Folkhälsan världen runt hotas allvarligt av ett allt varmare klimat. Det är ett faktum som varit starkt förbisett under många år. Men en förändring är nu på gång. En som är övertygad om det är SMB:s medarbetare Andreas Vilhelmsson – och han medverkar själv till utvecklingen. Nu utges hans bok ”Klimatmedicin – Om klimatförändringar, extremväder och hälsa”, den första i ämnet på svenska.
Andreas Vilhelmsson är folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets arbets- och miljömedicinska avdelning. I dagarna utkommer hans 500-sidiga bok i 16 kapitel på förlaget Studentlitteratur. Andreas har skrivit större delen av boken själv, men har medförfattare till några kapitel och betitlas därför som redaktör.
Bokens syfte är, med hans egna ord att ”ge en bred introduktion till hur klimatförändringar påverkar hälsan och hur detta i sin tur påverkar miljö, samhälle och hälso- och sjukvård.” Den beskriver också mekanismerna bakom uppvärmningen och hur klimatutsläppen kan minskas, och de politiska och ekonomiska hindren mot, respektive möjligheterna för, detta.
”Boken är gjord för politiker och allmänhet också”
– Boken är inte bara tänkt som kurslitteratur på medicinprogrammet eller andra hälsoutbildningar. Jag har lagt ned mycket arbete på att förenkla språket för att popularisera ämnet, så att även politiker och allmänhet ska kunna ta till sig innehållet, säger Andreas.
Vilken är din egen förklaring till att riskerna för folkhälsan inte kopplats till det allt varmare klimatet under så lång tid?
– Man har inte knutit ihop de olika aktörerna tidigare. Men det har ändrats. Nu sker omfattande rapportering inom FN och i vetenskapliga nätverk, som till exempel Lancet Countdown.
– Vi kan även jämföra hälsohotet från klimatet med luftföroreningarnas negativa hälsoeffekt. Luftföroreningar orsakar miljoner dödsfall varje år runt om i världen. Ja, bara i Sverige är siffran omkring 7500 per år. Det sambandet har inte heller varit särskilt uppmärksammat. Och rökningen stora negativa effekt förtegs länge också. Till slut accepterade inte sjukvården och läkarna likgiltigheten hos makthavarna, utan satte ned foten.
Vårdpersonal lämpliga att för ut budskap om klimatet
– Och nu blir alltså även klimatet en folkhälsofråga. Världshälsoorganisationen WHO trycker på stenhårt. Därför kommer det att hända mycket.
Du framhåller bland annat att vårdpersonal är ”särskilt viktiga att föra ut klimatbudskap till såväl beslutsfattare som patienter ” – kan du förklara lite närmare vad du menar?
– Det finns belägg från många olika håll om vilket stort förtroende vårdpersonal har. Människor är beredda att lyssna till läkares, sjuksköterskors och barnmorskor råd. Därmed finns en villighet att ta till sig kunskap som förmedlas av dessa. Och det pågår nu ett arbete för att designa vårdutbildningarna för detta ändamål.
Och även om folkhälsoaspekterna kring klimatfrågan överlag varit underskattade, finns skillnader mellan olika länder. Somliga har gjort bättre ifrån sig, i det här avseendet, betonar Andreas.
Vilka då?
– USA:s sjukvård ligger långt framme, vilket man kanske inte tror. USA hör ju till de länder som drabbats av svåra klimatrelaterade händelser och sjukvården måste hantera dem. Även i mycket utsatta länder i Asien har vården utvecklats. I Europa har Storbritannien kommit längre än andra.
Medicinprogrammet ska få klimatkoppling
Amerikanska universitet har också varit kreativa och aktiva att sprida sin kunskap om klimataspekterna på hälso- och sjukvård via olika nätverk och utbildningar. Andreas Vilhelmsson har dragit nytta av det för egen del genom att gå fördjupningskurser vid både Yales och Harvards medicinska institutioner.
Hans aktiva arbete i Lund har lett till att medicinprogrammet lagt in klimataspekter i utbildningen, men rätt begränsat under den 11:e terminen. Även Karolinskas läkarlinje har infört denna begränsade utbildning. Här föreläser Andreas också.
I Sverige ansvarar Socialstyrelsen för ramarna för läkarutbildningen. Det är dock regeringen som måste ta initiativet och begära av myndigheten att göra förändringar.
Nato-medlemskap tvingar fram förändring
– Regeringen har inte lämnat något uppdrag ännu. Men det kommer den att göra. Den är tvingad, av flera skäl. Inte minst nu när vi är medlemmar i försvarsorganisationen Nato. Den kräver att vi har en vård som fungerar och kan möta olika utmaningar, säger Andreas Vilhelmsson utan någon tvekan.
Du började själv skriva för Supermiljöbloggen 2019 – vilka är SMB:s viktigaste funktioner idag som du ser det?
– Det är att skriva brett om vad som sker inom klimat och miljö. Mediernas rapportering om detta har ökat under ett antal år, men vi ser nu att bevakningen dras ned kraftigt på flera håll. Inte minst inom public service. Det gäller för SMB att vara aktiv i nyhetsarbetet och att ha debattörer som driver frågorna, avslutar Andreas Vilhelmsson.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
