(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Isabella Lövin ser Sverige som en brobyggare mellan rika och fattiga länder

Foto: Fredrik Hjerling

”Sverige är en ledare på klimatfinansieringsområdet, och det ska vi fortsätta vara”, säger biståndsministern till Supermiljöbloggen.

I september presenterade regeringen vilka satsningar (pdf) man vill göra på klimatområdet under kommande år. När det gäller investeringar i internationella insatser, det vill säga klimatåtgärder i utvecklingsländer, var en nyhet i budgeten att regeringen lovar att klimatfinansieringen ska ges ett tillskott på 500 miljoner kronor per år 2016-2019, detta utöver tidigare avsatta biståndsmedel.

På den pressträff som anordnades i Stockholm förklarade Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP) att det i dag är de allra fattigaste människorna i världen som drabbas värst av klimatförändringarnas effekter.

– Sverige ska stötta de länder som drabbas särskilt hårt, bland annat genom att ge dem möjligheter till anpassning och till att bygga samhällena starkare och motståndskraftigare mot utmaningar som naturkatastrofer, havsnivåhöjning och ökenutbredning.

Isabella Lövin förklarade vidare att hon var oerhört stolt över att Sverige nästa år ökar klimatfinansieringen. Finansieringsfrågan är nämligen en nyckelfråga för att klimatförhandlingarna i Paris i december ska kunna ge resultat. Och här tror biståndsministern att Sverige kan agera som en brobyggare mellan de rika och de fattiga länderna i förhandlingarna. Exempelvis som nu, genom att Sverige är den största givaren per capita till FN:s gröna klimatfond.

Supermiljöbloggen passade på att fråga Isabella Lövin om hur hon tror att det här budgetbeskedet kommer tas emot internationellt.

– Väldigt positivt. Sverige är i dag en ledare på klimatfinansieringsområdet, och det ska vi fortsätta vara. Men man ska komma ihåg att det här också är en uppmaning till andra rika länder att följa efter. För tyvärr så ser vi att det är många som borde ha bidragit till klimatfonden vid det här laget men som ännu inte har levt upp till sina åtaganden. Och det stärker ju inte direkt förtroendet mellan fattiga och rika länder inför Paris.

Bara en vecka efter pressträffen kom dock kritik mot regeringen. Svenska dagbladet skrev att det handlar om ”trixande med klimatpengar” och att det finns frågetecken kring om de här pengarna verkligen ligger utöver biståndet, som varje år ska vara en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI.

Sofia Arkelsten, riksdagsledamot för Moderaterna, lämnade med anledning av artikeln in en riksdagsfråga till Isabella Lövin där hon skriver att det är ”uppenbart att den rödgröna regeringen inte tar biståndsfrågorna på allvar”. Hon undrar också om ”den rödgröna regeringen övergett enprocentsmålet”.

I går kom svaret från Isabella Lövin, som skriver att det råder en bred uppslutning i riksdagen att Sverige ska avsätta just en procent av BNI för bistånd. För 2016 har regeringen avsatt 43 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan tre miljarder kronor jämfört med vad som ges i bistånd i år. Två av dessa miljarder beror på en ökning av BNI, och resterande 886 miljoner kronor är ett tillskott av nya medel, varav alltså 500 miljoner kronor kommer gå till klimatfinansiering i utvecklingsländer.

Sammantaget innebär det att biståndet motsvarar 1,02 procent av BNI.

Men…

Detta gäller dock bara för den beräkningsmodell som användes inom EU fram till och med förra året. Med den nya beräkningsmodellen kommer biståndsramen år 2016 bara upp i 0,98 procent av BNI. Och hade det inte varit för de extra 886 miljonerna hade biståndsramen uppgått till endast 0,96 procent.

Enligt Isabella Lövin var det inte görligt att i ett enda steg höja biståndet till en procent av BNI enligt den nya beräkningsmodellen. Men regeringens målsättning är att biståndet under mandatperioden ska nå upp även till det nya enprocentsmålet.

Så hur ska man då se på de 500 miljoner kronorna som ska gå till utvecklingsländernas klimatarbete. Biståndsminister Isabella Lövin uttrycker det så här:

Medlen är alltså ett tillskott som innebär att biståndet blir mer än en procent av BNI enligt den tidigare beräkningsmodellen och är samtidigt ett steg mot att uppfylla enprocentsmålet enligt den nya beräkningsmodellen.

 

 

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Du kan nu spara nyheter!

Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.