Regering ger bidrag till återvätning av torvmark

Regeringen säger nu ja till Skogsstyrelsens förslag om att stimulera markägare till att återväta dikad skogsmark med ett särskilt bidrag. Åtgärden har potential att minska koldioxidutsläppen med miljontals ton per år.

Regeringen beviljar sin skogsansvariga myndighet ett anslag under tre år på sammanlagt 169 miljoner kronor, varav 50 får användas under 2021. Pengarna ska huvudsakligen användas till en kompensation för de skogsägare som istället för traditionell återplantering väljer att återväta tidigare dikade skogsmarker.

Dikade våtmarker släpper ut lika mycket växthusgaser som personbilstransporterna. Tack vare Skogsstyrelsens kompetens på området har vi bra chanser att få till lyckade åtgärder för att minska utsläppen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i regeringens pressmeddelande.

En del arealer av landets dikade marker utgörs inte av produktionsmark för skog, utan är jordbruksmark . Dessa omfattas inte av de nya stödet. Avsevärda 6,5 miljoner ton koldioxid beräknas årligen läcka ut från den här typen av skogsmark – mer än tolv gånger det svenska inrikesflygets utsläpp.

Utformningen av stödet får nu Skogsstyrelsen ansvaret för. Enligt uppgifter till Supermiljöbloggen kommer det troligen handla om ett schablonbidrag som ska kompensera för minskad avkastning från den återvätade marken, som istället kan planteras med fukttåliga lövträd, exempelvis al och björk.

Enligt en nyligen utgiven rapport från Skogsstyrelsen är det alltså ett omfattande läckage av koldioxid från dikade våtmarker som omvandlats till produktiv skogsmark. När vattennivån höjs bryts inte längre torven ned eftersom syretillförseln upphör. Istället avges från den nybildade sumpmarken den i och för sig kraftigare växthusgasen metan, men Skogsstyrelsens uträkningar visar att nettoutsläppen till atmosfären sammanlagt minskar vid återvätning, jämfört med fortsatt traditionellt skogsbruk.