Största rapporten om klimat och hälsa: Enorma utmaningar för en oförberedd värld

Den globala folkhälsan står inför allt större utmaningar. De snabbt växande hälsoriskerna och effekterna av klimatförändringarna innebär komplexa folkhälsoutmaningar. Rekordbrytande temperaturer 2023 resulterade i en aldrig tidigare skådad ökning av värmerelaterade dödsfall och andra svåra effekter. Årets Lancet Countdown on Health and Climate Change 2024 avslöjar en kraftig upptrappning av klimatrelaterade hälsohot och en oförberedd värld.

I takt med att utmaningarna med att hantera klimatförändringarna växer, blir vetenskapliga bevis alltmer nödvändiga för att informera om effektiva hälsoskyddsåtgärder. Som svar på detta behov följer sedan 2016 det oberoende internationella akademiska samarbetet Lancet Countdown upp framstegen när det gäller hälsa och klimatförändringar världen över. Årets rapport är resultatet av expertis och engagemang från 122 forskare, vårdpersonal och praktiker från 57 akademiska institutioner och FN-organ globalt och ger de mest detaljerade resultaten hittills.

Dessvärre är årets rapport en dyster läsning.

Ännu ett år med ökade utsläpp

Än en gång visar Lancet Countdown på en värld som går åt fel håll. I stället för att minska, nådde de globala energirelaterade koldioxidutsläppen en ny rekordnivå 2023. Olje- och gasbolag förstärker det globala beroendet av fossila bränslen. Detta sker delvis på grund av de höga energipriserna och de oväntade vinsterna från den globala energikrisen, men företagen backar även från sina gröna åtaganden och utökar nu istället sina planer för produktion av fossila bränslen ytterligare.

I mars 2024 var de 114 största olje- och gasbolagen på väg att överskrida utsläppen som överensstämmer med 1,5–gradersmålet med 189 procent redan 2040. Det är en ökning från 16 procent bara från året innan. Som ett resultat driver deras strategier världen längre bort från att uppfylla målen i Parisavtalet, vilket ytterligare hotar människors hälsa och överlevnad.

I rapporten betonar författarna att den optimism som Parisavtalet gav världen 2015 nu är nära att gå förlorad när den globala uppvärmningen riskerar att passera den överenskomna gränsen på 1,5 grader. Under 2023 nådde temperaturen rekordhöga 1,45 grader över förindustriell nivå och nya temperaturrekord har fortsatt registreras världen över under hela 2024. 

Extrema väderhändelser ökar och hotar vår hälsa

De fossildrivna klimatförändringarna ökar i sin tur frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser. Den ökade frekvensen av naturkatastrofer anses numera helt kopplad till det varmare klimatet.

Tillsammans med förseningar i anpassning och sårbara mänskliga system och infrastruktur, orsakade extremt väder omfattande hälsoeffekter och dödsfall globalt under 2023, enligt rapporten. Författarna menar att förödelsen som orsakades av rekordstora extrema väderhändelser 2023 och 2024 visar på de mänskliga kostnaderna för ett misslyckande med att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till snabbt växande faror. Människor i alla länder står nu inför hot mot sin hälsa och överlevnad när klimatfarorna ökar, menar Dr Maria Neira, direktör, avdelningen för miljö, klimatförändringar och hälsa, Världshälsoorganisationen WHO:

Vi ser rekordstora värmeböljor, torka och livsmedelsosäkerhet som påverkar miljontals liv världen över. Ändå fortsätter vi att hälla biljoner dollar i fossila bränslen, som driver dessa kriser. Det är dags att sluta finansiera skada och börja investera i hälsa.

Rapportförfattarna menar därför att de effekter som vi hittills sett kan därför bara vara början på en allt farligare framtid, med förödande effekter på de naturliga system som mänskligheten är beroende av. Trots avsevärda förbättringar under de senaste åtta åren kvarstår viktiga luckor i Lancet Countdowns övervakning av hälsoriskerna och effekterna av klimatförändringar. Det är dock tydligt att anpassningen inte håller jämna steg med de växande riskerna. När klimatriskerna eskalerar kommer länder att behöva ägna allt större ansträngningar och resurser för att undvika de värsta hälsoeffekterna.

”Hälsoeffekterna av klimatförändringar obestridliga”

I nära samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO och andra ledande hälso- och klimatorganisationer framhåller rapporten att klimatförändringarnas hälsoeffekter nu är obestridliga – och de blir allt allvarligare för varje år. Under 2023 exponerades människor i genomsnitt för hittills oöverträffade 50 dagar mer av hälsofarliga temperaturer än vad som hade varit väntat utan klimatförändringar.

Extrem torka påverkade 48 procent av den globala landytan, medan 61 procent av den globala landytan såg en ökning av extrema nederbördshändelser jämfört med genomsnittet 1961–1990. Detta ökade riskerna för matosäkerhet, extremt väder och vattenförorening. Samtidigt gynnar förändrade nederbördsmönster och stigande temperaturer överföringen av dödliga infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, West Nile-feber och vibrioinfektioner, på tidigare opåverkade platser vilket sätter människor i riskzonen för överföring.

