Europas tyngsta forskarråd. Majoriteten av världens forskare inom klimatåtgärder. Otaliga mängder klimataktivister. De tyngsta jordsystemsforskarna – däribland Johan Rockström – och nu, idag, FN:s toppskikt. Alla levererar ett gemensamt svar om resurs- och klimatkrisen: Världens ekonomiska system måste förändras i grunden – genom posttillväxt.
Under snart två år har FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter – belgaren Olivier de Schutter – lett arbetet med att utveckla en färdplan som kan ta sig an framtidens utmaningar.
Idag, onsdag, presenterar Schutter en större förrapport till arbetet under Internationella arbetsorganisationens konferens i schweiziska Genéve. Det övergripande budskapet lyder: Ekonomin måste sluta växa. Världen, och i synnerhet rika, ohållbara, länder som Sverige, behöver utgå ifrån posttillväxt för att säkerställa människors välmående, utrota fattigdomen och skapa hållbara samhällen.
Rapportens över hundra sidor är fyllda av problembeskrivningar och sammanhängande politiska förslag. Man behöver inte leta i det finstilta för att förstå att världen befinner sig i ett oroväckande tillstånd, heller inte för att hitta kraftfulla förslag på åtgärder, långt bortom det svenska politiska samtalet.
Hur få utveckling utan ekonomisk tillväxt?
Färdplanen har tagits fram tillsammans med bland annat fackförbund, aktörer från civilsamhället, forskare och FN-organ med utgångspunkt i frågan Hur kan vi bemöta kriser kopplade till fattigdom och ojämlikhet utan att betrakta ekonomisk tillväxt som en nödvändig förutsättning för utveckling?
Detta efter att Schutter understrukit två omständigheter: Å ena sidan att ett fokus på ekonomisk tillväxt inte per automatik leder till förbättrade livsvillkor, utan även kan vara socialt destruktiv, bland annat genom att öka ojämlikheter, försämra arbetsvillkor och höja kostnader. Det är ett faktum att ökad BNP efter en given punkt inte korrelerar med ökat välbefinnande.
Å andra sidan att ökad ekonomisk tillväxt oundvikligen leder till ökad resursanvändning, driver på förlusten av biologisk mångfald och det sjätte massutdöendet samt orsakar mer avfall och föroreningar.
SMB har rapporterat utförligt om posttillväxt
Dessa faktum har Supermiljöbloggen tidigare påvisat och i en längre artikelserie beskrivit vad posttillväxt och det tillhörande begreppet nerväxt är. Den andra delen om varför tillväxt är ohållbart förklarar sambandet mellan ekonomisk expansion, materialanvändning och de fem överskridna planetära gränserna som inte främst har att göra med klimatförändringar. Artikelserien utgör den första stora mediala genomgången av posttillväxt och nerväxt i Sverige. Den ger en utförlig introduktion till bland annat tillväxtens ohållbara följder för både klimatförändringarna och andra miljöfrågor, samt vad posttillväxt och nerväxt innebär.
Posttillväxt är en bred samling av idéer som alla inbegriper att samhället bland annat bör överge ekonomisk tillväxt som övergripande mål och att ekonomin istället ska orienteras runt uppfyllandet av sociala behov inom ekologins gränser. I och med att posttillväxt är ett paraplybegrepp skiljer sig idéerna.
Färdplan beskrivs i sex pelare
I rapporten som FN-rapportör Schutter presenterar har färdplanens aktörer tillsammans identifierat och presentat vad som behöver ske i sex ”pelare:”
Den första pelaren understryker att världen måste “transformera ekonomiska system”. Schutter och hans team menar att det är omöjligt att utrota fattigdom och hålla världen inom de planetära gränserna i ett tillväxt-sökande system, och att världens ekonomiska och finansiella system är uppbyggda i motsats till detta syfte:
Ett posttillväxt-makrofinansiellt system är ett där marknader inte längre fungerar som den dominerande samordningsmekanismen för strategiska sektorer; där offentliga institutioner styr och disciplinerar privat kapital, vägleder kreditallokering mot socialt och ekologiskt nödvändiga aktiviteter och skalar ned skadliga sådana; där tillräcklighet, universell behovstillfredsställelse och demokratisk planering ersätter tillväxtimperativet som den organiserande logiken för ekonomisk politik; och där statens monetära, finanspolitiska och industriella verktyg kombineras på nytt för att trygga försörjning genom avkommodifierad tillhandahållning av grundläggande varor, heter det i rapporten.
