(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Giftfri miljö – hur ska det gå till?

Foto: Pixabay CC0

Det fjärde svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s måndagsserie är Giftfri miljö, ett komplext mål där Kemikalieinspektionen står som ansvarig myndighet. Vi har pratat med myndigheten för att ta reda på varför inte heller det här målet uppnås. 

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

4-giftfri-miljo
Foto: Tobias Flygar

Vad handlar målet om?

Antalet kemikalier ökar i samhället till följd av människans leverne. Både djur och natur påverkas negativt, likaså människans hälsa.  Ett stort antal hormonstörande, cancerframkallande och på annat sätt farliga kemikalier cirkulerar i samhället och naturen, kemikalier som är svåra att bli av med.

Några kemikaliegrupper som ingår under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har SMB tagit upp tidigare, bland annat PFAS, mikroplaster, läkemedelsrester och bensofenoner.

Kemikalier finns i det mesta i dagens samhälle. I princip allt som vi använder har behandlats med kemikalier för olika ändamål, många av dem farliga. Även mat besprutas i stor utsträckning för att förhindra angrepp av bland annat svamp, insekter och mögel.

Vad görs?

Det görs insatser på många håll runt om i Sverige där stora fokusområden inkluderar utbildning och utveckling av regelverk. Sverige driver på kemikaliefrågorna hårt inom EU och globalt för att få till bättre och striktare regelverk och lagstiftningar, enligt Kemikalieinspektionen. Men det finns fortfarande stora brister och problem som behöver förbättras.

Nationell nivå: Både på lokal, regional och nationell nivå tas handlingsplaner och åtgärdsprogram fram, där stort fokus läggs på information och utbildning mot riktade målgrupper, bland annat förskola, då den exponering av kemikalier barn och unga utsätts för är ett stort problem.

Åtgärdsprogrammen ska fokusera på högflourerade, hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Kemikalieinspektionen tog nyligen fram en handlingsplan för 2015-2020 som stor del av deras arbete utgår ifrån.

EU-nivå: EU har ett flertal regelverk som ska reglera och se till att kemikalieanvändningen är hållbar, däribland Reach, som trädde i kraft 2006 och sen stegvis införts men är långt ifrån fullständig. Reach handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsning av kemikalier. CLP  är ett annat system som används för att klassificera kemikalier.

Dock tillkommer hela tiden nya ämnen med både känd och okänd effekt, vilket kräver ständig och snabb utveckling av systemen. Tyvärr verkar det inte fungera lika snabbt i praktiken som det kanske skulle behövas.

Globalt: På internationell nivå har även FN:s globala kemikaliestrategi SAICM tagit fram en vägledning där prioriterade områden lyfts för att nå de globala hållbarhetsmålen till 2020. Kemikalier kopplar till åtta av FN:s sjutton hållbarhetsmål, där kemikaliekontroll är den absolut viktigaste delen för att kunna klara av problemen som idag finns.

Det genomförs även en ständig utveckling av regelverken globalt genom bland annat konventioner, men frågan är om utvecklingen sker tillräckligt snabbt för att möta de utmaningar som finns.

Uppnås målet?

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
  Naturvårdsverket

Varför inte målet uppnås verkar bero på flera orsaker. Delvis saknas tillräcklig lagstiftning och kunskap om de kemikalier som idag finns, deras effekter enskilt och tillsammans. Delvis finns den lagstiftning som är aktuell men inte hänger med i utvecklingen, varken inom EU eller utanför. EU har regelverk och lagstiftningar som medlemsländerna ska följa.

Dock finns väldigt starka ekonomiska intressen både i och utanför EU, främst kring handelsfrågor, som påverkar utgången av kemikalielagstiftningen. Import av varor från andra länder är ett väldigt stort problem då produktionen ligger i länder där kemikaliekontrollerna ofta kan vara väldigt bristande.

I Sverige anser Kemikalieinspektionen att det satsas alldeles för lite på forskning för att kunna uppnå både det svenska miljömålet Giftfri miljö och de globala hållbarhetsmålen kring kemikalier. Det behövs både forskning kring befintliga kemikalier, men även forskning kring hur man i framtiden kan minska ner kemikalieanvändningen (kemikaliefria lösningar) och dessutom kunna övergå till mindre farliga ämnen.

Ett stort problem är idag tidigare utsläpp och föroreningar som ligger kvar i miljön, då många föreningar är både långlivade och svårnedbrytbara.

Grunden för att kunna nå målet Giftfri miljö är regelverk som begränsar och kontrollerar vad som kommer ut på marknaden, främst i EU, men även nationellt och globalt. Enligt kemikalieinspektionen behöver regelverken kompletteras med stora insatser från andra håll, bland annat styrmedel och frivilliga insatser från näringslivet och andra aktörer.

Innovatörer, produktutvecklare och forskare behöver ta fram kemikalier med egenskaper som är mindre farliga och kemikaliefria lösningar. Redan vid utvecklingen av ny teknik och nya varor behöver hänsyn tas till att minimera kemikalierisker som kan uppstå vid produktion, användning och i avfallsledet. Dessutom behöver efterfrågan på varor utan farliga kemikalier öka. Drivkrafterna behövs med andra ord från alla håll i samhället, kanske både du och jag kan göra en insats?


Bakgrund:

Andelen kemikalier ökar ständigt till följd av ökad konsumtion och produktion. Nya kemikalier kommer hela tiden ut på marknaden, kemikalier som kan skada både människa, djur och natur.

Idag finns inte alltid tillräcklig kunskap om de ämnen som finns på marknaden och vilka effekter de har. Många ämnen ackumuleras hos levande organismer och påverkar dessa negativt, många är även långlivade i naturen och har svårt att brytas ner.

I naturen kan kemikalier bidra till hormonstörningar hos djur, hög dödlighet hos ungar och mödrar, rubba hela ekosystem och slå ut stora delar av populationer på grund av bland annat fortplantningsproblematik. Vissa ämnen som är konstaterat farliga har minskat. Dock ökar antalet olika kemikalier lavinartat varav många inte har dokumenterad påverkan på miljön.

Cocktaileffekten är också något som alltför sällan dokumenteras. Den handlar om hur olika kemikalier interagerar med varandra och den effekt som uppstår. Två eller flera tillsynes ofarliga kemikalier kan tillsammans ge upphov till negativa effekter som man inte har räknat med.

Läs också tidigare avsnitt i SMB:s serie om miljökvalitetsmålen:

1. Begränsad miljöpåverkan

2. Frisk luft 

3.  Bara naturlig försurning

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.