”Behovet av att skydda hotade arter är inget miljövänner hittat på”

Timbros Johanna Trapp borde ge ett erkännande till de många enskilda skogsägare som vill börja bruka sina skogar med miljövänligare metoder. Och inse att behovet av att skydda utsatta arter bygger på omfattande forskning. Det är inget som miljövänner hittat på, skriver Rebellmamman för skogen, före detta enhetschef på Artdatabanken Lena Tranvik i en slutreplik i debatten om äganderätten och skogsbruket.

DEBATT Johanna Trapp, tankesmedjan Timbro, ifrågasatte i Uppsala Nya Tidning 22 februari att fynd av arter som signalerar höga naturvärden ska kunna hindra avverkning. Hon menade att detta är ett orimligt intrång i äganderätten i skogen. I ett inlägg här i SMB den 7 mars hävdade jag att även skogsägare måste följa lagen. I sitt genmäle upprepar Johanna Trapp att äganderätten ska prioriteras.

Jag undrar nu – jämfört med vad? 

Principen ”frihet under ansvar” från Skogsvårdslagen 1993 ger stort utrymme att bestämma över sin skog, men innebär också ett ansvar att följa lagens krav. Skogens användning är inte en privatsak utan en samhällelig fråga, där man precis som alla andra verksamhetsutövare behöver hålla sig till de villkor som gäller.

”Jag ifrågasätter inte äganderätten”

Notera att jag inte ifrågasätter äganderätten som sådan och att jag förstår att många skogsägare kan råka ut för otydlighet eller långa väntetider när myndigheternas kvarnar ska dras och pengarna för att skydda skog tar slut mellan budgetåren. Förutsättningarna för enskilda skogsägare att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden måste förbättras. Detta har vi båda redan tidigare i replikskiftet konstaterat att vi är överens om.

Jag saknar i Trapps replik på min kritik ett erkännande av den rörelse av enskilda skogsägare som nu växer fram. Det finns många som är intresserade av att bruka sin skog med alternativa, ofta hyggesfria, metoder. En del ser glädjen och stoltheten i att ha naturvårdsarter i sin skog, eller känner sig tveksamma till beroendet av storskogsbrukets metoder och effekten av industrins intresse av att hålla virkespriserna nere.

Utgångspunkten för skydd av natur och krav på hänsyn till arter grundar sig i omfattande forskning och kunskap om arters behov och var gränsen går för att inte utarma naturtypen som livsmiljö. Det är inget vi som naturvårdare har hittat på. De arter som indikerar höga naturvärden och kan orsaka att avverkning stoppas kräver skydd ofta på grund av att de redan minskat till nivåer som kan riskera deras fortlevnad regionalt eller nationellt.  

Negativa effekter av skogsbruket märks tydligt

Skogsekosystemens förändring märks även bland vanliga arter. Statistik visar att fältskiktets täckningsgrad sedan 1990-talet har minskat samtidigt som tätheten av träd ökar och leder till konkurrens om ljus och näring. Enskilda arter som missgynnas är bland annat blåbär, renlav och väggmossa. I norra Norrland har renlavstäckningen minskat med mer än 50 procent under en 30-årsperiod. Det råder ingen tvivel om att det nuvarande skogsbruket, på bara någon enstaka generation av träd, orsakat omfattande negativa effekter. 

Trapp har en viktig poäng: ”Det värsta som kan hända är om vi slutar bry oss om den [skogen]”. Om det är något naturvårdare och inventerar bryr sig om så är det skogen! SKogsstyrelsen konstaterar att miljömålet Levande Skogar inte nås och att utvecklingen i miljön är negativ. Huvuddelen av de skogliga naturtyper som Sverige rapporterar enligt art- och habitatdirektivet är i otillräcklig eller dålig status. Uppenbarligen kan skogen fortfarande producera träråvara, men som svensk medborgare och ”delägare i skogens kollektiv av liv” räcker det inte för mig. Skogens ekosystemtjänster är mer än skogsråvara. 

Vore bra om fler kunde äga skog

Jag håller med Johanna Trapp om att det vore trevligt om många fler av oss svenskar vore skogsägare i direkt bemärkelse. Det skulle dock kräva en omfördelning av ägande och kapital som jag förmodar att inte heller Trapp och Timbro finner realistiskt eller önskvärt. Även om de flesta av oss inte har ärvt eller kunnat köpa någon skog, kan många hjälpa till med den kunskap som skogsägare behöver för att kunna följa lagen.

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.