Klimatförändringar orsakade 62 000 dödsfall i Europa – och försvårar för demokratin

Den snabba uppvärmningen från utsläppen av växthusgaser låg under 2024 bakom 62 000 dödsfall i Europa. Det visar årets Europarapport från Lancet Countdown. Samtidigt visar en studie från International IDEA att själva demokratin i många länder samma år stördes allvarligt av naturkatastrofer kopplade till klimatförändringarna.

Lancet Countdown är ett internationellt nätverk, grundat 2015 och med över 100 medverkande institutioner. Nätverket arbetar, enligt egen beskrivning, ”för att säkerställa att folkhälsa står i centrum för hur beslutsfattare förstår och hanterar klimatförändringarna.”

Denna arbetsuppgift har blivit allt mer akut. För klimatförändringar har på kort tid seglat upp som ett påtagligt och konkret hot mot människors hälsa och liv. Även i Europa, som är en av de världsdelar som värms upp snabbast. Dödsfallen inträffar främst bland sköra, sjuka och äldre människor som har svårt att klara höga temperaturer. Men svåra översvämningar och ökade virus- och bakterieinfektioner som fått fäste i det varmare klimatet leder också till dödsfall i värsta fall.

Värmen största faktorn bakom dödsfallen

Den nu publicerade rapporten från Lancet Countdown avser år 2024, och dess slutsats är alltså att hela 62 000 dödsfall i Europa kan knytas till klimatförändringarna detta år. 65 forskare står bakom rapporten.

Vi ser en ökad dödlighet, framför allt när det handlar om värmerelaterade dödsfall. Det är klart att det är allvarligt när vi ser att de hade kunnat förebyggas i stor utsträckning, säger en av dem, Maria Nilsson, folkhälsoprofessor vid Umeå Universitet i en intervju i P1.

Rapporten inleds med att konstatera att Europa, utöver att nu drabbas kraftigt för egen del, också är ansvarigt för att uppvärmningen drabbar andra länder:

Klimatförändringar är ett socialt och miljömässigt rättviseproblem. År 2021 var utsläppen från förbränning av fossila bränslen 5,4 ton koldioxid per person i Europa – sex gånger så höga som i Afrika och nästan tre gånger så höga som i Central- och Sydamerika.

Kvinnor och fattiga drabbas mer

Hälsoeffekterna är ojämnt spridda. De drabbar kvinnor mer än män och fattiga människor mer än välbeställda, i såväl Europa som internationellt. Geografin spelar också roll. Hälsoriskerna för befolkningen i Sydeuropa är främst kopplade till värmerelaterade sjukdomar, effekter av skogsbränder, minskad säkerhet i livsmedelsförsörjningen, torka och så kallad leishmaniasis (en dåligt uppmärksammad virusorsakad sårinfektion), enligt rapporten.

Länderna i norra Europa kan drabbas av ovanstående också, men är snarare mer utsatta för fästingar och vibriobakterier (bakterier som lever i både salt och sött vatten och kan orsaka mag- och tarmsjukdomar).

Rapportförfattarna manar politiska beslutsfattare i Europa att fatta beslut som sänker utsläppen väsentligt snabbare än idag. Det skulle krävas tre gånger snabbare utfasning av växthusgasutsläpp jämfört med dagens takt för att minska farorna till en hanterbar nivå, enligt dem. Det krävs även mer och snabbare åtgärder för att anpassa samhället till ett allt varmare klimat, inte minst när det gäller ”termisk komfort” , alltså bland annat svalare inomhusmiljö vid värmeböljor.

Näringslivet och forskare mest intresserade

Rapporten konstaterar att medan engagemanget inom vetenskap och näringsliv om frågeställningarna kring klimat och hälsa ökat, är det desto lägre inom medierna, politiken och hos allmänheten.

Den sakliga och hovsamma men ändå tydliga kritiken mot politisk passivitet drabbar inte minst den svenska regeringen. Denna har inte bara kraftigt ökat de svenska fossila utsläppen genom medvetna politiska beslut. Den har också dragit ned anslagen till länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för samordnad planering av den helt livsnödvändiga klimatanpassningen. SMB har tidigare rapporterat om detta, se länkar här och här.

Att värmeböljor, torka och ökade infektioner i klimatförändringens spår försämrar folkhälsan är inte så förvånande. Men att ett varmare klimat även stör utövandet av demokrati torde förvåna fler. Enligt organisationen International Institute for Democracy and Electoral Assistance var detta dock ett faktum vid 23 val i 18 länder under 2024.

Både rika och fattiga länder utsatta

Enligt rapporten, som citeras i tidningen The Guardian, påverkades valprocessen negativt av olika slags naturkatastrofer med stark koppling till klimatförändringar i både rika och fattiga länder, bland andra USA, Österrike, Kanada, Indien, Mocambique, Senegal och Filippinerna.

Problemen och störningarna beror bland annat på skogsbränder, översvämningar, orkaner och värmeböljor som hindrar eller försvårar för människor att komma till vallokalerna. Det finns även mer tekniska exempel, där mycket höga temperaturer fått rösträkningsmaskiner att haverera.