Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Länders fortsatta beroende av fossila bränslen äventyrar livsmedelssäkerhet och ökar risken för infektionssjukdomar och värmerelaterad sjuklighet. Det visar den senaste Lancetrapporten om klimatförändringarnas påverkan på hälsan. Samtidigt erbjuder rapporten lösningar på utmaningarna: trots utmaningarnas storlek kan en snabb omställning till rena energislag rädda liv.

    Inför FN:s stora klimattoppmöte COP27 i Egypten har det som brukligt släppts ett antal FN-rapporter för att beskriva rådande läge och därmed sätta agendan för kommande klimatarbete. En annan årligt återkommande rapport som släpps vid samma tidpunkt är det som publicerats av den medicinska tidskriften The Lancet sedan 2015: Lancet Countdown on health and climate change.

    Årets rapport har temat ”hälsa i händerna på fossila bränslen” där det betonas att människan har ett beroende av fossila bränslen som förstärker de hälsoeffekter vi redan ser. Den går därmed i samma linje som förra årets rapport som betonade att det var ”kod röd för en hälsosam framtid”.

    Till årets rapport skriver författarna inledningsvis att den publiceras i en tid när världen konfronteras med djupa och systemiska chocker. Förutom den fortsatt pågående covid-19-pandemin påverkas världen av Rysslands invasion av Ukraina som tydliggjort världens beroende av fossila bränslen och som drivit på en global energi- och levnadskostnadskris, utöver den humanitära kris som kriget i sig själv innebär.

    Extremväder ökar och blir värre

    Det blir allt tydligare, enligt rapporten, att klimatförändringar bidrar till mer extremväder som sätter ytterligare press på just hälso- och energisystem. Torka, extremhetta och hotad livsmedelsförsörjning är några av indikatorerna på hur folkhälsan påverkas av klimatkrisen, enligt den nya rapporten om gått igenom 43 klimatrelaterade hälsoindikatorer. Samtidigt kan nu attributionsforskning hjälpa till att kvantifiera och tillskriva ansvar för dessa händelser.

    Förvärrade effekter från klimatförändringar påverkar nu till och med allt mer själva grunden för människors hälsa och välbefinnande, vilket förvärrar sårbarheten hos världens befolkningar för ytterligare hälsohot. De senaste åtta åren har varit de hetaste åren någonsin och världen är redan nu 1,2 grader varmare med atmosfäriska koldioxidhalter 50 procent högre än under den förindustriella eran.

    Som rapporten kan konstatera inträffade 3,7 miljarder fler livshotande dagar med värmeböljor för sårbara befolkningar – äldre och barn under 1 år – under 2021 än på årsbasis för perioden 1986-2005. Det innebär en ökad akut risk för värmestress, värmeslag och andra negativa fysiska och psykiska hälsotillstånd. Värmerelaterade dödsfall ökade med 68 procent mellan 2000–2004 och 2017–2021.

    Det förändrade klimatet påverkar även spridningen av infektionssjukdomar, vilket gör att befolkningar löper högre risk för nya sjukdomar och andra epidemier. Varmare kustvatten blir exempelvis mer lämpade för överföring av Vibrioinfektioner. Samtidigt ökade antalet månader lämpliga för malariaöverföring med 31,3 procent i höglandsområdena i Amerika och 13,8 procent i höglandsområdena i Afrika från 1951–1960 till 2012–2021, och sannolikheten för dengue-överföring ökade med 12 procent under samma period.

    Ekonomisk påverkan

    De ekonomiska förlusterna i samband med klimatförändringarnas effekter ökar också trycket på familjer och ekonomier som redan utmanas av effekterna av covid-19-pandemin och ökade levnadskostnader och energikris, vilket ytterligare undergräver de socioekonomiska bestämningsfaktorerna. 

    Värmeexponering ledde till att 470 miljarder potentiella arbetstimmar gick förlorade globalt 2021, med potentiella inkomstförluster motsvarande 0,72 procent av den globala ekonomiska produktionen. Dessa ökade till 5,6 procent av BNP i länder med lågt Human Development Index (HDI), ett index för att jämföra välståndet i olika länder, där arbetstagare är mest sårbara för effekterna av ekonomiska svängningar. Samtidigt orsakade extrema väderhändelser skador för motsvarande 253 miljarder dollar under 2021, vilket drabbade människor i länder med lågt HDI extra hårt, eftersom de sällan har råd med försäkringar som kan täcka upp förlusten.

