Världens största elnät

State Grid Corporation of China har 1,5 miljoner anställda, och över en miljard kunder. Enligt Fortune 500 är företaget världens sjunde största räknat i inkomster. Det beror på en monopolställning vad gäller tillgångar och överföring på Kinas enorma energimarknad. Men nu står reformer för dörren, som innebär att jätteföretaget kan komma att styckas upp.
Supermiljöbloggen presenterar del fyra av fem i artikelserien Kina, energin och miljön. Artiklarna har tidigare publicerats i energimagasinet ERA och är skrivna på plats i Kina av journalisten Jojje Olsson, se mer om Kina och miljö på hans blogg InBejing-följ Kina.
Kinas ofattbara ekonomiska tillväxt kräver allt mer energi. Landet gör i dag av med dubbelt så mycket el som år 2006, och redan 2011 passerade man USA som världens största energikonsument. Men situationen kompliceras av att sju stycken rika provinser i öst utgör cirka 40 procent av energibehovet, samtidigt som naturresurserna finns i väst.
Därför pågår nu en enorm utbyggnad av Kinas kraftnät, som beräknas kosta över 600 miljarder kronor fram till år 2017. Planerna är att bygga 20 stycken nya ultrahögspänningsledningar (UHV) som tillsammans sträcker sig nästan 20 000 kilometer, sade Zhang Zhengling, biträdande chef vid State Grids avdelning för utveckling och planering i augusti i fjol.
Av dessa har 4 600 kilometer redan byggts, vilka främst syftar till att minska de tidigare så stora energiförlusterna vid överföring. Då projektet är färdigt kommer State Grid ha en kapacitet på 210 GW kopplat från väst till öst, vilket innebär en potentiell överföring på 1,2 biljoner kilowattimmar per år genom tre ”väst-östliga korridorer”, enligt Zhang Zhengling.
Det statliga jätteföretaget State Grid har monopol på tillgångar och överföring inom energisektorn i 26 av Kinas 31 provinser. Till skillnad mot i många andra länder, så bestäms elpriserna här av staten, snarare än av tillgång och efterfrågan. Myndigheterna har länge velat införa reformer inom Kinas energisektor. Redan 2003 delades vad som då hette National Electric Power upp i två bolag; State Grid, samt China Southern Power Grid Company, som i dag verkar i fem sydliga provinser.
Samma år sade sig myndigheterna även vilja införa marknadspriser på el, men begränsade pilotprojekt misslyckades såväl 2005 som 2009. Andrew Speed-Philips, doktor vid National University of Singapore som forskar om Kinas energimarknad ger en bakgrund:
– Under den asiatiska finanskrisen 1999 producerade Kina ett överskott av energi. Det försökte man lösa genom att stoppa byggnationen av alla nya kraftverk. Men då ekonomin sedan återhämtade sig, ledde detta istället till elbrist 2002-2003.
Tillfälle för reformer
I dag växer Kinas energikonsumtion för första gången på över ett årtionde långsammare än landets BNP, eftersom de nya ledarna är i färd med att ställa om landets ekonomi, från att bygga på tillverkning och statliga investeringar, till att utgöras av inhemsk konsumtion. Ändå planeras elproduktionens kapacitet att byggas ut från drygt 1 100 GW i dag, till 1 900 GW år 2020.
– Detta kommer återigen [likt 1999] leda till ett överskott av energi. Men denna gång kommer man troligtvis använda marginalerna för att reformera marknaden, snarare än att stoppa bygget av nya kraftverk, menar Andrews-Speed.
Att bryta State Grids monopol har nämligen flera fördelar. Insynen i företaget skulle öka, vilket motverkar korruption och de egenintressen som otvivelaktigt finns där.
Det vore även ett steg mot den marknadsekonomiska omställning som Kinas nya ledare vill göra inom en rad sektorer. Upprepade gånger har ineffektiviteten hos de stora statliga jätteföretagen – som är ett arv från Mao Zedongs dagar – påpekats. De hämmar innovation och utveckling inom allt från energi till telekom och fartygsbyggen.
Andrews-Speed är inte ensam om teorin att myndigheterna skulle använda spelrummet från ett energiöverskott till att reformera marknaden. Den kinesiska tidningen Caixin citerade nyligen en anonym källa som menar att State Grid först kommer delas upp i fem olika företag med regionala monopol.
