Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Senast år 2025 måste Sverige sortera ut textil från annat avfall. Nu föreslås de svenska kommunerna få ett tydligt uppdrag för insamlingen av textil. Samtidigt avvaktar regeringen med det producentansvar som planerades i Sverige redan år 2020. Detta har nu blivit en fråga för hela EU efter att man i den textila strategin slagit fast att obligatoriskt producentansvar ska införas i medlemsstaterna.

    Textil är en av de mest miljöpåverkande produktgrupperna i vår konsumtion. 80 procent av miljöpåverkan ligger i produktionsledet. Detta gör det extra viktigt att förlänga livslängden på textil. Något som också stöds av EU:s reviderade ecodesigndirektiv.

    Förlängd livslängd ger mest miljönytta

    Att använda textil igen i second hand eller det textila materialet i nya produkter ger betydligt högre miljönytta än att direkt cirkulera materialet i fiberåtervinning. I ett cirkulärt system pågår båda processerna parallellt. De livscykelanalyser som gjorts för textil visar också på att miljönyttan ökar när användning av cirkulerad textil ersätter ny fiber. Det har bland annat IVL visat. Än är det dock långt kvar tills ny fiber börjar minska i produktionssystemen.

    Produktion av ny fiber fortsätter öka

    Svenskarnas konsumtion av ny textil har stigit med över 40 procent de senaste fyra åren. Nettoinflödet (import minus export) av nya textilier per person till Sverige har ökat med över 40 procent åren 2000-2022. Det motsvarar en ökning på ungefär 4,5 kg per person.

    Endast insamling löser inte problemen med textil

    Svenskarna slänger omkring nio kg textil per person och år i blandat avfall. 2020 utreddes frågan om textilt producentansvar för svenska marknaden. Förslaget gick ut på att ställa krav på att textil ska samlas in i stället för att brännas upp. Och även att kombinera insamlingskravet med höga krav på att i första hand förbereda för återanvändning av textil och i andra hand materialåtervinning. Inom materialåtervinning föreslogs strikt tillämpning av avfallshierarkin så att material i första hand används till nya produkter och i andra hand går till fiberåtervinning, som i korthet handlar om att bryta ner textil mekaniskt eller kemiskt till ny fiber för att kunna användas i produktion av ny textil eller andra produkter.

    Principen i det svenska förslaget till producentansvar var alltså dubbel målstyrning – krav på både insamling och vad som ska hända med det insamlade materialet.

    Sverige och Danmark ger kommunerna tydlig roll i insamling

    EU har sedan länge fattat beslut för samtliga medlemsstater att textil ska separeras från annat avfall senast år 2025. Om inget producentansvar slagits fast, ligger ansvaret för textilt avfall på kommunernas bord. Med producentansvar flyttas det juridiska och ekonomiska ansvaret till producenterna.

    Nu har regeringen satt ner foten och föreslagit att kommunerna får ansvaret för insamlingen av textilt material. Under tiden inväntar regeringen EU:s reglering av producentansvaret. Även Danmark har en liknande lösning.

    Många initiativ i Sverige

    Det finns flera kommuner som redan idag arbetar med textil insamling. Eskilstuna är en av dem. Runt om i Sverige pågår också ett stort antal initiativ när det gäller att ta tillvara textil. De ideella aktörerna gör ett stort jobb med second hand. Men de har precis som andra aktörer svårt att hitta avsättning för allt material, vilket gör att en hel del exporteras och arbete görs för förbättra miljönyttan även här. Det finns ett nationellt Vinnova-finansierat industriprojekt koordinerat av Science Park Borås, för att bland annat möjliggöra försortering som gör det affärsmässigt intressant att cirkulera textilt material med hög miljönytta. Därtill har Sverige en världsunik automatiserad sortering på Siptex vid Sysav samt kemisk fiberåtervinning vid Renewcell. Just försortering är av många aktörer identifierat som en missing link – en saknad länk – för att kombinera affärsmöjligheter med hög miljönytta.

    Som konsument är det ofta svårt att veta vad som är rätt val och Naturvårdsverket ger därför via Textilsmart råd.

    Lönsamheten en utmaning

    Precis som i flera andra branscher är det låga priset på jungfruelig råvara en utmaning för lönsamheten när textilbranschen ska bli cirkulär. Detta har bidragit till att incitamenten varit låga, både för materialåtervinning högt upp i avfallshierarkin och längre ner i avfallstrappan i form av att återvinna textil till ny fiber. Bristen på tillräckligt stora volymer har också varit ett problem. Med kraven på utsortering av textilt avfall i hela EU år 2025 ökar möjligheten att använda insamlat material kommersiellt. Krav på hållbar produktion och distrubution samt incitament som uppmuntrar konsumenterna att efterfråga hållbara produkter och tjänster är viktigt för att lönsamhetskalkylerna ska gå ihop.

    Fiberåtervinning kan inte lösa allt

    Enligt Naturvårdsverket påverkar fibrerna endast 16 procent av en textils totala miljö och klimatpåverkan och oavsett om återvunnen eller jungfruelig råvara används kommer fiber behöva spinnas, vävas, stickas, färgas och efterbehandlas före det blir en färdig produkt. Återvunnen fiber minskar därför bara en produkts totala miljöpåverkan med mellan 5 och 10 procent i jämförelse med att använda jungfruelig fiber. En slutsats av detta är, som nämnts ovan, att redan producerad textil bör ha lång livslängd samt att det ger hög miljönytta att använda befintlig textil i nytillverkning (remanufacturing). Återvunnen fiber bör ur miljöperspektiv vara ett andrahandsval i produktion. Även EU-kommissionen pekar i sitt ännu inte publicerade underlag till reviderat avfallsdirekt, som Supermiljöbloggen tagit del av, på vikten av att i första hand ta sikte på återanvändning av textilt material.

    Reviderat avfallsdirektiv inom EU nästa steg

    Regeringen har nu satt ner foten gällande att kommunerna ska få ett ansvar för att samla in. EU väntas också enligt dokument som Supermiljöbloggen tagit del av ta steg för att ställa krav på återanvändning och materialåtervinning som norm. Besked väntas bland annat i det kommande reviderade avfallsdirektivet som aviserats komma i juni 2023 från EU-kommissionen.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.