    Källa: UNDP

    Missar målet

    Parallellt med den negativa utvecklingen, betonar rapporten, är världen dessutom inte på rätt väg för att klara uppvärmningsgränsen på 1,5 grader. Inte heller Parisavtalets gräns på två grader, som en FN-rapport visade nyligen. Snarare går världen mot en 2,5-gradig ökning av den globala temperaturen i slutet av århundradet om nuvarande löften genomdrivs. Utan kraftfulla politiska beslut kommer klimatkrisens katastrofala hälsoeffekter förvärras de närmaste decennierna, menar rapportförfattarna.

    Europa

    Samma dag som den globala Lancet Countdown-rapporten släpptes även en regional rapport för Europa med temat ”mot en mer klimatresilient framtid”. Lancet Countdown in Europe är ett samarbete mellan 44 ledande forskare som rapporterar om 33 indikatorer, samt övervakar och kvantifierar klimatförändringarnas hälsoeffekter och hälsofördelarna med påskyndade åtgärder.

    Rapporten återspeglar den globala Lancet Countdown-rapporten när det gäller hälsa och klimatförändringar inom fem områden: klimatförändringens effekter, exponeringar och sårbarheter; anpassning, planering och motståndskraft för hälsa; begränsningsåtgärder och hälsofördelar; ekonomi och finans; samt slutligen politik och styrning. Samtliga indikatorer uppvisar, enligt forskarna, oroande trender och Europa upplever multidimensionella hälsoeffekter på grund av klimatförändringar.

    Extremväder

    Extrema väderhändelser i Europa ledde under förra året till närmare 300 dödsfall, hade direkt påverkan på mer än en halv miljon människor och orsakade skador för minst 50 miljarder dollar. De flesta händelserna, 84 procent, var översvämningar eller stormar. Rekordsommaren 2021 var ett resultat av pågående klimatförändringar och innebar värmerekord på flera olika ställen.

    Värmerelaterade hälsorisker är av särskild relevans för Europa, eftersom kontinenten upplever en åldrande befolkning, urbanisering och en hög förekomst av kroniska sjukdomar. Sårbarheten för värmeexponering har ökat stadigt i alla europeiska regioner, med en ökning på sex procent från 1990 till 2019. Europa är dessutom den kontinent som värms upp snabbast i världen och temperaturen har ökat mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren. Enligt en ny rapport från FN:s meteorologiska organ WMO i samarbete med EU:s klimattjänst Copernicus har den genomsnittliga ytluftstemperaturen redan ökat med 2,2 grader sedan förindustriell tid (1850–1900).

    Den europeiska befolkningens exponering för värmeböljor ökade med 57 procent i genomsnitt 2010–2019 jämfört med 2000–2009, och med mer än 250 procent i vissa regioner. Detta innebär att äldre människor, små barn, personer med underliggande kroniska hälsotillstånd och personer som inte har adekvat tillgång till hälso- och sjukvård befinner sig i hög risk för värmerelaterad sjuklighet och dödlighet. Den globala uppvärmning som observerats mellan 2000 och 2020 uppskattas, enligt Europarapporten, lett till en temperaturrelaterad ökning i dödlighet i de flesta övervakade regioner, med i genomsnitt 15,1 ytterligare dödsfall per miljon invånare och decennium.

    Utan accelererad begränsning och anpassning kommer pågående klimatförändringar att få oåterkalleliga, flerdimensionella effekter på människors hälsa till följd av exponering för extrema klimathändelser, värmerelaterad sjuklighet och dödlighet, förändrad miljö och exponering för infektionssjukdomar. Med hög sannolikhet kommer temperaturerna i hela Europa att fortsätta öka snabbare än det globala genomsnittet, enligt rapporten som hänvisar till scenarier från FN:s klimatpanel IPCC.

