Ny studie: Eliters vattenkonsumtion största hotet mot säkra vattentillgångar

En ny studie visar att de allra rikastes vattenanvändning är ohållbar och orättvis, och att ökad ojämlikhet utgör det största hotet mot människors säkra tillgång till vatten globalt. Forskarna bakom studien föreslår att minskad ekonomisk ojämlikhet kan bättre trygga världens urbana vattenresurser – vilka numera är starkt hotade av bland annat klimatförändringarna.
Världens kunskaper om våra sötvattenresurser har ökat markant under de senaste 12 månaderna. Den planetära gränsen för sötvatten är en av Jordens nio planetära gränser innanför vilka mänskligheten kan säkert fortsätta att utvecklas och frodas. När en av dessa passeras bedöms risken hög att planetens stabilitet kan rubbas. För närvarande har fem och en halv gränser passerats. Detta efter att forskare i april förra året konstaterade att statusen för så kallat ‘grönt vatten’ – vatten som bevaras i och av växter – har passerat sin planetära gräns. (Medan statusen för tillgängliga sötvattenreserver (blått vatten) fortfarande är inom sin respektive gräns.)
Det är tydligt att vatten får allt större fokus i vetenskapens värld. Så sent som förra månaden kom en unik rapport i sitt slag som varnade oss för att vi kan uppleva så mycket som en 40-procentig minskning av tillgängliga sötvattenresurser – grönt och blått vatten – till 2030. Detta skulle bland annat medföra allvarliga vattenbrister i torra regioner såsom Sydeuropa och Mellanöstern. Forskarna bakom rapporten – däribland svenske Johan Rockström – menade att även om klimatförändringarna utgör en betydande faktor så är det världens vanskötsel av vattenresurser som är den största boven.
Ökad ekonomisk ojämlikhet är den största risken
Förra månaden kom ytterligare en studie, från bland annat Uppsala universitet, som belyser denna vanskötsel. Med Kapstaden i Sydafrika som fallstudie visar forskarna att ojämlikhet och eliters överkonsumtion av tillgängliga vattenreserver kan trigga vattenkriser och påföljande regionala vattenransoneringar. Studien visar även att eliter tenderar att öka sin konsumtion och etablera fler privata sätt att säkra sin egna vattentillgång efter perioder av torka.
Forskarna avslutar studien med att simulera vilka faktorer som mest påverkar ett samhälles långsiktiga vattentillgångar. Deras slutsats är att ökad ekonomisk ojämlikhet och således höginkomsttagares ökande vattenkonsumtion utgör den största risken för framtida urbana vattenkriser – större än exempelvis klimatförändringar och urbana befolkningsökningar.
Med studiens slutsatser i åtanke uppstår nu ett behov att applicera liknande analyser på svenska städer, även om Sverige är lyckligt lottat gällande just vattenfrågor, och mer ekonomiskt jämlikt än exempelvis Sydafrika. Samtidigt ökar den ekonomiska ojämlikheten i Sverige. Dessutom sjönk grundvattennivåerna avsevärt under sommaren 2018 och sommaren som kommer förväntas även den bli ovanligt varm.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till