Omöjligt att nå klimatmål utan livsstilsförändringar visar ny forskning

Det räcker inte med en grön omställning av industrin för att vi ska nå Parisavtalets 1,5 gradersmål. Ungefär hälften av utsläppsminskningarna behöver komma från minskad konsumtion, enligt forskningsprojektet ”EU 1,5° Lifestyles”. För att stötta beteendeförändringar mot en hållbar livsstil, krävs att samhället underlättar för individerna. Ett exempel är skatteväxling, vilket lyfts fram i en annan forskningsrapport.

Forskarna bakom det europeiska projektet ”EU 1,5° Lifestyles” har genom studier i Sverige, Tyskland, Lettland, Spanien och Ungern identifierat de livsstilsförändringar som kan göra störst klimatnytta. Den livsstilsförändring som har störst effekt i Sverige är att undvika fossildrivna transporter – att sluta köra bensinbil kan minska en genomsnittlig persons utsläpp med 25 procent. För den som flyger mycket, gör det störst klimatnytta att undvika detta. Att äta mer växtbaserat har också stor effekt för genomsnittssvensken. I övriga länder står uppvärmning av hemmen högre på listan, på grund av fossilbaserad uppvärmning och sämre isolering.

Samspel mellan individer och samhällssystem

Enligt studien är acceptansen större för åtgärder som innebär en investering i ny teknik, som att skaffa solceller. Att ändra beteende och bli vegan och sluta köra bil har många svårt att tänka sig trots att det är billigt.

Det finns dock mycket som beslutsfattare kan göra för att öka acceptansen. Exempelvis kan fler tänka sig att ta kollektivtrafiken om det finns ekonomiska incitament, och god tillgång på växtbaserade livsmedel ökar acceptansen för att välja vegetariskt.

Acceptansen för styrande regler är också ofta högre än vad beslutsfattare tror, speciellt om reglerna uppfattas som förutsägbara och rättvisa.

Studien pekar också ut strukturella hinder för att människor ska konsumera mer hållbart. Det viktigaste hindret är samhällssystemet som prioriterar tillväxt och konsumtion framför socialt välmående och miljöhänsyn. Andra hinder är motstridiga politiska styrmedel och att fossilberoende industrier tillåts påverka politiken.

Vår forskning visar att 1,5°C-målet inte bara handlar om individuellt ansvar för att förändra konsumtionsmönster. Det krävs också ett större ansvar från samhället för att överkomma de verkligt grundläggande strukturer, som förhindrar individer från att göra hållbara val, säger professor Oksana Mont, som leder den svenska delen av projektet, i ett pressmeddelande från Lunds universitet

Hon poängterar att det är viktigt att politiker stöttar medborgarna genom att göra hållbara levnadsvanor mer tillgängliga, överkomliga och bekväma jämfört med ohållbara produkter.

Skatteväxling kan leda till mer hållbar och hälsosam konsumtion

Ett styrmedel som kan vara effektivt är skatteväxling. Det visar en annan rapport från forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption, där forskare från Chalmers tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska Institutet har bidragit.

Genom att öka skatten på exempelvis rött kött och sötade drycker, samtidigt som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter subventioneras, skulle utsläppen kunna minska samtidigt som folkhälsan förbättras.

Rapporten visar också att majoriteten är positiva till höjda skatter på sockersötade drycker och sänkta skatter på frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Stödet för köttskatt är lägre, men ökar om intäkterna används för att sänka skatten på hälsosam mat.