Från State Grids håll argumenterar man givetvis för att en uppdelning skulle riskera den nya utbyggnaden, samt förmågan att förse viktiga industrier med energi. Företaget hänvisar till de stora blackouts i Indien under 2012, vilka berodde på bristande koordination mellan regionala aktörer. Dessutom varnas för högre elpriser, då rådande infrastruktur och avtal måste förändras. Aktörer med intressen av att bibehålla State Grids monopol, menar helt enkelt att företaget är ”för stort för att reformeras”.
Andrews-Speed menar dock att reform är fullt möjligt, och att det finns två tänkbara vägar att gå. Antingen delar man in State Grid i flera mindre regionala aktörer, som China Southern Power Grid Company.
– Ytterligare en möjlighet är att lägga ut distributionen på lokala aktörer. Det finns ingen anledning att samma bolag ska sköta såväl produktion som distribution, vilket innebär monopol på hela marknaden.
Dessutom menar han att kraftnätets expansion mycket väl kan ske samtidigt som State Grid reformeras. Exempelvis skulle ett bolag kunnas skapas specifikt för att sköta utbyggnaden.
 Fördelar – och risker
Och hur det än blir med reformerna, så kommer byggnationen av UHV fortsätta. I Kinas tolfte ekonomiska femårsplan (2011-2015) ska 14 stora ”energibaser” byggas, vilka kommer hantera hälften av allt kol som bryts i Kina. Baserna, som främst ligger i landets västra delar, ska kopplas ihop med närbelägna kraftstationer. De nya högspänningsledningarna gör det nu möjligt att överföra energi direkt från väst till öst, snarare än att frakta själva kolet fysiskt.
Därmed frigös tågräls samtidigt som miljöförstöringen av kolfrakt minskar. UHV-ledningarna bedöms kunna hantera upp till fem gånger så mycket ström som föregångarna, och vara mer tillförlitliga vad gäller blackouts. En stabil överföring skulle även minska Kinas importbehov av kol, olja och naturgas. Gamla och särskilt smutsiga kraftstationer skulle dessutom kunna fasas ut då energiproduktionen ökar.
Men projektet är omtvistat, främst på grund av dess omfattning och knappa tidsplan.
– Tekniken är ny och till stora delar oprövad. Kritiker fruktar samma utgång som blev fallet med Kinas snabbtåg, säger Philip Andrews-Speed.
Sommaren 2011 resulterade en kinesisk tågolycka i minst 40 dödsfall. Utredningar visade att det hade tullats på säkerheten, då den alltför hastiga utbyggnaden av snabbtåg sköttes av landets statliga järnvägsministerium, även det en jätteinstitution utan insyn.
Ett annat bekymmer är de stora mängder vatten som krävs för att omvandla kol till energi. Kina lider av kronisk vattenbrist, och allra värst är det i landets torra, västra delar. Dessutom behåller lokala myndigheter i väst hellre sitt överskott av energi, än att sälja det till rikare provinser i landets östra delar. Västra Kina industrialiseras nämligen fort, då myndigheterna vill flytta energiintensiva industrier bort från de tätbefolkade och redan förorenade kustprovinserna.
Även om UHV-ledningarna byggs utan problem, så menar Andrews-Speed att det vore mer kostnadseffektivt för Kina att istället minska energibehovet genom att se över slöseri, och fortsätta justera tillväxten mot att bygga på inhemsk konsumtion:
– I framtiden kan mycket väl småskaliga, lokala kraftstationer som drivs av förnyelsebar energi, naturgas eller kärnkraft vara mer effektiva. I så fall skulle kraftnätets utbyggnad vara ett stort slöseri.
FAKTA / State Grid investerar i utlandet
* I maj köpte State Grid 60 procent av energiföretaget SPI i Australien, och 19,9 procent av australiensiska SP AusNet från Singapore Power. I januari i år köptes även 15 procent av Hong Kong Electric Investments för cirka 10 miljarder kronor.
*  State Grid har nu spenderat över 10 miljarder dollar på köp av kraftöverföring och tillgångar i utlandet. Hälften av affärerna har skett efter 2009, i länder som Brasilien, Filippinerna och Portugal.
*  Målet är att State Grid ska äga utländska tillgångar för 30-50 miljarder dollar år 2020. En teori till expansionen är att företaget ska lära sig verka på en reglerad marknad, för att förbereda sig på nästa steg i Kina.

Den första delen i artikelserien handlar om Kinas globala jakt på resurser och kan läsas här.

Den andra delen i artikelserien handlar om Kinas gröna revolution och kan läsas här.

Den tredje delen i artikelserien handlar om Kinas kolanvändning och de konsekvenser det får. Den kan läsas här.