    Ekonomisk påverkan

    Förutom de direkta hälsoeffekterna undergräver värmeexponering också människors försörjning och de sociala bestämningsfaktorerna för hälsan genom att minska arbetskapaciteten. Arbetskraftsutbudet i mycket utsatta sektorer (t. ex. jordbruk) var lägre 2016–2019 jämfört med 1965–1994 på grund av ökad värmeexponering.

    Klimatförändringarna driver också på allt mer intensiva och frekventa klimatrelaterade extrema händelser i Europa, med både direkta och indirekta hälsoeffekter, förlust av infrastruktur och ekonomiska kostnader. Mellan 2011 och 2020 upplevde hälften (55 %) av de europeiska regionerna extrem till exceptionell sommartorka, och klimatrelaterade extrema händelser förknippades med rekordstora ekonomiska förluster 2021, totalt nästan 48 miljarder euro.

    Ökad risk för infektionssjukdomar

    De förändrade miljöförhållandena förskjuter också den miljömässiga lämpligheten för överföring av olika infektionssjukdomar, såsom Vibrio, men även denguefeber som ökade med 30 procent under det senaste decenniet jämfört med 1950-talet. West Nile-virus ökade med 149 procent i södra Europa och 163 procent i Central- och Östeuropa 1986–2020 jämfört med 1951–85. Varmare temperaturer förändrar också blomningssäsongerna för flera allergiframkallande trädarter, med björk-, oliv- och alsäsonger som börjar 10–20 dagar tidigare än för 41 år sedan, vilket påverkar hälsan hos cirka 40 procent av befolkningen i Europa som har pollenallergi.

    Akut behov av klimatanpassning

    Författarna konstaterar att alarmerande ökningar av hälsorelaterade faror, sårbarheter, exponeringar och effekter från klimatförändringar över hela Europa visar det akuta behovet av ambitiösa klimatmål som kan begränsa den globala temperaturökningen till mindre än 1,5 grader över förindustriella nivåer, men även effektiva anpassningsstrategier för att öka motståndskraften mot de ökande hälsohoten från klimatförändringarna.

    Klimatanpassning måste ofta konkurrera om knappa ekonomiska resurser, och antagandet av anpassningsplaner är inte tillräckligt för att främja anpassningsförmågan. Under 2021 rapporterade 15 av 22 europeiska länder att de hade nationella strategier eller planer för hälsa och klimatförändringar, och enbart tio rapporterade att de genomförde bedömningar av sårbarhet och anpassning av klimatförändringar och hälsa. 150 europeiska städer (76 %) rapporterade att de utförde klimatbedömningar på stadsnivå, varav 118 rapporterade att klimatförändringarna hotar deras folkhälsa eller hälsovård.

    Med tilltagande effekter från klimatförändringarna måste anpassningsinsatserna snabbt accelerera och implementeras noggrant tillsammans med begränsningsstrategier, enligt rapporten. Just nu får Europa betala ett högt pris för sin långsamma implementering av lokalt genererade energikällor med låga koldioxidutsläpp, vilket vi upplever i form av volatila energipriser, som nådde rekordhöga värden 2022.

    Den ryska invasionen av Ukraina har visat Europas överberoende av fossila bränslen, vilket förvärrar energikrisen och riskerar leda till ytterligare användning av kol. Att i det här läget öka Europas beroende av fossila bränslen skulle ytterligare påskynda den globala uppvärmningen, öka luftföroreningarna och vara skadligt för hälsa och välbefinnande.

    Europa bör nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 för att uppfylla åtagandena i Parisavtalet. Men Europas nuvarande utsläpp är överdrivet höga med 5,6 ton koldioxid per person bara från förbränning av fossila bränslen för energiproduktion. Enbart under 2020 ledde förbränningen av fossila bränslen till 117 000 dödsfall från exponering för luftföroreningar med partiklar mindre än 2,5 mikrometer i diameter (PM2,5), med transportsektorn som den största bidragsgivaren. 2019 berodde 2,2 miljoner dödsfall (27 %) av 8,3 miljoner totala dödsfall bland vuxna på obalanserad kost med hög koldioxidhalt i Europa. Hälften av dessa berodde på sammansättningen av dieter, inklusive 174 000 dödsfall till överdriven konsumtion av rött kött. Den europeiska livsmedelsefterfrågan uppskattades svara för 37 procent av koldioxidavtrycket för den genomsnittliga invånaren i EU.

