Haven blir allt varmare – och mikroplaster kan öka klimatproblemet

Haven tar upp mer än nio tiondelar av den värme som kommer från förbränningen av fossila bränslen. En ny studie visar att temperaturen i världshaven ökade under förra året jämfört med år 2024. Samtidigt varnar en annan studie för att mikroplaster i vattnet kan göra det allt svårare för de små organismer i havet som tar upp koldioxid, vilket riskerar att öka den globala uppvärmningen.

Nästan varje år sedan millennieskiftet har världshaven satt ett nytt värmerekord. Denna ökade värme gör orkaner och tyfoner kraftigare och skadar livet i haven. Eftersom varmare vatten tar mer plats bidrar uppvärmningen också till den havsnivåhöjning som på sikt hotar miljonbefolkningarna i jordens kustnära storstäder.  

En studie publicerad i Advances in Atmospheric Sciences har använt temperaturdata från en mängd olika sensorer för att bestämma värmeinnehållet i världshavens översta 2000 meter. Analysen visar att haven år 2025 hade ett högre värmeinnehåll än 2024, och att vattnet i en tredjedel av områdena hade årstemperaturer som var bland de tre högsta sedan 1958.

Studien bekräftade också det som andra forskare tidigare funnit: att uppvärmningen inte är enhetlig, utan att vissa områden blir snabbare uppvärmda än andra. Förra året var södra Atlanten och norra Stilla havet bland de varmaste områdena, liksom vattnen kring Antarktis. 

Havsisen har varit en skyddsmur

Det senare är extra bekymmersamt, eftersom det kan leda till att vintersäsongens havsis kring Antarktis på sikt försvinner. Denna havsis har legat som en skyddsmur runt kontinenten och bromsat avsmältningen av kontinentens glaciärer. Försvinner havsisen kommer det mörka havsvattnet också – på samma sätt som i Norra ishavet – att ta upp mer värme från atmosfären. Avsmältningen leder på så sätt till en ond cirkel av ökad uppvärmning.

Även Nordatlanten och Medelhavet blir varmare, och får även även saltare, surare och mer syrefattigt vatten. Detta skapar stora förändringar i oceanerna. Deras ekosystem och livet i havet blir mer utsatt, säger forskarna enligt en artikel i tidningen The Guardian.

Plankton tar upp koldioxid

Haven har skyddat mänskligheten från den globala uppvärmningens effekter både genom att ta upp värme och att ta upp koldioxid. Det senare görs framför allt av mikroorganismer, växtplankton, som sedan äts av lite större organismer, zooplankton. När dessa dör sjunker de till botten, så att den koldioxid de tagit upp försvinner ur systemet för lång tid framåt.

Nu finns det forskning som tyder på att mikroplaster är skadliga för dessa biologiska processer. Dels gör plastpartiklarna att växtplankton tar upp koldioxid långsammare än normalt, dels påverkar de ämnesomsättningen hos zooplankton. Resultatet blir i båda fall att mindre koldioxid försvinner ur systemet.

Världshaven är jordens största kolsänka. Mikroplasterna skadar detta naturliga försvar mot klimatförändringarna. Att bekämpa plastföroreningarna blir därför en del i kampen mot den globala uppvärmningen”, säger forskaren Ihsanullah Obaidullah till miljösajten Earth.com.

Han och hans kollegor bygger sina uppgifter om mikroplasternas betydelse på en genomgång av 89 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010 och 2025. Deras studie har publicerats i Journal of Hazardous Materials.