Istäcket över Västantarktis förlorat medan Grönlands stabilare

Tippningspunkter som en följd av klimatförändringarna är säkerligen något som oroar och skrämmer många. På kort tid har ny forskning publicerats som kraftigt uppdaterar lägesbilden. Nu bedöms det västantarktiska istäcket som förlorat, och flera meters havsnivåökning är oundviklig, vilket kan komma att drabba miljarder kustnära människor. Samtidigt anses Grönlands istäcke vara betydligt mer robust än vad man tidigare trott.

En tippningspunkt (även kallat tröskelpunkt) är en kritisk punkt som – när den passeras – försätter ett element i jordens klimatsystem på en bana som blir omöjlig att förhindra. Systemet ‘tippar över’ och kastas in i en ny utveckling, vilket, med fara för mänskligheten, minskar jordsystemets stabilitet. Det här innebär i samtliga fall antingen kollaps, massdöd, storskalig förlust och eller betydande väderförändringar (Se bild 1).

16 tippningspunkter utspridda över planeten (se bild 2) är identifierade. De rör allt från Amazonas regnskog, de boreala skogarna i norr till issmältning runt polerna och havsströmmar. Vid vilken celsiusgrad av global uppvärmning som respektive tippningspunktsystem anses mest trolig att tippa över samt inom vilket intervall det är möjligt varierar kraftigt. Dessutom har flera system stora intervall för sin tippning, vilket gör att osäkerheten i dessa fall är förhållandevis stor.

I fjol publicerades en studie med bland annat svenske klimatforskaren Johan Rockström som förkunnade att fyra av dessa tippningspunkter bedöms som troliga att passeras redan vid 1,5 graders uppvärmning. Detta innebär kollaps av Grönlands istäcke, kollaps av Västantarktis Istäcke, en 70 till 90 procentig död av tropiska och subtropiska korallrev samt abrupt avsmältning av permafrost i Arktis. 

Under de senaste tre veckorna har två väldigt viktiga studier för klimatforskningen publicerats. De både kommer med robusta slutsatser som kommer ha stor inverkan på mänsklighetens fortlevnad. Det ena budskapet är positivt och det andra negativt.

Grönlands istäcke

En ny studie i tidskriften Nature uppdaterar forskningsläget gällande Grönlands istäcke. Studien visar att tippningspunkten för istäcket ligger med ett intervall som liknar tidigare vetenskaplig förståelse, även om det råder viss variation. Om den globala uppvärmningen hålls med marginal under två grader förväntas inte istäcket kollapsa, enligt studien.

Därutöver slår forskarna bakom studien fast att Grönlands istäcke reagerar så pass långsamt på mänsklighetens (eller i huvudsak rika länders) uppvärmning av klimatet att istäcket kan förhindras från att kollapsa även om tippningspunkten är passerad om temperaturerna sänks tillbaka till 1,5 grader inom ett par sekel.

Det här är såklart goda nyheter. Men två aspekter är här essentiella att poängtera. Den ena angår att just sänka temperaturen i framtiden riskerar att innebära att makthavare och samhällen förlitar sig på användningen av olika typer av hittills ofärdiga tekniker för att åstadkomma så kallade negativa utsläpp i för hög utsträckning. Dessa kallas ofta CSS-tekniker eller Carbon Capture Storage-tekniker. Även om CSS har potential är alla dessa tekniker sammantaget högst kontroversiella bland forskare (se slutet av sidan 55 i länken för en redogörelse), även om de ingår i många IPCC-scenarier.

Att förlita sig på framtida negativa utsläpp kritiseras bland annat på grund av att det är osäkert om teknikerna går att skala upp, att många av dem förväntas kräva väldigt stora mängder energi samt att andra kräver väldigt stora arealer land (i IPCCs scenarier en total areal två till tre gånger större än Indien). Men kanske allra viktigast är att dessa är ofärdiga tekniker, och att förlita sig på dem är ett riskabelt vågspel – om de i framtiden misslyckas befinner sig mänskligheten i sådana fall sannolikt i en ytterst prekär situation.

Den andra poängen att notera är att ett undvikande av en kollaps av Grönlands istäcke inte betyder att förödande konsekvenser för världens kustnära städer och människor undviks. Om 1,5 grader passeras kan avsmältningen av Grönland bidra till flera meters havsnivåstigning, beroende på hur länge gränsen passeras och hur intensiv uppvärmning är. Redan idag – med cirka 1,2 graders uppvärmning – förlorar istäcket 270 miljarder ton is per år.

Västantarktis istäcke

Antarktis delas geografiskt upp i två delar: stora Östantarktis och mindre Västantarktis (se bild 3). En ny studie – likväl publicerad i Nature – förkunnar att Västantarktis istäcke i huvudsak är förlorat. Tippningspunkten antas därmed vara passerad för gott, även om studien påpekar att fler studier behövs för att stärka säkerheten i studiens slutsatser. Västantarktis innehåller is motsvarande fem meters havshöjning. Nu förväntas nästan all denna is smälta. Således är en havsnivåökning med flera meter oundviklig – enbart från det västantarktiska istäcket. 

Som både Aftonbladet och Klimatgranskaren tidigare rapporterat poängterar forskarna bakom studien att för att ha en chans att rädda Västantarktis hade kraftiga åtgärder mot klimatförändringarna behövt sättas in redan för flera decennier sedan. 

Studien betonar även att avsmältning är en process som förväntas ske gradvis över hundratals år. Skulle däremot den globala uppvärmningen och lufttemperaturerna över Antarktis fortsätta öka signifikant – förbi Parisavtalets ramar – kan avsmältningen ske betydligt snabbare.

Även om världen således har tid att anpassa sig, styrker detta ytterligare hur ytterst viktigt det är att världens länder vidtar åtgärder som säkerställer att uppvärmningen begränsas i enlighet med 1,5 gradersgränsen.