Billiga flygresor betalas med miljarder skattepengar

Antalet flygresor har ökat dramatiskt de senaste åren. Men en stor del av priset för de billiga resorna står svenska skattebetalare för. På fem år har kommunernas bidrag till förlusttyngda flygplatser nära fördubblats.
I en ny granskning visar ETC att det endast är Arlanda och en handfull andra statligt ägda flygplatser som går med vinst. Resten av Sveriges 39 flygplatser är beroende av stort ekonomiskt stöd från kommunerna i respektive region för att gå runt.
Det statliga driftsbidraget på drygt 103 miljoner räcker inte för att täcka upp för de mindre flygplatsernas växande underskott. Pengarna som fattas skjuts till av ägarna, som i de flesta fall är närliggande kommuner. 2016 uppgick ägarbidragen till 635 miljoner, en ökning med 170 procent sedan 2012. Det innebär att svenska skattebetalare de senaste fem åren sammanlagt fått betala 2,2 miljarder i bidrag till flygbranschen.
– Det blir en form av direktstöd till fossila bränslen. Vi måste ha en debatt om det här, säger Stefan Gössling, professor i turismvetenskap till ETC.
LÄS MER: 250 skattemiljoner till Sälenflygplats
En förklaring till prisfallet är att antalet nationella flygresor stagnerat, samtidigt som utrikesflygandet ökar dramatiskt. Då tvingas de mindre flygplatserna göra nysatsningar för att locka till sig fler charterresor och utrikesflyg. De regionala flygplatser som behöver mest stöd ligger i Norrland, där avstånden är stora. Men även i södra Sverige, där flygplatserna duggar tätt, subventioneras ett ökat flygresande.
Förutom de stora subventionerna får flyget dessutom extra ekonomiskt stöd i form av skattebefrielse. Regeringen vill införa en flygskatt, som med en prisökning på 60 kronor på nationella flygresor dock är långt ifrån nog för att täcka in miljökostnaderna för flyget.
LÄS MER: Efter oppositionens hot – flygskatten blir kvar men revideras
Om flyget istället beskattas på samma nivå som biltrafiken hade priset per flygbiljett istället höjts med 167 kronor per flygbiljett, enligt en undersökning gjord av professor Jonas Åkerman vid KTH. Det innebär att staten skulle få in mellan 3,7 och 6 miljarder kronor årligen.
Trots att regeringens föreslagna flygskatt är betydligt mindre än så, har oppositionen satt sig på tvären och vill låta flygbranschen vända utsläppstrenderna på egen hand. Konflikten är fortfarande inte över, och mycket pekar på att flyget kan bli en stridsfråga i valet.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till