EU:s utsläppshandelssystem ETS är under attack från inflytelserika företag och flera medlemsstaters ledande politiker. ETS har varit helt avgörande för att framgångsrikt minska koldioxidutsläppen i Europa. Fallande priser på utsläppsrätterna kan hota inte minst svenska företag som bejakar omställningen till fossilfrihet, varnar ekonomer och experter.
ETS, eller Energi Trade System, infördes inom EU 2005 och är alltjämt världens enda juridiskt bindande avtal mellan stater för att pressa ned utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. De företag som ingår i systemet (cirka 12 000 inom ETS1) måste betala en viss summa för att ha rätt att släppa ut ett ton koldioxid, och kan sälja rätten till andra företag om man själv kan minska sina utsläpp så att man inte behöver den.
Under många år var marknadspriset alltför lågt och tilldelningen av så kallade gratisrätter för hög för att systemet skulle börja leverera på allvar. Men gradvis har priserna ökat eftersom utgivningen av utsläppsrätter successivt minskar. År 2029 ska en utökning av utsläppshandelssystemet som även gäller bland annat transportsektorn, byggnader och bostäder och arbetsmaskiner, det så kallade ETS2, vara införd i medlemsländerna.
”Konkurrenskraften i fara” enligt kritiker
Men det är utsläppshandelns första fas, ETS 1, som omfattar tillverkningsindustrin, inte minst utsläppstunga företag inom till exempel stål- och cementindustrin, som nu utmanas. Omställningen går trögt för flera av dem, och nu oroar sig politiker i en rad länder för försämrad konkurrenskraft om inte reglerna lindras.
Makthavare i Österrike, Tjeckien, Slovakien och Polen vill se lättnader i utsläppshandeln. Och de har fått sällskap även av förbundskansler Friedrich Mertz i EU:s största ekonomi Tyskland. Även han talar nu om behovet av att reformera ETS, rapporterar P1 i veckan.
Det är en ny lägsta nivå som vi nu ser. Utsläppshandelssystemet har varit EU:s mest effektiva klimatverktyg som det rått stor konsensus om. Därför är det oroväckande signaler. Risken är att företag nu istället blir inlåsta i den fossila ekonomin, kommenterar EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) i inslaget.
Priserna på utsläppsrätterna har fallit
Miljö- och energikonsulten och experten på EU:s klimatpolitik, tillika SMB-krönikören Magnus Nilsson, ger Wiesner rätt. I ett inlägg på Linked in pekar han på uppenbara faror för de företag som satsat på klimatomställningen. Enligt Nilsson har lobbying från fossilberoende företag, påhejade av politiska uttalanden, medverkat till att auktionspriserna på utsläppsrätter nu fallit.
Diskussionen hotar i hög grad de svenska industriintressen som ligger vid omställningsfronten. Deras lönsamhet, deras möjligheter att ragga investeringskapital, deras möjligheter att skapa jobb och välfärd i Sverige hänger på att priserna på utsläppsrätterna hålls uppe. Priserna behöver nog inte stiga nämnvärt, men de får absolut inte falla. Osäkerheten är i sig ett magnifikt hot mot satsningarna, skriver Magnus Nilsson i sitt inlägg.
Nilsson kritiserar i sitt resonemang även den svenska regeringen och oppositionen för att vara alldeles för tysta om den pågående lobbyingen inom EU för att försvaga ETS-regelverket.
En rimlig huvuduppgift för en svensk regering är att slå vakt om svenska industriintressen – vilket i nuläget inte minst handlar om att slå vakt om utsläppshandeln. Men då duger det inte att tassa i förhandlingsrummet – då måste man gå i öppen polemik med de aktörer som nu försöker snacka ned utsläppshandeln, betonar han.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
