra preta, skapades med hjälp av just det biokol som människorna tillverkade.

Det här resulterade i extremt bördiga jordar som möjliggjorde livsmedelsförsörjning för en långt större befolkning än man tidigare anat. Allt tyder på att Sydamerikas urfolk producerat den här jorden under tusentals år innan de dog ut av européernas virussjukdomar och djungeln bredde ut sig över det uppodlade landskapet Jordarten terra preta är så näringsrik att den bryts kommersiellt idag och man kan odla den utan tillsatt gödning.

Jag tillverkar själv biokol i liten skala och vet att kunskapen nu sprider sig snabbt bland odlare. Allt talar för att terra preta får en renässans i vår tid, men den här gången med spridning över hela världen. Idag är kolet i atmosfären dessutom ett skäl att sprida metoden, eftersom biokolet är en kolsänka som kan få en avsevärd effekt genom ett mycket stort antal biokolproducenter.

Bistånd som kan ge välstånd

Biokolproduktion är billig, enkel, och skalbar och baseras på organiskt avfall och växtrester. När biokol används som jordförbättringsmedel ökas successivt bördigheten och den odlade biomassan ökar. Det blir en ränta-på-ränta-effekt med en ständigt ökad avkastning. Biokolproduktion är arbetsintensiv snarare än kapitalkrävande. Det gör den till en perfekt verksamhet för fattiga länder i Afrika. 

Här finns möjligheten för Sverige att efterfråga en produktion som, förutom klimatvinsten, lägger grunden för en tjänsteexportsektor. Vi vet att bistånd skapar beroende, men att handel skapar välstånd. Effektiviteten är dessutom lätt att beräkna då varje kilo producerat biokol motsvarar ett kilo kol som binds in ur atmosfären. Det kan knappast bli enklare. 

Om svensk klimatpolitik syftar till inbindning av kol ur atmosfären och om svensk biståndspolitik syftar till självförsörjning och global rättvisa, borde produktion av biokol vara ett självklart verktyg. Biokolproduktion är en unik möjlighet att förena målen inom klimat- och biståndspolitiken.

Sverige bör undersöka möjligheten att efterfråga biokolproduktion i länder som idag är mottagare av svenskt bistånd. Det är dags att tänka utanför boxen. 

Camilla Grepe – Utlandssvensk med egen biokolproduktion

Det här är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.