(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Ris och ros till rekordstora miljösatsningar

Foto: Miljöpartiet

Den stora höstbudgeten innehåller nära 10 miljarder i miljösatsningar. Höjd bonus-malus och mer pengar till industrins klimatomställning är några av nyheterna som presenterades av Isabella Lövin och Per Bolund på måndagens pressträff. Supermiljöbloggen sammanfattar några av budgetposterna och analyserar satsningarna.

Transporter

Drygt hälften av pengarna i de nya miljöförslagen – 5,4 miljarder – går till omställningen av transportsektorn, som är en välkänd knäckfråga i Sveriges klimatarbete. Reduktionsplikten, som styr hur mycket biobränsle som måste blandas i bensin och diesel, höjs från 4 till 28 procent till 2030 för vägtransporter. Dessutom införs även en reduktionsplikt för flyget. För att få fram mer biobränsle ges 200 miljoner i fortsatt produktionsstöd till bioraffinaderier.

Regeringen skärper också kraven för bonus-malus, som reglerar hur mycket man tjänar eller förlorar på att köpa en miljöbil kontra en fossilbil. Bonusbeloppet för en miljöbil som släpper ut noll gram koldioxid höjs från 60 000 till 70 000 kronor. Samtidigt höjs miljöavgiften för malusbilarna.

Vid en första titt på förslagen som Bolund och Lövin presenterade saknades större satsningar på elektrifiering, trots att det är en avgörande punkt för att fossilbefria svenska transporter. Avsaknaden fick sin förklaring under gårdagskvällen, då Liberalerna gick ut med beskedet om att ytterligare 1,3 miljarder tillkommer för att elektrifiera tunga fordon samt till vätgasmackar.

Budgeten innehåller också stora satsningar på tåg och godstransporter. Green Cargo, som är statligt ägt och sköter majoriteten av svenska tågburna godstransporter, får ett kapitaltillskott på 1400 miljoner kronor. Även den regionala kollektivtrafiken och kommunal cykeltrafik kommer stärkas.

Supermiljöbloggens kommentar

Det är en bra signal att transporterna får så hög prioritet. Det svenska transportsystemet är extremt beroende av fossila bränslen, vilket både värmer upp jordklotet och förvärrar luften i våra städer. Att skärpa både reduktionsplikten och bonus-malus är mycket viktiga verktyg för att öka tempot i utfasningen av olja och fossilgas. Satsningarna välkomnas av 2030-sekretariatet och Gröna Bilister, som båda arbetar med att ställa om transportsektorn.

De blygsamma slantarna till cykling gav genast reaktioner, bland annat på Expressens ledarsida. Även Gröna Bilister är kritiska till hur cykelns roll riskerar försvinna om bilen fortsätter vara i centrum för politiken.

Vi hör flera kritiska röster från cykelsverige att summan på 325 miljoner kronor är liten. Dessutom finns det problem med att mycket av pengarna är bundna i stadsmiljöavtal som för många kommuner och regioner är en komplicerad process. Om vi fortsätter att bygga för biltrafik samtidigt som vi gör satsningar på gång och cykel kommer vi fortfarande se en ökning av biltrafik. Vi behöver ett negativt mål helt enkelt, där vi minskar eller bibehåller dagens trafiknivåer gällande bil. Att endast ha positiva mål för kollektivtrafik, gång och cykel är inte tillräckligt, säger Gröna Bilisters ordförande Marie Pellas.

Natur & hav

2,2 miljarder satsas på skydd av natur och renare hav och vatten. Pengarna ska framför allt gå till naturvård och naturskydd, där 350 miljoner öronmärks för att återväta våtmarker, som fyller flera viktiga miljöfunktioner.

För renare hav och vattendrag går ytterligare 350 miljoner till sanering av förorenade områden och sediment. Mer medel skjuts också till för Sveriges havsmiljöarbete, där bland annat ett förbud mot bottentrålning i skyddade områden prioriteras.

Supermiljöbloggens kommentar

De utökade stöden till bevarande och vård av svensk natur är mycket välkomna. Framför allt är det positivt att medel skjuts till återuppbyggnad av våtmarker. Det är en naturvårdsåtgärd som kan låta obetydlig, men våtmarker är både kolkällor, naturliga reningsverk och hem för rik biologisk mångfald.

Naturskyddsföreningen konstaterar att satsningarna är välkomna, men menar att medlen är alldeles för otillräckliga för att säkra den biologiska mångfalden i Sverige.

Vi står inför en akut klimatkris och starkt hotad biologisk mångfald. Många av de satsningar som regeringen gör på miljöområdet är därför både nödvändiga och välkomna. Men även om det är stora satsningar ska vi komma ihåg att det bara utgör en del av budgeten, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. 

Industri

En knapp miljard går till industrins omställning. Industriklivet, som syftar till att hjälpa stora industrier minska sina utsläpp, breddas nu till att även omfatta bioraffinaderier, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

Sverige skjuter också till medel till gröna obligationer. Det är statliga lån som ska användas för investeringar i svensk industri. Till 2023 ska de gröna obligationerna uppgå till maximalt 25 miljarder.

På elsidan går 260 miljoner till slopade energiskatter för mindre solcellsaktörer. 200 miljoner kommer ges till statliga forskningsinstitutet Rise för att snabba på forskning om bioraffinaderier. Mindre summor ges också till ökad återvinning av metaller och bättre kemikaliekontroll.

Supermiljöbloggens kommentar

Industrin spelar en mycket viktig roll i den svenska miljöomställningen. De gröna obligationerna är ett piggt inslag för att driva på den teknikutveckling och industriomställning som redan nu är av stort intresse för investerare.

Tyvärr är pengarna avsatta för cirkulär ekonomi småslantar i jämförelse med vad som skulle behövas, men det är ett gott steg på vägen.

Ambitiös miljöpolitik – men Preemraff och fossilsubventioner behöver hanteras

Sammantaget innehåller de nya budgetförslagen många viktiga satsningar på klimat och biologisk mångfald. För att få hela bilden av regeringens miljöpolitik behöver vi avvakta tills 21 september, då hela budgetpropositionen presenteras. Då gäller det framför allt att hålla öga på subventionerna till fossila bränslen och fossil infrastruktur.

Under förra året uppgick summan för de fossila subventionerna till nästan dubbla miljöbudgeten. De 10 miljarder i miljösatsningar som nu presenterats kan redan sättas i relation till de drygt 11 miljarder som regeringen gav flygindustrin i våras.

De nya satsningarna är långt ifrån tillräckliga i det långa loppet. Sverige missar idag 14 av 16 miljömål och flera av målen i Agenda 2030. Vi behöver öka tempot ännu mer i arbetet mot fossilfrihet och minimerad exploatering av naturen.

Flera miljöorganisationer har också påpekat att regeringens hantering av Preemraff är avgörande för resultatet. Det är förmodligen inte en olycklig slump att den nya budgeten innehåller många av de bioraffinaderiplaner som Preem behöver för att lyckas greenwasha sin verksamhet.

Nu återstår att se hur den övriga budgeten speglar regeringens satsningar på miljö och klimat. Om regeringen fortsätter subventionera fossila verksamheter riskerar miljöeffekterna av dessa ambitiösa budgetplaner att försvinna i ett nollsummespel.


Anna Ljungström, redaktör för Supermiljöbloggen

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.