(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Säker strålmiljö – strålande bra?

Foto: Daniel Kihlgren
saker-stralmiljo
Foto: Illustatör: Thomas Flygar

Det sjätte svenska mil­jö­kva­li­tets­må­let i SMB:s ar­ti­kel­se­rie är Säker strålmiljö. I det här avsnittet gästar Strålsäkerhetsmyndigheten bloggen och skriver själva om målet. Den stora utmaningen är att minska antalet hudcancerfall – den cancerform som ökar snabbast i Sverige.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

–          Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Vad handlar målet om?

Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö:

  • Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
  • Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
  • Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
  • Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Vad görs?

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö följs bland annat upp genom våra miljöövervakningsprogram för UV-strålning, elektromagnetiska fält och radioaktiva ämnen.

Strålskyddsprinciper
All exponering från strålkällor ska begränsas, i arbetslivet och i övriga miljön. Det betyder bland annat att all verksamhet med strålning ska vara berättigad och att strålskyddet ska optimeras. Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten skriver regler, granskar, inspekterar och följer upp strålskyddsarbetet vid verksamheter med strålning. Sådana verksamheter är till exempel kärnkraftverk, hälso- och sjukvård, forskning samt industrier och verkstäder.

Radioaktiva ämnen
Utsläppen av radioaktiva ämnen måste begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det innebär bland annat att den högsta stråldosen som allmänheten utsätts för från samtliga verksamheter med strålning inte överstiger en millisievert per år, vilket motsvarar den stråldos människan får från naturens bakgrundsstrålning.

Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar de verksamheter där radioaktivt avfall produceras, bland annat kärnkraftverk. Radioaktiva ämnen används inom sjukvård, forskning och undervisning samt inom industrin och i vissa konsumentprodukter, främst brandvarnare. Radioaktivt avfall ska omhändertas eller slutförvaras på lämpligt sätt. Säker hantering av radioaktivt avfall innebär en minskad risk för spridning av radioaktiva ämnen i miljön.

Ultraviolett strålning
Antalet hudcancerfall ökar stadigt och allt pekar på en fortsatt starkt negativ trend – i Sverige är hudcancer den cancerform som ökar snabbast. Svenskarnas solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. För att vända trenden måste exponeringen för UV-strålning minska, både vid solande utomhus och i solarier. Det kräver förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning.

Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten följer forskningen, gör riskbedömningar och tar fram råd och regler. Myndigheten arbetar även med information och utbildning för att förändra människors solbeteende. Det är viktigt att grunda goda vanor tidigt i livet. Därför prioriteras barn upp till tolv år samt vuxna som arbetar med barn. Sedan 2006 samarbetar vi till exempel med Svenska livräddningssällskapet.

Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten har under året haft möten med bland annat Boverket och Folkhälsomyndigheten för att kartlägga vilka behov och möjligheter som finns för samverkan kring barns och ungas miljöer.

Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält och radiovågor omger oss ständigt. Magnetfält uppstår till exempel kring elektriska apparater och vid kraftledningar. Mobiltelefoner, trådlösa datornätverk och babyvakter är några exempel på trådlös teknik som använder radiovågor. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar utvecklingen och forskningen inom området. VI genomför egna mätningar, gör riskbedömningar, utfärdar rekommendationer och tar fram föreskrifter.

I dagsläget finns det två områden där forskning gett upphov till misstanke om skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält; lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar och radiovågsexponering från mobiltelefoner. Därför rekommenderar vi försiktighet på dessa områden. När man planerar för nya bostäder och infrastruktur är det viktigt att man tar hänsyn till rekommendationerna som gäller för magnetfält från kraftledningar.

Uppnås målet?

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms vara nära att uppnås. Tre av fyra preciseringar kan vara uppfyllda år 2020, men inte preciseringen för UV-strålning. Antalet fall av hudcancer har ökat under lång tid och den negativa trenden ser ut att fortsätta. Vi bedömer därför att det inte är möjligt att antalet fall av hudcancer kommer att vara lägre år 2020 än de var år 2000.

Bakgrund

I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning, så kallad bakgrundsstrålning. Den kommer till stor del från naturliga källor som kosmisk strålning (från rymden) och radioaktiva ämnen i vår omgivning (exempelvis från marken) och i kroppen. Bakgrundsstrålningen ger en årlig stråldos på cirka en millisievert (stråldosen från radon är ej medräknad). Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta för dig, men den kan också skada dig.

För att de skadliga effekterna av strålning på människa och miljö ska vara så små som möjligt ska all verksamhet med strålning vara berättigad. Det betyder att strålningen måste göra mer nytta än skada och att stråldoserna ska begränsas så långt som det är möjligt.

 – Strålsäkerhetsmyndigheten

 

Läs tidigare artiklar i serien:

1. Begränsad mil­jöpå­ver­kan

2. Frisk luft 

3.  Bara naturlig för­sur­ning

4. Giftfri miljö

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.