SMB DEBATT

Gustav Melin, Svebio: ”Står den svenska miljörörelsen upp för kretslopp och sund vetenskap?”

Foto: Svebio

Det kommer allt mer oroande signaler från miljörörelsen på Europanivå, som ifrågasätter biobränslenas klimat- och miljönytta.

Det har länge varit en känd kunskap att livets grundstenar kol, väte, syre och alla näringsämnen går i kretslopp. Växter bygger med energi från solens strålar upp sig själva med molekyler av olika slag och växterna kan ätas och ge energi till människor och djur eller vissna och multna till jord och koldioxid igen.

Det är rätt självklart för de flesta att en planta måste växa först, innan man kan äta och förbränna den i kroppen. Det gör ingen skillnad om plantan är ett träd. Trädet måste växa innan det kan förbrännas i ett värmeverk. Ändå finns det en rad personer som kallar sig forskare som menar att biobränslen skulle ha en kolskuld och släpper ut mer kol än de tar upp. Så är det naturligtvis inte.

Det finns två möjliga vetenskapliga förhållningssätt till skogen och dess kolbalans. Man kan antingen studera individen, trädet, eller populationen, skogen – summan av alla träd i alla åldrar. I båda fallen är skogen alltid kolpositiv, den tar alltid upp koldioxiden ur luften innan den eldas.

Därför är det märkligt att det kommer allt mer oroande signaler från miljörörelsen på Europanivå, som ifrågasätter biobränslenas klimat- och miljönytta. Efter kampanjen mot biodrivmedel har miljörörelsen under våren flyttat fokus till fasta biobränslen och kommit med två nya dokument:

Som framgår av titeln på den första rapporten är ett av huvudkraven att biobränslen inte längre ska betraktas som koldioxidneutrala inom utsläppshandeln, utan inkluderas fullt ut för sina utsläpp av koldioxid på samma sätt som fossila bränslen, utan hänsyn till att biobränslen tagit upp koldioxiden innan de eldas.

I det gemensamma positionspappret finns krav på tak för användningen av biomassa för energi i EU, på samma sätt som man i det så kallade ILUC-beslutet fått igenom ett tak för biodrivmedel från åkermark. Där finns också krav på ”correct carbon accounting”, vilket vi tolkar som att man ställer sig bakom de märkliga teorier kring kolbalansberäkningar som florerar. Slutligen finns ett mer förståeligt och rimligt krav på hållbarhetskriterier, även om man kunde önska att kravet också gällde alla typer av råvaror för alla typer av ändamål, inte minst för fossila ämnen.

Kraven är alltså mycket långtgående och skulle få allvarliga konsekvenser för den svenska (och den europeiska) klimat- och energipolitiken. En första konsekvens skulle bli att de svenska fjärrvärmeföretagen och de svenska skogsindustrierna måste ha utsläppsrätter för sin användning av biobränslen för el- och värmeproduktionen och för processvärmen. Det handlar här om utsläppsrätter för tiotals miljoner ton biogen koldioxid.

I Sverige inkluderas bioenergin självklart bland de förnybara energikällorna, och ses som en central del i en strategi för att minska klimatpåverkan. Alla de energibalanser miljörörelsen gjort genom åren för att visa att det är möjligt att avveckla kärnkraften har också lika självklart innehållit en stor andel bioenergi. Att Sverige lyckats minska utsläppen av klimatgaser med 25 procent sedan 1990, och samtidigt ha en ekonomisk tillväxt på 60 procent är till stor del resultat av en mer än fördubblad användning av bioenergi. I Sverige står bioenergin för en tredjedel av den totala energianvändningen och i Europa utgör den två tredjedelar av den förnybara energin.

Vi inom bioenergin har goda relationer med de svenska miljöorganisationerna och vi har exempelvis nyligen tillsammans med SNF haft en debattartikel i DN om fördelarna med etanol.

Mikael Karlsson, tidigare ordförande i SNF, är ordförande i EEB, som är en av de mest drivande i kampanjen mot bioenergin. SNF sitter i T&E:s styrelse. Svenska Ornitologiska Föreningen heter i dag Birdlife Sverige. Greenpeace och WWF, som vi har bra samarbete med i Sverige, är genom det gemensamma pappret i april nu också fullt ut en del av kampanjen. Vad säger de svenska avdelningarna av Greenpeace och WWF? Oxfam och ActionAid finns också på den svenska NGO-marknaden. Vilken roll vill de svenska avdelningarna spela?

Frågetecknen hopar sig, och de svenska företrädarna för miljöorganisationerna måste ta ställning. Står ni bakom de här två dokumenten? Om inte, har ni agerat för att stoppa dem?

Gustav Melin, vd Svenska bioenergiföreningen, Svebio

Miljö online2

Liknande artiklar