Skogsbränderna kan ha lett till tusentals extra coronafall

Tusentals covid-19-fall och dödsfall i Kalifornien, Oregon och Washington mellan mars och december 2020 kan härledas till ökade luftföroreningar från de skogsbränder som härjade i delstaterna. Det hävdar forskare i en ny studie som visar hur kriser kan förstärka varandra.

Även denna sommar rasar bränderna i världen, i princip en repris på förra året. Sommaren 2020 var antalet skogsbränder rekordmånga vilket gav upphov till de största utsläppen av koldioxid från skogsbränder sedan åtminstone 2003. Enligt en studie har ytan som brinner i Kalifornien under sommarmånaderna juni till september ökat sedan 1970-talet med 800 procent och totalt har skogsbrändernas yta femfaldigats under samma tid.

Luftföroreningar och covid-19

Skogsbränder producerar höga halter av fina partiklar (PM2,5), som har kopplats till en mängd negativa hälsoutfall, inklusive för tidig död, astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningssjukdomar. Dessutom har nyligen genomförda studier funnit ett samband mellan luftföreningar och covid-19. Det finns dessutom samband även mellan en regions antal fall av covid-19 och dess nivå av luftföroreningar.

Nu visar en ny studie i Science Advances att exponering för brandrök under förra sommarens brandsäsong i västra USA kan kopplas samman med tusentals ytterligare coronavirusinfektioner samt hundratals dödsfall.

Sammantaget uppskattar forskarna från Harvard TH Chan School of Public Health att det fanns nästan 20 000 extra coronavirusinfektioner och 750 dödsfall i covid-19 som kunde kopplas till exponering för brandrök mellan mars och december 2020 i Kalifornien, Oregon och Washington, de tre stater som drabbades värst av skogsbränderna 2020.

Resultaten bygger på det väletablerade sambandet mellan luftföroreningar och luftvägsinfektioner och tillstånd som astma. Men studien är den första som visar en statistisk koppling mellan brandrök och covid-19-infektioner och dödsfall.

Jämförde data

För att kunna utröna samband jämförde forskarna övervakningsdata av luftkoncentrationer av daglig insamlad data av förekomst av PM2,5 på länsnivå och antalet dagar med skogsbränder från satellitdata.

Dessa data samkördes sedan med antalet covid-19-fall och dödsfall i 92 län (counties). Underlaget representerade 95 procent av befolkningen i de tre delstaterna. Forskarna redogjorde sedan även för faktorer som väder, befolkningsstorlek och samhällsmönster för social distansering och massmöten.

Studien visade att från 15 augusti till 15 oktober 2020, när brandaktiviteten var störst, var dagliga nivåer av PM2,5 under branddagar betydligt högre än dagar när det inte brann. I vissa län nådde nivåerna så extremt höga nivåer att de låg över de gränsvärden som den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA betecknar som farliga.

I genomsnitt i alla län fann studien att en daglig ökning med 10 µg/m3 (mikrogram per kubikmeter luft) av PM2,5 varje dag under 28 efterföljande dagar var förknippad med en ökning av covid-19-fall med 11,7 % och en ökning av covid-19 relaterade dödsfall med 8,4 %.

En förstärkande effekt

Enligt författarna förstärkte skogsbränderna effekten av exponering för PM2,5 på covid-19-infektioner och dödsfall upp till fyra veckor efter exponeringen. Resultaten, menar författarna, ger starka bevis på att de höga nivåerna av PM2,5 som inträffade under skogsbränderna 2020 i många län även förvärrade den negativa hälsopåverkan av covid-19.

Francesca Dominici, professor i biostatistik, befolkning och datavetenskap och senior författare till studien betonar i ett pressmeddelande från Harvard TH Chan School of Public Health hur allvarligt det är när två kriser sammanstrålar:

I studien visar vi att klimatförändringar – som i sin tur ökar frekvensen och intensiteten av skogsbränder – tillsammans med pandemin är en katastrofal kombination.

Studien tydliggör därmed hur olika globala kriser hänger samman och hur tydligt det är att klimatkrisen är en folkhälsokris och bör behandlas som en sådan.