EU riskerar att missa globala klimatmål

EU har länge predikat om ambitiösa klimatåtgärder för att möta Parisavtalets utsläppsmål. Samtidigt ser unionen ut att missa globala klimat- och hållbarhetsmål, rapporterar Politico.
Donald Trumps återvändande till Vita huset vid årsskiftet innebär inte särskilt ljusa framtidsutsikter för miljö och klimat. SMB har tidigare rapporterat om vilka konsekvenser ett maktskifte i USA kan innebära för framtidens klimat. Bland annat kan de globala utsläppen komma att öka med flera miljarder ton. Efter Trumps vinst ser allt fler på EU som en ledstjärna i den globala klimatpolitiken, skriver Politico.
Inför FN:s årliga globala klimatkonferens (COP29), som just nu hålls i Baku i Azerbaijan, har EU med dess 27 medlemsländer tryckt på vikten av ambitiösa klimatåtgärder för att möta Parisavtalets utsläppsmål. Den 10:e februari nästa år möts världens länder för att diskutera utsläppsminskningar till 2035. Samtidigt så ser EU och dess 27 medlemsländer ut att missa de utsläppsnivåer de ska ha i februari för att kunna nå önskade nivåer för 2035.
Nationer måste kollektivt minska utsläppen av växthusgaser med 57 procent till 2035 för att Parisavtalets 1,5-graders mål ska införlivas. Trots att EU har minskat sina utsläpp står unionen och dess medlemsländer fortfarande för en stor andel av de globala utsläppen. År 2021 låg EU på en tredje plats av de ekonomier som släppte ut högst andel växthusgaser globalt. Året därpå gick Indien om EU, som var på en fjärde plats år 2022. Under det första kvartalet av 2023 släppte EU:s ekonomiska sektorer ut 931 miljoner ton växthusgaser.
Institutionella strukturer uppehåller klimatmål
Polen tar över ordförandeskapet i Europeiska rådet vid årsskiftet och kommer att leda diskussionerna om nya klimatplaner. Samtidigt säger en högt uppsatt polsk regeringstjänsteman till Politico att ”det är i princip omöjligt” att nå februaris deadline.
Det är EU:s institutionella struktur som gör det svårt att nå klimatmålen. Lagstiftning tar vanligtvis mer än ett år att genomföra. Samtidigt är den politiska mitten i Europeiskaparlamentet i en lång övergångsfas efter valet som ägde rum i somras. Det innebär att Europeiska kommissionen, EU:s verkställande arm, i praktiken är förlamad fram till december.
EU sätter upp klimatmål varje decennium, samtidigt som Parisavtalet kräver att planer för utsläppsminskning ska lämnas in vart femte år. Nedprioriteringar av klimatfrågan beror även på att flera EU-länder vill lägga mer resurser på försvar och stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion år 2022.
“EU har redan gjort mycket för klimatet”
Som det ser ut idag är världen på väg mot en 2,8 graders uppvärmning, vilket är långt över Parisavtalets mål. Ambitionen är att begränsa temperaturökningen till under två grader, och helst 1,5 grader. EU-kommissionen föreslog tidigare i år att unionen ska sätta upp ett mål som innebär att EU ska minska sina utsläpp med 90 procent till 2040. Danmark stödjer förslaget, men flera andra länder, däribland Polen, är inte redo att ställa sig bakom klimatmålet. Flera medlemsländer tycker att EU gör tillräckligt för klimatet om man jämför med andra stora globala utsläppare, som Kina och USA.
“EU har redan gjort mycket för klimatet”, säger en senior klimatförhandlare från ett av medlemsländerna till Politico. ”Min regering tycker till och med att Europa gör för mycket”. I oktober fördes förhandlingar om huruvida kommissionens rekommendation om att minska utsläppen med 90 procent skulle nämnas på klimatmötet COP29. Tillslut valde att inte inkludera förslaget som en punkt på dagordningen för FN:s klimatmöte.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till