Richard Horton, chefredaktör för den medicinska tidskriften the Lancet, betonade vid presskonferensen för lanseringen av årets rapport att klimatförändringarna som tidigare sågs som något avlägset i tid och plats som händer någon annan, någon annanstans nu händer här och nu.

Ett hälsocentrerat svar på klimatförändringarna 

En hälsosammare och mer motståndskraftig framtid är möjlig, men det kräver en fundamental förändring av prioriteringarna.

Dessvärre har rapporten inte fått någon uppmärksamhet alls hos svenska politiker. Och det trots att det handlar om hot mot mänsklig hälsa som vida kommer att överstiga covid-19. Enligt en mycket konservativ beräkning från WHO har klimatförändringarna lett till fler än fyra miljoner dödsfall sedan år 2000, men enligt en rapport från Världsekonomiskt forum kommer klimatförändringarna sannolikt att orsaka ytterligare 14,5 miljoner dödsfall varje år runt 2050.

Till den siffran ska även då räknas de årliga dödsfallen av förorenad luft utomhus och inomhus. Av de upp till nio miljoner dödsfall som varje år orsakas av luftföroreningar, kan fem miljoner tillskrivas luftföroreningar från användning av fossila bränslen, vilka skulle kunna undvikas genom en utfasning av fossila bränslen. Men på något sätt har det blivit en ständig kostnad som världen accepterar. 

Nya möjligheter att sätta hälsa i centrum

I förra årets rapport från Lancet Countdown presenterades elva prioriteringar för en hälsosam framtid. Författarna menar att dessa rekommendationer fortfarande är relevanta, och att nya möjligheter dykt upp för att anta dessa rekommendationer och sätta hälsa i centrum för världens svar på klimatförändringarna. Författarna föreslår att när länder nästa år ska uppdatera sina nationella klimatplaner för att uppfylla målen i Parisavtalet 2025, ska det finnas en möjlighet att säkerställa att hälsoeffekter och kostnader av klimatförändringar redovisas, att hälsovinster av åtgärder för att hantera klimatförändringar prioriteras och att hälsofördelarna beaktas och maximeras.

Detta skulle enligt rapportförfattarna säkerställa klimatförändringsåtgärder på nationell nivå för att främja och maximera skyddet av människors hälsa och överlevnad.

Ökat engagemang från hälsoprofessionella (både inom akademin, hälso- och sjukvården och departementen) kommer att vara avgörande för att säkerställa att länders klimatplaner kan främja förbättrad hälsa och välbefinnande. Detta genom att på ett meningsfullt sätt införliva hälsoöverväganden. Idag är hälsodepartement och myndigheter sällan involverade i utveckling av klimatpolitiken och hälsa behöver därför integreras tydligare i klimatpolitiken.

Hälsoskydd ska vara främsta måttet på klimatåtgärd

Författarna föreslår därför följande prioriteringar:

• Sätt hälsa i centrum för nationella åtaganden för att uppfylla målen i Parisavtalet
• Investera i en hälsosam framtid och sunda befolkningar
• Sätt människors hälsa i centrum för finansieringen av klimatförändringar
• Ange skydd och främjande av människors hälsa och välbefinnande som det primära måttet på klimatåtgärder
• Forma samhällen för att främja hälsa, jämlikhet och klimaträttvisa
• Bygg framtidssäkrade hälsosystem
• Ta itu med klimatförändringarna genom folkhälsoinsatser

Att reagera på dessa nya möjligheter kan hjälpa till att driva transformativa förändringar för att tackla klimatförändringarna och samtidigt leverera stora förbättringar av människors hälsa. Framgången med denna omvandling kräver dock samtidiga och ihållande ansträngningar för att förbereda ett hälsocentrerat svar på klimatförändringarna.

Dessa ansträngningar kräver, enligt rapporten följande:

• Att bygga kapacitet om hälsa och klimatförändringar genom att tillhandahålla formell utbildning i klimatförändringar och hälsa. Att göra klimat- och hälsoutbildning till en del av de grundläggande läroplanerna inom hälsoutbildningsprogram skulle vara ett viktigt steg för att uppnå detta mål
• Engagera sig med, respektera och höja kunskapen och stärka ledarskapet hos ursprungsbefolkningar, frontlinjesamhällen och minoritetsgrupper i utformningen och genomförandet av hälso- och klimatförändringspolicyer, för att säkerställa att de kan skydda människors hälsa och undvika oavsiktliga skador. Dessa samhällen är ofta de som påverkas mest av de åtgärder som krävs för att tackla klimatförändringarna och har i många fall nyckeln till ett effektivt genomförande av dem.
• Att integrera hälsa i all klimatförändringspolitik på internationell, nationell och lokal nivå, genom tvärsektoriellt samarbete. Detta utgör en nyckel för att säkerställa att klimatförändringsåtgärder skyddar och främjar människors hälsa och överlevnad.

Dessa prioriteringar är dock otillräckliga i sig. Den grundläggande förutsättningen är att världen uppfyller de begränsningsmål som anges i Parisavtalet, för vilket det finns detaljerade färdplaner. Om inte denna den grundläggande förutsättningen är uppfylld kommer prioriteringarna att ha liten effekt, om ens någon, för att skydda människors hälsa.