Ingen övergödning – varför är det viktigt?

Foto: Päivi Rosqvist, WWF
ingen-overgodning

Foto: Illustratör: Tobias Flygar

Det sjunde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Ingen övergödning. Övergödning är enligt Naturvårdsverket det allvarligaste hotet mot havsmiljön. Men insatserna ser inte ut att vara tillräckliga. 

Halterna av övergödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet

Vad handlar målet om?

Övergödning orsakas av höga halter näringsämnen i mark och vatten, främst kväve och fosfor. Näringsämnena sprids till följd av mänsklig aktivitet från bland annat jordbruk, avloppsvatten, skogsbruk och förbränning från industri och trafik.

Höga halter näringsämnen gör att växtligheten stegvis förändras och arter som inte  är anpassade till en näringsrik miljö trängs undan. Övergödningen orsakar en kraftig ökning av växtplankton i sjöar och hav, vilket kan leda till syrefria bottnar och därigenom försämra levnadsvillkoren för många djur- och växtarter.

Vad görs?

Eftersom utsläppen kommer från både luft- och jordbruksaktiviteter är det viktigt med samarbete på flera nivåer, såväl nationellt som internationellt.

Nationellt: För att nå målet finns nationella åtgärdsprogram inom havs- och vattenförvaltning. Programmen innehåller åtgärder för förbättrad miljö i Östersjön och Nordsjön och antar ett helhetsperspektiv där insatser inom olika områden ska komplettera varandra. Programmet för vattenförvaltning för perioden 2015-2020 har dock blivit försenat och för att se en förbättring är det därför viktigt med ett beslut och att det genomförs.

Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att få ersättning för att minska påverkan från jordbruket, det är till exempel möjligt att söka pengar för att upprätta speciella diken och skyddszoner för att hindra läckage av näringsämnen.

Under 2015 togs också ett beslut om att förbjuda toalettavfall från fritidsbåtar. Med det förbudet hoppas man att halten av fosfor i haven ska minska med 3,7 ton per år, enligt Naturvårdsverket. Förbudet gäller hela Sveriges kust, i alla sjöar och inre vattendrag.

Greppa Näringen är en rådgivnings- och utbildningskampanj som drivs av Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna. Lantbrukare kan få rådgivning om hur de kan minska läckage av näringsämnen och på så vis sin miljöpåverkan.

LOVA – lokala vattenvårdsprojekt, ska hjälpa kommuner med finansiering kring  projekt som förbättrar och skyddar havs- och vattenmiljöer. Projekt som genomförts är till exempel kommunala planer för förbättring av vatten och avloppssystem eller musselodlingar för att ta upp näringsämnen från havet.

På EU nivå: Inom EU finns det ett takdirektiv som styr utsläpp av luftförorenande ämnen. Eftersom direktivet gäller ämnen som  sprids i luft och kan föras långt så spelar alla länder in i om luftkvalitén förbättras, även i Sverige. På EU nivå är vattenkvalitén reglerad inom vatten- och havsmiljödirektiven. Direktiven anger vad EU länderna minst ska klara av gällande vattenkvalitén och god miljö status i EU:s havsomåden. För att bestämma om en god miljöstatus är uppnådd finns ett antal indikatorer, men ett fullt utvecklat system för att bedöma om god miljöstatus är uppnådd finns än sålänge inte.

När det gäller Östersjön så regleras mycket mellan länderna i Östersjöregionen. Därför finns Helsingforskommissionen (Helcom), som är det styrande organet för utvecklingen av Östersjöns status. Helsingforskommissionen har beslutat om en handlingsplan för området (Baltic Sea Action Plan, BSAP). I den finns krav på minskad tillförsel av näringsämnen via luft och vatten.

Globalt: Internationellt finns det samarbete inom FN:s luftvårdskonvention för att minska utsläpp av långväga luftföroreningar. Göteborgsprotokollet är ett av åtta protokoll inom konventionen och reglerar utsläppsminskningar av bland annat  svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och små partiklar.

Då stor del av de luftburna ämnena som bidrar till övergödningen  kommer från internationell sjöfart och utsläpp i andra länder, krävs kraftigare tag på internationell nivå för att minska utsläppen.

Uppnås målet?

”Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.”

– Naturvårdsverket

Målet är inte uppnått och många områden påverkas fortfarande av övergödning. Utsläppen av näringsämnen till hav, sjöar och vattendrag har minskat på många håll, men problemet i Östersjön är fortfarande allvarligt, med syrefria bottnar och bottendöd.

Även om tillförseln av näringsämnen på många håll minskat så sker det en så kallad internbelastning, där gammal näring som varit bunden i bottensatsen frisätts. Att se en förändring kan därför ta tid men det krävs att arbetet fortsätter. Till exempel är det viktigt att det förnyade åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning beslutas och genomförs. Miljöinvesteringar och satsningarna på rådgivning inom landsbygdsprogrammet har också minskat, vilket enligt Naturvårdsverkets uppföljning av miljömålen bidragit till situationen.

Utsläppen från både luft och mark fortsätter och kräver kraftiga internationella åtgärder. Sverige har här, liksom vid andra mål, möjlighet att vara ett föregångsland och driva på frågorna kring övergödning hårdare än vad som verkar göras idag. Även om nationella utsläpp minskar, krävs hårda regleringar för alla länder kring Östersjön för att en god, hållbar status ska uppnås.

Bakgrund

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning handlar om att kustnära hav, vatten drag, land och sjöar blir övergödda av de näringsämnen som släpps ut från bland annat jordbruk och luftföroreningar.

Kväve och fosfor är näringsämnen som används inom jordbruket som gödsel. När det sedan rinner ut i vattendrag kan det orsaka ökad växtproduktion. Den ökade produktionen rubbar de befintliga ekosystemen och kan konkurrera ut de arter som är etablerade. Ökad produktion leder till att mer biomassa så småningom dör och behöver brytas ner, något som kan bidra till syrebrist och bottendöd.

I Östersjön är övergödning ett stort problem. Det begränsade inflödet av nytt vatten och ständig tillförsel av näringsämnen från omkringliggande land gör att det bräckta havet är extra utsatt.

Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Miljö online2

Liknande artiklar