Leif Öster: ”Regeringen sätter skogsägare i kläm

När nu Leif Öster i sin helgkrönika prickar av vad som gjorts är listan mycket kort. Vilket skapar stor osäkerhet om vad som gäller och höga kostnader. Och beträffande skogens klimatnytta planerar regeringen åtgärder som sänker nyttan istället för tvärtom, framhåller SMB:s krönikör.

KRÖNIKA Inget är klart förrän det är klart,  brukar Ulf Kristersson säga och det borde han ha sagt till Peter Kullgren. För precis fyra år sedan fick landets skogsägare ett brev från statsministerkandidaten Kristersson.  Han utlovade då en skogspolitik utan ”halvmesyrer, osäkerhet och felgrundade beslut”.  Men det är exakt vad hans skogsminister Peter Kullgren har levererat.  Regeringens hela hantering av artskyddsfrågan är en sent levererad halvmesyr.

Läget några dagar före valet är att ingen vet vad som gäller för det framtida artskyddet. Flera beslut har inte trätt i kraft, man väntar på besked från EU och mitt i allt kommer en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen som säger att även icke fridlysta men starkt hotade arter enligt rödlistan ska mötas med tillräckliga skyddsåtgärder. Utgångspunkten ”ska vara densamma som för fridlysta arter, det vill säga att den kontinuerliga ekologiska funktionen ska upprätthållas för arten”. 

 Det här blir en härlig röra att reda ut för en ny regering.

Inför årets val skickar inte Kristersson brev

I år har vi skogsägare ännu inte fått något brev från statsministern. När jag frågar hänvisas jag till en länk med partiets ”skogssida”. Där finns en kort text på två och en halv rad om vad man åstadkommit på fyra år i regeringsställning. Men 22 rader om vad man inte har gjort – men vill göra.

Vad man inte nämner på skogssidan, är att den 5 februari 2026 fastställde regeringen faktiskt En svensk strategi för biologisk mångfald där Sverige ska bidra till målet ”att minst 30 procent av land- och inlandsvattenområden ska skyddas, varav minst en tredjedel strikt skyddade, till 2030”.  Regeringsbeslutet innebär 900 000 hektar nya reservat. Ett bra beslut så klart, om det fanns budgetmedel för strategin. Över tusen familjer väntar istället nu på besked och pengar. 

Tufft för Skogsstyrelsen

Den svenska modellen för skogsbruk bygger på att det finns en neutral part för rådgivning, nämligen Skogsstyrelsen. Myndigheten är också expertmyndighet åt regeringen som formligen har vräkt på dem olika utredningsuppdrag, utan att man fått några medel för detta. Nyligen fick Skogsstyrelsen det komplicerade uppdraget att reda ut vilka skogsbruksåtgärder som ska anmälas för samråd enligt miljöbalken. Detta borde regeringen ha klargjort för länge sedan och inte börjat med tre veckor innan valet.

Den här typen av uppdrag är ofinansierade vilket kräver ständiga omprioriteringar. I slutändan kommer små skogsägare åter i kläm. Skogsstyrelsens handläggningstid vid artskyddsärenden i exempelvis Dalarna är nu ett år.  Och det är inte Skogsstyrelsen som orsakat problemen, utan skogsägareföreningar och virkesköpare som lämnat in undermåliga avverkningsanmälningar. När sedan ideella inventerare besöker en aktuell skog ser de att anmälan i praktiken innehåller rena lagbrott. Man överklagar och i 90 procent av fallen får man rätt och skogsstyrelsen får ytterligare ett ärende att jobba med.

Statsministerns brev till skogsägarna när han var oppositionsledare inför valet 2022.

Troligen innebär denna nonchalans från skogsbruket att virkesköparen på sikt får betala Skogsstyrelsens kostnader. Som en sorts miljöprövningsavgift. Så är inte fallet idag.

Ny tveksam PR-insats från Kullgren

Apropå nya ofinansierade uppdrag till Skogsstyrelsen. Häromdagen gjorde landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) en ny PR-insats för svensk skogsnäring. Nu vill han att expertmyndigheterna ska överväga att ”beräkna och redovisa skogens samlade klimatnytta” baserat på skogsindustriernas egen modell, ISO 13391. Det är snudd på ministerstyre.  ISO 13391 är bara en ny PR-åtgärd betald av svensk skogsindustri för att ha få ytterligare argument för ökad avverkning. Standarden bygger på såväl okända som undermåliga indata.  Hoppas att Skogsstyrelsen vågar vara just en neutral part i detta.

Ett tips till Skogsstyrelsen är att här prata med några verkliga klimatexperter utanför skogsnäringen. Kanske sägs det då att svensk skogsindustri använder omkring 18 Terawattimmar (TwH) el per år, vilket motsvarar ungefär 15 procent av Sveriges totala elförbrukning.  Om man inte gjorde massor av onödiga produkter skulle motsvarande råvara och energi kunna användas till verklig substitution. Om syftet är att skapa optimal substitution av fossil energi ska man inte odla skog överallt utan bygga fler hybridparker för vind och sol.

Då kan man substituera bort cirka 100 gånger mer olja per ytenhet, än att producera virke via en ineffektiv fotosyntes och en energikrävande skogsindustri. Fast det är klart – då blir det ju mindre virke.

Leif Öster är skogsägare, ekoturismföretagare, debattör och föreläsare. Han medverkar regelbundet med helgkrönikor hos SMB.