Förmögenhetsfördelning och bättre arbetsvillkor
Bland annat föreslås inkomsttak, förmögenhetsskatter och liknande åtgärder riktade mot företagsvinster. Pelare två och tre handlar om att förbättra arbetsvillkor, ett större fokus på omsorgsarbete, demokratiserande av ekonomin genom arbetarägda företag och stärkta fackliga rättigheter, sociala skyddsnät, allmän jobbgaranti, utökad välfärd och universell basinkomst.
Den fjärde pelaren benämns som ‘Ekologisk rättvisa’ och understryker vikten av att rika länder går före i transformationen och drastiskt ökar sitt omställningsstöd till fattiga länder, samt att exploateringen av kritiska resurser för omställningen – vilken i huvudsak är påtvingad av och för rika länder – präglas av demokrati och självbestämmande. Man lägger även fram förslag kopplade till tillräcklighet, bland annat tak för resursanvändning, utsläpp och föroreningar för att begränsa överkonsumtion, rättvis ransonering av lyxprodukter, och motverkandet av planerat åldrande av produkter.
Den femte pelaren påpekar att den internationella världsordningen är ojämlik och vikten av att den förändras fundamentalt. Rapporten anser att detta är avgörande för att utrota fattigdomen. Den sjätte pelaren – kallad ‘demokratisk planering och styrning’ – betonar att ekonomin “åter måste bli en kamp för demokrati” och handlar om att utöka demokratiska principer och demokratins omfång – både politiskt och ekonomiskt.
En banbrytande FN-rapport
Det som idag presenteras i Genéve utgör den kanske mest banbrytande FN-rapporten som har släppts under de senaste decennierna. Den bryter direkt upp med de fundamentala politiska och ekonomiska idéer som den nyliberala ekonomiska utvecklingen har vilat på. Men FN är definitivt inte ensamt om att förespråka posttillväxt.
Liknande publiceringar och utspel ar kommit från den mycket tunga instansen Europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande råd, bland annat i fjol när den förkunnade brådskan i att transformera ekonomin. Även de tyngsta naturvetenskapliga klimatforskarna – däribland svenske Johan Rockström – förordar ekonomiska posttillväxt-ramverk i sina två senaste årliga rapporter om klimatets tillstånd.
Posttillväxtidéer sprids även snabbt bland till exempel aktivister och samhällsvetenskapliga forskare. Exempelvis förespråkar en klar majoritet av forskare inom klimatpolitiska åtgärder posttillväxt och/eller nerväxt. Även många EU-parlamentariker är därtill negativt inställda till ekonomisk tillväxt. Därtill varnade 11 000 forskare världen 2020 i ett upprop för den planetära katastrof som ett fortsatt förlitande på ekonomisk tillväxt innebär. Ett inspel som följdes upp av flera av de största europeiska miljö- och civilsamhällesorganisationerna, som motsatte sig EU:s agenda om så kallad grön tillväxt.
Nytillkomna studier visar även likartade resultat bland befolkningen. SMB har tidigare rapporterat att stödet för radikala gröna samhällsvisioner – däribland nerväxt – är stort och framförallt underskattat. En studie från USA indikerar att låginkomsttagare prioriterar miljön framför ekonomisk tillväxt. I Sverige påvisar en svensk studie liknande resultat bland fackmedlemmar. Andra studier – däribland undertecknads masteruppsats – visar att fackens politiska prioriteringar har större överlapp med posttillväxt- och nerväxt idéer än vad rådande narrativ gör gällande.
Och som SMB tidigare har berättat: En klar majoritet av både britter och amerikaner tycktes positivt inställda till nerväxt – när de förstod vad det är.
”Destruktiv tillväxt inget att prioritera”
I en intervju med The Guardian inför rapportsläppet sade Schutter att politiker måste sluta upp att prioritera “skadlig och destruktiv tillväxt”:
De knappa resurser vi har bör användas för att prioritera de grundläggande behoven hos människor i fattigdom och för att skapa det som är av samhälleligt värde, snarare än att tillgodose de ultrarikas frivola begär.
Schutter har av allt döma ett stort stöd från FN-organisationen i stort. Rapporten backas upp av FN:s generalsekreterare António Guterres, som i februari sade att världens ledare måste frigöra världens ekonomier från sitt gemensamma BNP-beroende för att undvika planetär katastrof.
Den fullständiga färdplanen presenteras i juni, under FN:s råd för mänskliga rättigheters 62:a session.
Läs SMB:s artikelserie om posttillväxt och nerväxt här!
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
