Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Enligt en analys av Upphandlingsmyndigheten uppgick de offentliga inköpens klimatpåverkan till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019. Kommuner och kommunala bostads- och fastighetsbolag stod för drygt hälften av den totala klimat- och miljöpåverkan. Problematiskt, men inköpens klimat- och miljöpåverkan kan minskas med bra strategier. 

    En offentlig upphandling är när en offentlig organisation, till exempel en kommun eller en region, köper varor och tjänster. Det kan till exempel handla om husbyggen, livsmedel, sjukvårdsartiklar, IT-system och mycket annat. Oftast handlar det om inköp av varor och tjänster från företag. De här inköpen är en mycket stor del av Sveriges totala konsumtion – det offentliga handlar för nära 800 miljarder kronor årligen. 

    Enligt Upphandlingsmyndighetens analys orsakade de här upphandlingarna utsläpp på 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Det är nära en fjärdedel av hela landets konsumtionsbaserade utsläpp som 2018 uppgick till 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt siffror från Naturvårdsverket.

    Jämförelser är ofta svåra att göra men med tanke på att vi har underlag för en stor del av de offentliga inköpen indikerar resultatet att de offentliga inköpen utgör en betydande andel av den svenska konsumtionens totala klimatpåverkan, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

    Kommuner och byggande av infrastruktur som orsakar mest utsläpp

    Enligt Upphandlingsmyndighetens analys stod kommunerna, tillsammans med de kommunala bostads- och fastighetsbolagen, för mer än hälften av de offentliga inköpens miljöpåverkan. Regionerna stod för 24 procent av den totala klimatpåverkan och de statliga myndigheterna för en ungefär lika stor andel.

    Av analysen framgår att inköpskategorin Byggnad, fastighet och mark har störst miljöpåverkan. Kategorin Utrustning och material har näst störst påverkan på klimatet, samt orsakar utsläpp av partiklar som är skadliga vid inandning. I den sistnämnda kategorin ingår bland annat produkter som byggmaterial, fordonsbränslen, möbler, kontorsmaterial och förbrukningsmaterial.

    Att just byggnation orsakar större miljöpåverkan framgår även av vilka organisationer som i analysen visat sig ha störst klimatpåverkan.

    I det underlag vi har analyserat står tio myndigheter för mer än häften av klimatpåverkan till följd av statliga inköp. Flera av dem har byggande av infrastruktur som en del av sitt uppdrag, säger Jens Johansson.

    Initiativ och krav för mindre miljöpåverkan från offentliga inköp

    Flera initiativ och krav på förbättrade offentliga upphandlingar visar att det finns önskemål om att offentliga upphandlingar ska bli bättre ur miljösynpunkt. Bland annat har Fossilfritt Sverige bland sina tio förslag för fossilfri återhämtning att offentliga upphandlingar ska vara klimatneutrala inom några år.

    ModUpp är ett annat initiativ där man fokuserat på att upphandlingar ska påverka miljön mindre. Bakom ModUpp står tredjepartscertifieringarna Bra Miljöval (Naturskyddsföreningen), EU-Ecolabel, Fairtrade, KRAV, MSC, Svanen (Miljömärkning Sverige) och TCO Certified (TCO Development). I ModUpp samarbetar de för att driva på en modern och hållbar offentlig upphandling med hjälp av den expertis som certifieringar och märkningar erbjuder. Målet är att hållbarhetsmärkta varor och tjänster i större utsträckning ska prioriteras i offentliga upphandlingar.

    Så kan inköpens klimat- och miljöpåverkan bli lägre

    En rekommendation från Upphandlingsmyndigheten för att minska offentliga inköps miljöpåverkan är att arbeta strategiskt med inköpen. Enligt Upphandlingsmyndigheten är kunskap om vad som orsakar klimat- och miljöpåverkan en viktig aspekt av det, något organisationer kan få genom bland annat miljöspendanalys.

    De flesta vet att bränslen och fordon är viktiga att arbeta med för att minska klimatpåverkan men ger en analys av den totala inköpsvolymens påverkan det svaret? Och vad ska prioriteras efter bränslen och fordon? En miljöspendanalys gör nytta eftersom den visar om organisationen arbetar med de inköpsområden som har störst klimat- och miljöpåverkan, säger Jens Johansson. 

    Upphandlingsmyndigheten har även samlat ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med hållbara upphandlingar. Enligt myndigheten är det bra att utgå från de ambitioner som uttrycks i organisationens policy, miljömål, önskemål och behov. 

    Det är även viktigt att visa hur upphandlingen bidrar till organisationens övergripande miljökvalitetsmål, till exempel minskad klimatpåverkan eller en giftfri vardag. Det är också avgörande att identifiera särskilt viktiga inköp, exempelvis inköp som har stor miljöpåverkan, stora sociala risker eller där volymen är stor.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.