Storbanker öser in pengar i fossilbränslen och petrokemi

Protesterna mot storbankernas finansiering av fossilsektorn har haft viss framgång i Europa och Kanada – men på andra håll fortsätter finansieringen oförtrutet. Och när oljeindustrin nu satsar allt mer på plast, gödningsämnen och andra petrokemiska produkter, så får den verksamheten också miljarder dollar i stöd av många storbanker.

Utvecklingen har dokumenterats i två nyligen utkomna rapporter. Avsändarna är Rainforest Action Network, RAN, samt den ideella organisationen Center for International Environmental Law, CIEL.

RAN har i sin rapport analyserat 65 storbanker och omkring 2500 bolag inom fossilindustrin. Analysen visar att en tredjedel av bankerna minskat sitt stöd till fossilbolagen, men att flera av de övriga samtidigt ökat sitt stöd. Detta steg därför till över 500 miljarder dollar förra året. 

Sedan Parisavtalet slöts år 2015 har ledande banker tillsammans lånat ut nästan 9000 miljarder dollar till den fortsatta utvinningen av olja, kol och gas.

Det är en obegripligt stor summa som – om den i stället satsats på förnybara bränslen – hade gjort dagens globala energisystem billigare, hållbarare, säkrare och bättre för klimatet”, heter det i rapporten.

Det är nu en liten grupp storbanker, i rapporten kallad ”the Dirty Dozen”, som står för merparten av fossilindustrins finansiering. Bland dem är JPMorgan Chase, Citigroup, Mitsubishi UFJ Financial Group, Bank of America och Bank of China. 

Ökad koncentration

På mottagarsidan har koncentrationen också ökat. Enligt rapporten är det nu en liten grupp av världens största banker som kanaliserar allt mer av sina pengar till en liten grupp av olje-, gas- och kolbolag. Detta gör hela energisystemet mer osäkert, eftersom tillgången till och priserna på energi blir beroende av en allt mindre grupp aktörer.

Nu gör solenergins snabba utveckling att behovet av olja och gas för transport och uppvärmning kan minska framöver. Fossilbolagen har därför ökat sina intressen i den petrokemiska industrin, som använder olja och gas för att tillverka produkter som plast, syntetgummi, lösningsmedel och konstgödsel. Enligt nyhetssajten Grist har fossilbolag som Exxon Mobil, Chell och Saudi Aramco investerat stora pengar i plast- och kemiindustrin, och byggt om vissa raffinaderier så att de kan producera en råvara mer anpassad till petrokemi.

Oljefond och pensionsfond

Även denna petrokemiska industri får massivt stöd från storbankerna, visar rapporten från Center for International Environmental Law, CIEL. Mellan 2019 och 2025 fick de 15 största petrokemiska företagen över 250 miljarder dollar i finansiering från 240 storbanker. Aktiefonder av olika slag har också satt in pengar i petrokemisk industri, som den norska Oljefonden och den japanska Government Pension Investment Fund. 

Trots att den petrokemiska industrins påverkan på hälsa, klimat och miljörättvisa blir allt mer uppmärksammad, så har ändå petrokemiska produkter en stark ställning i aktieportföljerna hos de institutioner som tillsammans styr den globala ekonomin”, heter det i CIELs rapport.

Även Supermiljöbloggen har uppmärksammat fossilindustrins ökade intresse för petrokemiska produkter. Livsmedelsindustrin, som använder mycket konstgödsel och plast, kan då bli allt mer sammankopplad med olje- och gasindustrin. Detta framgick av rapporten Fuel to Fork från IPES-Food, en internationell tankesmedja inriktad på hållbar matproduktion. Att de multinationella bolagen inom jordbruks- och livsmedelsindustrin, IT och fossilsektorn får gemensamma intressen är bekymmersamt med tanke på både demokratin och hälsan hos människor och miljö, menade rapportens författare.