Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Skogsstyrelsen: ”Ökat intresse för våtmarkspeng”

    Våtmarker och sumpskogar har stor potential att binda koldioxid och öka den biologiska mångfalden. Foto: Rudy and Peter Skitterians från Pixabay

    Kolbindning i skog och mark har blivit ett allt hetare ämne i takt med den stegrade uppvärmningen av jordklotet. Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ska nu ta fram fler förslag för att öka kollagringen – och intresset för att återskapa sumpskogar har ökat, säger Skogsstyrelsens expert till SMB.

    –  Ja, det märks ett större intresse både hos mindre och större skogsägare, berättar Hillevi Eriksson som medverkat i utvecklingen av det så kallade återvätningsavtalet för dikad torvrik skogsmark.

    Regeringen har satsat 170 miljoner kronor på ett treårigt projekt, vilket SMB berättat om när det drog igång våren 2021.

    Bidraget som avtalet är kopplat till består av en ekonomisk ersättning till skogsägare som går med på att plugga igen dräneringen av sin tidigare dikade skogsmark och låter en sumpskog med hög vattennivå återuppstå. Det är tillåtet att plockhugga på arealen med god hänsyn till marken.

    – Ersättningen kan i vissa fall kompensera rätt bra för skillnaden i intäkterna från traditionellt skogsbruk, men kommer inte att vara lika hög. Men skogsägaren gör en betydande insats för klimatet och den biologiska mångfalden, säger Hillevi Eriksson.

    – Vi går nu ut offensivt och marknadsför återvätningsavtalen. Såhär långt har vi tecknat drygt 20 avtal över cirka 35 objekt som täcker nära 80 hektar. Vi har lika mycket på gång, men pengarna räcker till väldigt mycket mer.

    Helt nyligen avslutades en upphandling av entreprenörer för att plugga igen dikena och utbildningsprogram har tagits fram för handläggarna.

    Hur mycket koldioxid kan då återvätningsavtalen stoppa läckage av? Skogsstyrelsens utredning pekade ut näringsrika dikade torvmarker i Sydsverige som mest angelägna att rikta in sig på. Dessa beräknas enligt en grov skattning läcka ut omkring tio ton koldioxid per hektar och år.

    Av de 200 000 hektar som pekas ut har tidigare gjorts beräkningar att hälften kan bli möjligt att återbilda till sumpmark. Det skulle betyda en miljon ton lägre utsläpp per år.

    Det kan låta lite i förhållande till betinget att Sverige ska vara nere på netto-nollutsläpp år 2045. Men markernas, och särskilt skogarnas, förmåga att fånga in och lagra kol kan användas mer än vad som nu görs.

    Detta betonas i Göteborgs Universitets remissvar på den statliga utredningen ”Vägen till en klimatpositiv framtid”.

    GU uppmanar regeringen att höja ambitionerna och se bredare på möjligheten att binda långt mer växthusgaser, i både skogar och jordbruksmark.

    All dränerad torvmark bör göras blöt snarast. Blöt mark kan också återfå upplagring av ny torv, vilket är en negativ emission. Om åtgärder sätts in som gör dränerade marker blöta samt stoppar torvbrytning kan man förhindra en årlig avgång som rapporteras under LULUCF om cirka elva miljoner ton koldioxidekvivalenter, skriver forskaren Åsa Kasimir i remissvaret.

    De svenska markernas nettolagring av kol är enligt senaste siffror från 2020 cirka 40 miljoner ton per år. Men ökat virkesuttag kommer, helt logiskt, att försämra den siffran. Och det är exakt vad som kommer att märkas i årets statistik.

    Förutom 2005 då stormen Gudrun härjade har avverkningsnivån aldrig varit högre i Sverige än 2021, visar Skogsstyrelsens färska statistik, som SMB berättat om.

    Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har nu fått regeringens uppdrag att återkomma med fler handfasta förslag för att öka kollagringen i skog och mark. Uppdraget ska redovisas före det här årets utgång och syftar till att få fram underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan. 

    Det återstår alltså att se om myndigheterna, och i sista hand regering och riksdag, tar fasta på de möjligheter till väsentligt ökad kollagring som Göteborgs Universitet i sin forskning pekat på.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.