Stor hälsorapport om klimatet varnar: sätt riskerna för befolkningarna i centrum!

Befolkningar utsätts i allt högre grad för en mängd större klimatrisker som leder till försämrad hälsa. Extremväder ökar och klimatförändringarnas effekter på fysisk och psykisk hälsa ökar snabbt, trots år av varningar. Det visar årets upplaga av den enda rapporten med fokus på klimatförändringarnas effekter på hälsan: Lancet Countdown on climate change and health.

Trots att klimatförändringarna länge beskrivits som det största globala hälsohotet under 2000-talet har hälsofrågan hittills varit obegripligt frånvarande under klimatkonferenserna, Conference of the Parties (COP). Årets möte COP28 i Dubai kommer vara den första konferensen med hälsa som eget tema med en egen dag, vilket ses som ett betydande steg framåt för att främja hälsocentrerade klimatförändringsåtgärder.

Richard Horton, chefredaktör för den medicinska tidskriften the Lancet, varnade dock vid presskonferensen för lanseringen av den senaste rapporten om klimat och hälsa, The Lancet Countdown on climate change and health: Hälsodagen riskerar att resultera i ”health washing” där enbart budskap om anpassning (adaptation) kommer torgföras och frågan om begränsning av växthusgasutsläppen (mitigation) helt undvikas. Anledningen till denna skepsis är framförallt att mötet kommer ledas av Sultan Al Jaber, som utöver att vara chef för COP28 även är vd för Förenade Arabemiratens statliga oljebolag (Adnoc).

WHO: ”Länderna har inte tagit hänsyn till hotande hälsokris”

Världshälsoorganisationen (WHO) har länge förespråkat en mer framträdande roll för hälsoaspekter i internationella klimatförhandlingar, och betonat de betydande hälsofördelarna med beslutsamma klimatåtgärder. I kölvattnet av Parisavtalets ratificering 2015, hyllade WHO fördraget som ”potentiellt århundradets starkaste folkhälsoavtal”. Idag är dock tongångarna dystrare. WHO:s nuvarande generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterar krasst att världen inte verkar ha tagit hänsyn till varningarna om den globala folkhälsokris som stundar: 

Världen går i fel riktning, oförmögen att stävja sitt beroende av fossila bränslen och lämnar sårbara samhällen bakom sig i den välbehövliga energiomställningen.

Ett tydligt exempel på detta är att olje- och gasbolagen nu ytterligare minskar sin efterlevnad av Parisavtalet: strategierna för världens 20 största olje- och gasbolag från början av 2023 kommer att resultera i att utsläppen överstiger nivåerna i enlighet med Parisavtalets mål av 173 procent 2040 – en ökning med 61 procent från 2022. Istället för att driva på en accelererad utveckling av förnybar energi, allokerade fossilbränsleföretag endast fyra procent av sina kapitalinvesteringar till förnybara energikällor 2022. Samtidigt ökade de globala investeringarna i fossila bränslen med tio procent 2022 och nådde över 1 000 miljarder dollar. 

Förra årets upplaga av Lancet Countdown-rapporten varnade för att ”den globala hälsan är beroende av fossila bränslen”. Ett år senare hittar rapportförfattarna få, om ens några, förbättringar. De understryker därför behovet av ett hälsocentrerat svar i en värld som de menar ”står inför oåterkalleliga skador”.

Förnybar energi billigare än någonsin tidigare

Årets rapport, den åttonde i ordningen, är den mest omfattande och detaljerade hittills och bygger på expertis från 114 forskare och läkare från 52 forskningsinstitutioner och FN-organ över hela världen. Deras data visar på en värld som ofta går åt fel håll. Energirelaterade koldioxidutsläpp ökade med 0,9 procent till rekordhöga 36,8 gigaton under 2022, och fortfarande kommer bara 9,5 procent av den globala elen från moderna förnybara energikällor (främst sol- och vindenergi), trots att dessa energislag är billigare än någonsin.

Samtidigt blir det alltmer tydligt hur den globala uppvärmningen redan har orsakat omfattande, snabba och intensifierade förändringar. På grund av mänsklig aktivitet nådde den globala 10-åriga medeltemperaturen 1,14°C över förindustriella nivåer 2013–2022, vilket utlöste globala klimat- och miljöförändringar som utgör ett allt värre hot mot människors hälsa och överlevnad över hela världen. Vissa förändringar saknar motstycke i tusentals eller till och med miljoner år.

År 2023 såg världen de högsta globala temperaturerna på över 100 000 år, och värmerekord slogs på alla kontinenter under 2022. Över 60 procent av dagarna som nådde hälsohotande höga temperaturer 2020 hade mer än dubbelt så stor sannolikhet att inträffa på grund av antropogena klimatförändringar. Vuxna äldre än 65 år och spädbarn yngre än ett år, för vilka extrem värme kan vara särskilt livshotande, utsätts nu för dubbelt så många dagar med värmeböljor som de skulle ha upplevt 1986–2005.

Förändrade klimatförhållanden utsätter också fler populationer för risk för livshotande infektionssjukdomar, såsom dengue, malaria, vibrios och West Nile-virus. Varmare vintrar och vårar driver utbrott i södra, centrala och östra Europa och förväntas expandera West Nile-viruset till tidigare opåverkade regioner. Fallen av dengue har fördubblats varje årtionde sedan 1990, och nästan hälften av världens befolkning löper nu risk att drabbas av denna livshotande sjukdom.

Hälsosammare mat bättre även för klimatet

Det finns dock hopp, enligt Lancetrapporten. Hälsocentrerade klimatåtgärder kan fortfarande rädda miljontals liv varje år. En rättvis och rättvis övergång bort från fossila bränslen till förnybar energi och energieffektivitet kan minska hälsoskadorna av energifattigdom, driva högkvalitativa hälsostödjande tjänster och förhindra de miljontals dödsfall som inträffar årligen till följd av exponering för luftföroreningar som härrör från bränsle. 

Ett tydligt exempel är ohälsosam mat som ligger bakom en avsevärd del av alla förtida dödsfall. Dessutom står livsmedelssystem för 30 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, och 57 procent av jordbrukets utsläpp från produktion av rött kött och mjölk. Att främja och möjliggöra en rättvis tillgång till överkomliga, hälsosamma kostvanor med låg koldioxidhalt kan bidra till en minskning av växthusgaser, men även förhindra många av de tolv miljoner dödsfall som kan tillskrivas kostvanor.

För att maximera fördelarna med klimatförändringsåtgärder för människors hälsa och välbefinnande kommer rapporten med ett antal rekommendationer under fem olika områden:

• Påskynda utfasningen av fossila bränslen, prioritera insatser med hälsofördelar inom energisektorn och livsmedelssystemet
• Främja ledarskap från hälsosektorn genom att tillhandahålla hälsofrämjande åtgärder för klimatförändringar
• Påskynda klimatanpassningen för hälsan
• Förvandla finansiella system för att stödja en sund, hållbar framtid
• Öka resurser och stöd för att fortsätta utöka kunskapsbasen, förståelsen och engagemanget hos nyckelaktörer inom hälsa och klimatförändringar

För att möjliggöra en hälsosam framtid måste dessa förändringar gå utöver behandlingen av hälsosymtomen på klimatförändringar, att lägga särskilt fokus på primärt förebyggande och snabbt påskynda begränsningsinsatser inom alla sektorer, och se till att klimatförändringarnas effekter håller sig inom gränserna för anpassningsförmågan hos hälso- och hälsostödjande system.

Det är ett år till nästa Lancetrapport om klimatförändringarnas påverkan på hälsan och upp till bevis för det globala samfundet.