EU:s position inför Paris klar

Klimat- och miljöminister Åsa Romson anser att EU kommer behöva öka sitt klimatarbete framöver. 

EU:s medlemsländer kunde i går, på ett extrainsatt miljörådsmöte, enas om sin gemensamma förhandlingslinje inför de internationella klimatförhandlingarna i Paris i december, det här rapporterar bland annat TT Nyhetsbyrån om.

I ett pressmeddelande skriver regeringen att EU-länderna bland annat enats om att en återkommande översyn av ländernas åtaganden ska skrivas in i ett kommande avtal, något man vill ska ske vart femte år.

– EU:s klimat- och miljöministrar har nu tagit en stark förhandlingsposition inför klimattoppmötet med krav på en ambitiös process som binder alla länder, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) i pressmeddelandet.

I en intervju med Sveriges radios Ekot får Åsa Romson en fråga om EU:s utsläppsmål till år 2030, som innebär en minskning med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer:

– Det är internationellt sett en ambitiös inriktning. Men sett utifrån vetenskapen kommer EU, precis som andra länder, att behöva öka sitt klimatarbete framöver. Det vet vi, säger Åsa Romson till Ekot.

Liknande tongångar hörs från Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau, som skriver i en kommentar på Facebook med anledning av gårdagens möte:

Idag tog EU:s miljöministrar ett kliv till i klimatfrågan inför Parismötet. Sverige och Åsa Romson tillhörde de pådrivande. Det är bra att EU flyttar positionerna i rätt riktning men det går sakta. Slutsatserna räcker inte heller på långa vägar för att EU ska ta sin del av ansvaret för att undvika en kostsam global uppvärmning på 2 grader.

Förra året pratade tidningen ETC med professor Johan Rockström (ej publicerad på webben) om just 2030-målet. Då lät det så här:

Sett till din bedömning av vetenskapen, vad borde EU:s 28 medlemsländer ha för mål till år 2030 för att vi ska ha en rimlig chans att hålla den globala temperaturökningen under två grader?

– Det enkla svaret är att vi med god säkerhet vet att världens utsläpp av växthusgaser måste minska med i storleksordningen 80 procent till 2050 jämfört med 1990. Och för att vi ska ha en chans att nå dit så behöver EU ha ett mål på minst 60 procent till 2030. Det är ett absolut minimum och det är helt nödvändigt om man tar hänsyn till det faktum att det kommer vara nio miljarder människor på jorden 2050 och att världsekonomin kommer tredubblas till dess.

– Men sedan finns det också en analys som pekar på att inte ens det räcker, på långa vägar. För om det visar sig, vilket allting tyder på, att vi samtidigt rör oss mot sex miljarder människor som år 2050 kommer ha en genomsnittlig köpkraft som en europé – det vill säga, om vi bejakar rätten till utveckling i Kina och i Indien, i de afrikanska nationerna och i Latinamerika – då behöver EU nå 100 procent till 2030.