Den första delen av Trafikverkets utredning om kapacitetsbristerna i järnvägsnätet är ute på remiss. Flera organisationer passar i samband med detta på att påpeka behovet av mer långtgående planer på ny järnvägskapacitet och nya banor. Fokus i utredningen är framförallt på trimningsåtgärder och justeringar av lokala flaskhalsar. Det behövs en mer långsiktig strategi med större stråktänkande och väsentligt ökad kapacitet för att göra systemet mindre sårbart och tillåta trafikökningar, menar exempelvis Järnvägsfrämjandet.
“Kapacitetsutredningens förslag är nödvändiga för att klara järnvägstrafiken tillfälligt för att vinna tid för mer genomgripande åtgärder. Problemen föreslås lösas i form av punktinsatser i stället för att ta större investeringar åt gången. Det blir dyrt och trafikstörande att bygga det ena mötesspåret och partiella dubbelspåret efter det andra i stället för att i ett svep bygga dubbelspår för hela sträckan. Sverige är för rikt för att behöva ta till dyrbara nödåtgärder i stället för att låna pengar för att få en helhetslösning.”
Studeras materialet något mer i detalj ses att det saknas förslag på ordentliga förstärkningar längs ostkusten, där några av de svåraste flaskhalsarna finns idag. Sträckan Gävle-Sundsvall har länge ansetts behövs byggas ut till dubbelspår för att de investeringar som gjorts i Botniabanan och Ådalsbanan ska få full effekt. I en bilaga till Trafikverkets utredning konstateras att:
“Utbyggnaden av ytterligare tre nya mötesspår på Ostkustbanan norr om Gävle medför ökad kapacitet, vilket innebär att en ännu större del av godstrafiken kan ledas den kortaste vägen via Sundsvall. Trafiksystemet kommer dock att bli mycket sårbart och den regionala persontrafiken kan fortfarande inte utökas.”
Likadant är det på fler ställen, exempelvis konstateras att problemen på sträckan Norrköping-Linköping kvarstår även 2021 och att det blir “mycket svårt att utöka pendeltågstrafiken”. Detta har även påpekats i ett flertal debattartiklar de senaste dagarna där industri- och branschorganisationer påpekar behovet av en snabbare investeringstakt i ny kapacitet.
“Med ett höghastighetsnät kunde konflikterna mellan olika hastigheter försvinna. Eftersom de trafikeringslösningar Kapacitetsutredningen föreslår bygger på att minska upphinnadeproblemen är det förvånade att Trafikverket fått uppdraget att göra en utvärdering mellan att bygga höghastighetsbanor eller bygga ut stambanorna. Det sista ger, på grund av att sådana problem kvarstår, så lite kapacitetsökning för pengarna att en sådan lösning borde vara utesluten.”
Supermiljöbloggen inväntar med stort intresse del 2 i utredningen, och med lika stort intresse hur regeringen kommer att omsätta Trafikverkets rekommendationer i investeringsbeslut.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till