    Trots detta använder 43 procent av de europeiska länderna offentliga medel för att subventionera fossila bränslen. Det ligger inte i linje med IPCC:s betoning att Europa måste få bort koldioxid från sin kraftsektor till 2035, och alla koleldade kraftverk globalt stängda till 2040 för att undvika katastrofala klimatförändringar. För närvarande ökar energiproduktionen från förnybara källor med en takt på 16 procent per år, och om denna takt bibehålls kan Europas energisystem vara nästan helt fossilfria inom 10 år.

    EU:s plan REPowerEU som syftar till att påskynda övergången till rena energikällor ger – menar författarna – hopp och bekräftar Europas ledarskap genom att tillhandahålla direkta ekonomiska fördelar, energisuveränitet och säkerhet, nettoskapandet av mer rättvisa jobb, och ökade hälsofördelar med minskad förbränning av fossila bränslen. Europa är en nyckelaktör i världens svar på klimatförändringarna och har möjlighet att leda vägen i övergången till låga koldioxidutsläpp, hälsosammare ekonomier och ökad klimatmotståndskraft. Under 2021 accepterades EU:s åtagande att minska utsläppen av växthusgaser i lag, med målet att minska växthusgaserna med minst 55 procent från utsläppsnivåerna 1990 till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2050. Om planer för begränsning och anpassning av klimatet utformas och implementeras med hälsa, välbefinnande och rättvisa som huvudfokus, skulle detta kunna representera århundradets största folkhälsopolitiska möjlighet, avslutar rapportförfattarna.

    Kina

    Några dagar efter Europarapporten släpptes även en regional rapport för Kina – den tredje i ordningen – som genom 27 indikatorer visar att människor i Kina i allt högre grad hotas av hälsorisker som ett förändrat klimat medför. Förra året innebar rekordhöga medeltemperaturer och ökande frekvenser av extrema väderhändelser.

    Extremväder

    År 2021, jämfört med genomsnittet 1986–2005, hade människor i Kina i genomsnitt 7,85 fler dagar med värmebölja (vilket ledde till ytterligare 13 185 värmerelaterade dödsfall). Äldre över 65 år är särskilt drabbade och stod för 76 procent av alla värmerelaterade dödsfall 2021 och dödligheten från luftföroreningar inomhus var 4,7 gånger högre bland äldre befolkningar än i alla andra åldrar. Förlusten av 33 miljarder värmerelaterade potentiella arbetstimmar resulterade i en förlust på 1,68 procent av BNP 2021, vilket vände den sjunkande trenden för förlorad arbetstid sedan 2018.

    Med stigande temperaturer ökade även den årliga genomsnittliga exponeringen för skogsbränder med 60 procent mellan 2017–2021 jämfört med genomsnittet 2001–2005. samtidigt har även extrem nederbörd och denguefeber ökat sedan år 2000.

    Behovet av snabb anpassning

    Utvecklingen betonar vikten av att påskynda anpassnings- och begränsningsinsatser för att minimera hälsoeffekterna av de ökande klimatförändringsriskerna i Kina. Erkännandet av sambandet mellan klimat och hälsa fortsätter att öka i akademiska och politiska samhällen. Äldre befolkningar är dock marginellt representerade i medias bevakning av hälsa och klimatförändringar, trots sin ökade utsatthet. Samtidigt kan skräddarsydda åtgärder avsevärt förbättra hälsan och välbefinnandet för äldre befolkningar. Äldre befolkningar är mer utsatta för luftföroreningar i hemmet på grund av val av bränsle och med rätt information och stöd kan renare energikällor inomhus förhindra miljontals dödsfall i Kina, enligt rapporten. Äldre är en särskilt viktig grupp att nå i Kina, eftersom gruppen förväntas öka till 26 procent av befolkningen år 2050, jämfört med dagens 13,5 procent.

