Aurora får klartecken för ny stämning mot regeringens usla klimatpolitik

Klimatnätverket Aurora får klartecken i Stockholms tingsrätt för sin stämning av den svenska staten för bristande klimatpolitik. Det är Auroras andra försök att på juridisk väg tvinga fram effektiva klimatåtgärder. Och chansen att lyckas finns, enligt miljöjuridiska experten Jonas Ebbesson.

Aurora bildades 2020 av ett antal ungdomar med målet att använda just juridiken som verktyg för att skärpa klimatpolitiken. Miljöjuristen Ida Edling är dess talesperson. 2022 lämnade man in sin stämning av staten i Nacka tingsrätt. Huvudargumentet var att staten med sin bristande klimatpolitik hotar ungdomars mänskliga rättigheter i en allt allvarligare klimatkris.

Stämningen avslogs av formskäl och tingsrätten hänvisade Aurora till att begära prövning i Högsta domstolen. Vintern 2025 avvisade HD målet, men öppnade i en bisats för att det kan vara möjligt med en grupptalan mot staten som utformas på ett annat sätt än att enskilda individer stod bakom den (vilket var fallet med Auroras stämning). Här pekade HD på att den schweiziska organisationen Klimaseniorinnen nått framgång i Europadomstolen med sin stämning av staten. Efter att ha arbetat om grunderna enligt HD:s tips lämnade Aurora i februari i år in en ny stämning till tingsrätten.

Nya juridiska framgångar

Sedan dess har de juridiska möjligheterna att nå framgång i klimatprocesser mot regeringar förbättrats i ännu ett avseende. Det framhöll Ida Edling, när hon i SMB:s artikel kommenterade beslutet i FN:s generalförsamling i maj att ställa sig bakom en dom i internationella domstolen i Haag.

Domstolen slog i fjol somras i sitt uppmärksammade beslut fast att en ”ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet” och att klimatförändringarna utgör ett ”existentiellt hot”.

Miljörättsprofessor Jonas Ebbesson vid Stockholms Universitet bedömer också att Aurora har möjlighet att nå framgång i rätten denna gång. Till P1 säger han att det faktum att den svenska regeringen inte följer sina egna klimatmål utgör Auroras bästa chans.

Att målen med den politik som nu förs inte går att nå har flera organisationer, myndigheter och forskare slagit fast, inte minst Klimatpolitiska rådet i sin årliga utvärdering av regeringens arbete. Efter att den rapporten lades fram i mars, har regeringens styrmedelsutredare Svante Mandell också i sin utredning pekat på att reduktionsplikten för bensin och diesel måste höjas, liksom skatterna på de fossila drivmedlen.

Utredningen åkte i papperskorgen

Regeringen valde dock att göra det motsatta. Beskattningen har sänkts ytterligare och utredningen skickades i papperskorgen samma dag den lades fram, vilket SMB berättat om.

Regeringen, eller formellt i det här fallet staten, försvaras i tingsrätten av justitiekanslern, JK. I inslaget i P1 hävdar JK:s talesperson att regeringen visst kan sägas följa sina klimatbeslut eftersom ”man har en viss bedömningsmarginal och att klimatutsläppen minskat över tid.”

Denna ”tid” omfattar dock inte nuvarande Tidöregerings mandattid. Tillgänglig nationell statistik visar att de svenska fossila utsläppen ökat mycket kraftigt sedan den tillträdde i oktober 2022. Den stora puckeln inträffade mellan 2023 och 2024, då bensin- och dieselkonsumtionen steg med flera miljoner ton som en följd av sänkta drivmedelsskatter och sänkt reduktionsplikt.