Skogsbruket och klimatkrisen – så hänger de samman
Ny rapport visar att klimatförändringar ökar risk för ras, erosion, översvämningar och andra allvarliga skador på skogen. Skogsstyrelsen föreslår flera åtgärder, SMB fyller på med ytterligare synpunkter.
Rapporten är ett led i statens arbete med att klimatanpassa samhället och publiceras av Skogsstyrelsen i samarbete med Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens geotekniska institut och SMHI.
Den visar att nästan alla åtgärder inom skogsbruket, exempelvis val av trädslag, avverkning och markberedning, påverkar risken för erosion, ras och lokal översvämning. Särskilt riskfyllt är kalhyggen, som fortfarande är den vanligaste bruksmetoden i Sverige.
Säkerhetsriskerna utgör, i kombination med klimatkrisen, stora problem för skogsindustrierna. Mindre tjäle, ökade vattennivåer och fler stormar spär på riskerna för erosion, ras och översvämningar. Och inte bara i skogen, det påverkar även de skogsvägar som skogsbolagen använder vid avverkning och upphämtning av trä från skogen.
Ett annat problem som tas upp i rapporten är hur de nya väderförhållandena gynnar vissa små djur och insekter, exempelvis granbarkborrar, som dödar många träd. Döda träd innebär i sig inte en ökad brandrisk, men de mossar och lavar som kan växa på dem kan leda till fler skogsbränder. Det som inte helt framgår av rapporten är dock att granbarkborrens snabba ökning även beror på den monokultur som ofta finns i brukad skog.
Rapporten tar däremot upp hur samhällets kunskaper om riskerna som klimatförändringarna medför generellt är dåliga. Riskerna drabbar inte bara skogen, utan påverkar även järnvägar, vägar, el-ledningar och fibernät.
Det råder brist på kunskap om och förståelse för de här riskområdena och deras samband med skogsbruk. Därför behövs nu en kunskapshöjning men också nya och förändrade skötselmetoder för att minska risken för ras som kan ge allvarliga samhällsstörningar, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.
I rapporten föreslår myndigheterna ett flertal åtgärder: kunskapsuppbyggnad, förbättrad tillämpning av skogsvårdslagens hänsynsparagraf och miljöbalken, bättre samverkan mellan berörda myndigheter, klargörande av ansvarsfördelningen mellan den enskilde och det offentliga, översyn av skogsvårdslagen och miljöbalken utifrån behov av klimatanpassning.
Det är rimliga åtgärder, men SMB som också läst rapporten och följer rapporteringen kring den svenska skogen ser att några nyckelåtgärder saknas. Avverkning av träd och förstöring av våtmarker bidrar till klimatförändringarna.
Dessutom är Tillståndsprocesserna för avverkningar problematiska i Sverige och de fysiska kontrollerna går på sparlåga. De utbredda monokulturerna i svenskbrukade skogsmarker bidrar till att öka mängden smådjur som dödar träden, vilket ökar sårbarheten.
Dessa problem är alla kopplade till hur skogarna brukas, varför strategier för skogsindustriernas egen påverkan förhoppningsvis är med i nästa rapport.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till