Kortsiktig vinst går före långsiktigt ansvar i regeringens skogspolitik

Den 16 juni klubbade riksdagen den omstridda propositionen Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk. Rebellmammor för skogen är starkt kritiska till förslaget som de menar påskyndar förlusten av biologisk mångfald, minskar skogens klimatnytta, försvårar granskning av skogbolagen och fördjupar orättvisan mellan stad och land.

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.

DEBATT Skogen är avgörande för vårt samhälle. Den är central för klimatet, den biologiska mångfalden, människors hälsa och våra barns framtid. Trots det föreslår regeringen en skogspolitik som sätter skogsindustrins vinstmaximering före långsiktigt ansvar. Med kortare omloppstider, kalhyggesbruk och ensidiga trädplantager riskerar skogens biologiska värden och ekosystemtjänster att urholkas. Detta är inte att ta ansvar för Sverige, utan att såga av grenen vi sitter på. 

Regeringens proposition ”Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk” har en tydlig slagsida mot ökad produktion, trots att miljö och produktion påstås vara jämställda mål. Samtidigt visar den senaste utvärderingen av Sveriges miljömål (2023) att miljötillståndet i skogen utvecklas negativt, och Skogsstyrelsen pekar på bristande styrmedel för att säkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Trots detta får miljön en undanskymd roll i propositionen.  

Skyndar på förlust av oersättlig naturskog

Rebellmammor för skogen anser att propositionen ska avslås i sin helhet, eftersom den påskyndar förlusten av oersättlig naturskog, urholkar skogens klimatnytta, försvårar granskning av skogsbruksåtgärder samtidigt som ojämlikheten mellan stad och land fördjupas.

1. Naturskogar är intakta ekosystem med rik biologisk mångfald och viktiga upplevelsevärden. Dessa värden undergrävs idag då kalhyggesbruk används på 97 procent av den brukade skogsmarken.Skogsstyrelsen bedömer att de sista oskyddade naturskogarna kan vara borta inom 25 år om dagens avverkningstakt fortsätter. När naturskog avverkas är förlusten i praktiken irreversibel eftersom denna typ av skog inte kan återskapas inom överskådlig tid. Trots detta saknar regeringens proposition förslag som kan stoppa avverkningen av naturskog. Istället stödjer propositionen ökad produktion genom lättnader i regelverket, sänkta krav på markägares kunskap och kortare tid för att överklaga beslut, även när underlaget kring natur- och kulturmiljövärden är bristfälligt. 

2. Forskning visar att skogen skulle kunna bidra betydligt mer till att nå klimatmålen, om den brukades på ett annat sätt. Skogens klimatnytta handlar både om trädens upptag av koldioxid och om det kol som finns lagrat i markskiktet, vilket i hög grad förstörs vid kalhyggesbruk. I dag används endast omkring 20 procent av träråvaran till långlivade produkter där kolet binds under längre tid, medan resterande 80 procent går till kortlivade produkter som papper, kartong och bioenergi, där kolet snabbt återförs till atmosfären. Trenden är att skogens funktion som kolsänka försvagas och att avståndet till klimatmålen växer. Propositionen riskerar att ytterligare underminera skogens klimatnytta. Samtidigt gör dagens industriella skogsbruk samhället mer sårbart i ett föränderligt klimat. Artrika blandskogar med variation i trädslag och ålder är mer motståndskraftiga mot brand, stormar, översvämningar och insektsangrepp än monokulturer.  

3. Minskad transparens och försvagning av möjligheterna att granska skogsbruksåtgärder gör systemet rättsosäkert och utgör ett demokratiproblem. Propositionens förslag att korta tiden mellan anmälan och avverkning gör det svårare för myndigheterna att granska och för allmänheten, miljöorganisationer och samebyar att överklaga beslut. Detta innebär att skogsbruksåtgärder kan genomföras utan insyn och att skogsindustrin i praktiken får stå oemotsagd. 

4. Propositionen riskerar att eskalera konflikterna kring skogen och minskar även lokalsamhällens och enskilda skogsägares rådighet över sin skog. Samtidigt fördjupas ojämlikheten mellan stad och land. Tätortsnära skogar skyddas oftare, medan landsbygden får bära konsekvenserna av det intensiva skogsbruket med ödsliga kalhyggen och enformiga planteringar. Våra levande skogar som bidragit till friluftsliv och folkhälsa i många generationer ödeläggs nu i snabb takt.

Skogen är ett arv vi ska förvalta för våra barn och kommande generationer. När kortsiktiga vinstintressen får styra skogsbruket riskerar vi att oåterkalleligt förlora värden som är avgörande för vår överlevnad. Den här propositionen är ett steg i fel riktning. Sverige behöver en ansvarsfull skogspolitik som skyddar vår gemensamma framtid.

Rebellmammor för skogen, genom
Lena Tranvik, Fil.dr. ekologi
Elisabet Jansson, skogsbiolog, M.S.Ed.
Fredrika Mårtensson, docent i miljöpsykologi, SLU
Marie Durling, Statsvetare

Mer om beslutet finns att läsa i Dagens ETC (reds anm).