    Förnybar el ökade med 17,6 procent och sysselsättningen i Kinas förnybara sektor har stått för 40 procent av den globala sysselsättningen inom förnybar energi sedan 2012, och nådde 4,7 miljoner människor 2020, vilket redan överstiger sysselsättningsnivåerna inom utvinningsindustrin för fossila bränslen med mer än 1,5 miljoner. Icke desto mindre indikerar frånvaron av en fristående hälsoanpassningsplan på nationell nivå, och avsaknaden av en heltäckande bedömning av klimatförändringarnas hälsoeffekter, att framstegen fortfarande är utspridda snarare än organiserade.

    Trots behovet av renare luft exponeras över 41 procent av människorna i Kina fortfarande för höga koncentrationer av särskilda skadliga partiklar (PM2,5), och det investeras fortsatt i ny kolproduktion och kolförbrukningen är rekordstor och subventioneras kraftigt.

    Trots en växande medvetenhet om kopplingen mellan klimatförändringar och hälsa från olika aktörer i det kinesiska samhället, är nuvarande framsteg inte tillräckliga för att Kina ska uppnå en grön återhämtning och skydda sina medborgare från de växande hälsohoten från klimatförändringarna. Rapportförfattarna föreslår därför fem policyrekommendationer för att uppnå detta mål:

    1. Öka anpassningen mellan statliga myndigheter och påskynda investeringar i klimatresiliens.
    2. Utveckla en fristående nationell hälsoanpassningsplan för klimatförändringar.
    3. Prioritera klimatförändringar i hälsopolitiken, med fokus på välbefinnande för utsatta befolkningar.
    4. Påskynda kolminskningen och integrera hälsohänsyn i Kinas väg mot koldioxidneutralitet.
    5. Främja en koldioxidsnål ekonomi.

    Ett icke-spridningsavtal för fossila bränslen

    Det unika i de nya Lancet Countdown-studierna är hur tydligt fossilindustrin och vårt beroende av fossila bränslen pekas ut som ett hälsohot. Detta är en konsekvens av dels en bättre förståelse hur fossila bränslen direkt påverkar vår hälsa, men även indirekt via global uppvärmning. Även Ryssland invasion av Ukraina har avslöjat dess geopolitiska betydelse. Nyligen undertecknade nästan 200 hälsoorganisationer och mer än 1 400 hälso- och sjukvårdsanställda ett brev där de uppmanar regeringar att förhandla fram ett juridiskt bindande internationellt fördrag som skulle fasa ut fossila bränslen. Dessa skylls för att skapa ”allvarliga hot mot människors och planetens hälsa.” Bland fördragets anhängare finns Världshälsoorganisationen (WHO), vars generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus uttalade sig ett pressmeddelande om behovet av ett sådant fördrag:

    Det moderna beroendet av fossila bränslen är inte bara en handling av miljövandalism. Ur ett hälsoperspektiv är det en handling av självsabotage.

    Idag invigs COP27 och därmed drar två veckors intensiva och viktiga klimatförhandlingar igång. Ett icke -spridningsavtal för fossila bränslen skulle vara en bra utgångspunkt.

    Faktarutan

    Lancet Countdown
    är ett internationellt samarbete som oberoende övervakar hälsokonsekvenserna av ett förändrat klimat. Lancet Countdown publicerar uppdaterade, nya och förbättrade indikatorer varje år och representerar samförstånd mellan 120 ledande forskare från 43 akademiska institutioner och FN-organ.Rapporten fokuserar på 44 indikatorer som är organiserade på fem områden: effekter på klimatförändringar, exponeringar och sårbarheter; anpassning, planering och motståndskraft för hälsan; begränsningsåtgärder och hälsofördelar; ekonomi och finans; och offentligt och politiskt engagemang. Nedräkningen, countdown, syftar på den tid man har på sig till år 2030 att ändra kurs på viktiga områden enligt FN:s Agenda 2030. Den första rapporten kom 2015

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.






      Kul att du besöker SMB! Vill du hjälpa oss med att svara på några frågor?

      Självklart vill jag hjälpa till!