Levande skogar vill vi fortsätta ha!

Skogen vid Öjberget var en skyddsvärd gammelskog där ideella inventerare fann 240 arter varav 24 var rödlistade. Marken ägs av FSC certifierade Bergvik Skog och skogen avverkades av FSC-certifierade Stora Enso.
Foto: Olli Manninen - Skogen vid Öjberget var en skyddsvärd gammelskog där ideella inventerare fann 240 arter varav 24 var rödlistade. Marken ägs av FSC certifierade Bergvik Skog och skogen avverkades av FSC-certifierade Stora Enso.
ojberget-hygge3-1

Foto: Malin Sahlin – Öjberget efter avverkning

Det tolfte svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s serie är Levande Skogar. Skogarna i Sverige bidrar till en rik biologisk mångfald och står för många fantastiska ekosystemtjänster. Dagens avsnitt skrivs av vår gästbloggare Kristina Bäck från föreningen Skydda Skogen.

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

 – Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Vad handlar målet om?

Målet handlar om att skogens naturliga egenskaper ska bevaras. Att skogens ekosystem inte ska förändras eller försämras. Biologisk mångfald ska finnas kvar och arter ska kunna sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden i en grön infrastruktur, det vill säga i nätverk av naturskog. Skogens alla naturtyper och arter ska kunna leva och föröka sig. Hotade växter, fåglar och djur ska kunna återhämta sig och deras livsmiljöer återställas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer ska inte hota skogens biologiska mångfald. Natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och friluftslivet i skogen är viktigt att värna om.

Vad görs nationellt:

Skogsvårdslagen ska förbättras. Skogsvårdslagen har kritiserats i åratal för att vara verkningslös där ”frihet under ansvar” får råda men inte fungerar och istället har gjort att många skyddsvärda skogar har kalavverkats. Regeringen tillsatte i våras en särskild utredare som skulle föreslå förändringar som gör skogsvårdslagen effektivare och tydligare. Men utredaren fick sparken då hon i en offentlig debatt resonerade kring äganderätten.

Skogsbrukets miljöhänsyn ska öka genom målbilder som skogsbolagen har tagit fram tillsammans med Skogsstyrelsen i ”Dialog om miljöhänsyn”. Svenska bolag tar inte tillräckligt med naturhänsyn vid avverkning. Exempelvis att mark körs sönder, naturvärdesträd avverkas och att skyddszoner kring känslig natur är obefintliga eller för tunna. Det finns många exempel på att detta sker även av FSC-certifierade bolag och på FSC-certifierad mark.

Ett nationellt skogsprogram har arbetats fram under 2016. Det sker genom en dialog mellan skogens intressenter för ett mer hållbart samhälle baserat på bioekonomi. Bioekonomins hållbarhet som skogsindustrierna framhåller har dock ifrågasatts av miljörörelsen och forskare, bland annat vad gäller biobränsle och argumentet att det är klimatvänligt att avverka mer skog. Biobränsle bidrar till växthusgaser: både när bränslet eldas upp och när mer skog avverkas för biobränsle. Skogen på det norra halvklotet binder en stor mängd kol i marken och detta kol frigörs när träden huggs ned.

Invasiva främmande arter ska förebyggas och hanteras genom en ny EU-förordning som började gälla 1 januari 2015.

Grön infrastruktur, d.v.s. sammanhängande nätverk av natur ska finnas: Länsstyrelserna ska under 2016 ha tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Även kommuner och näringsliv ska medverka för att målet uppfylls.

Skogsbruk med stora kalhyggen har fragmenterat upp landskapet i öar av småskogar eller dungar av träd som inte är sammanbundna. Något som gör det svårt för många arter att överleva.

Naturvårdsavtal för skogens sociala värden: Under 2016 har de första naturvårdsavtalen slutits där man värnar skogen för sitt upplevelsevärde/sociala värden.

Vad görs i EU och globalt:

År 2010 antog världens länder en strategisk plan för perioden 2011-2020, med 20 delmål fram till år 2020, de så kallade Aichimålen. Planens mål är att rädda den biologiska mångfalden på jorden och därigenom säkra fungerande ekosystem.  Beslutet togs i Nagoya, Japan, inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Enligt Nagoyaavtalet, mål 11, ska minst 17% naturskog i Sverige skyddas till 2020.

Enligt EU:s art- och habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG) ska den biologiska mångfalden säkras genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer.

Uppnås målet Levande skogar?

Nej. ”Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön”. – Naturvårdsverket

Camilla Andersson, Miljöstrateg på Skogsstyrelsen, menar att miljöarbetet går åt rätt håll nu och behöver fortsätta på det viset för att vända den negativa trenden.

 Det är brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, flerskiktade skogar, ostörda fuktiga och våta skogsmiljöer och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer. Det krävs större arealer långsiktigt och bevarade områden av de mest skyddsvärda skogarna för att motverka ytterligare fragmentering av habitaten för många hotade arter.

Hon skriver att även behovet av naturvårdande skötsel är stort och hänvisar till projektet ”Dialog om miljöhänsyn”.

Den ansats som regeringen gör för att stärka arbetet med grön infrastruktur är bra. Den bör även fortsatt vara en central del i arbetet med att bevara biologisk mångfald.

Malin Sahlin, sakkunnig i skog på Naturskyddsföreningen menar att omedelbara och stora insatser krävs för att nå miljömålet Levande skogar.

Med nuvarande skogspolitik och regelverk kommer inte Sverige att kunna nå vare sig de politiskt beslutade miljökvalitetsmålen eller flera internationella åtaganden som rör skog. Även om positiva trender finns, såsom ökad mängd död ved och ökad areal lövrika skogar, är ansvariga myndigheter mycket tydliga med att målet inte kommer att kunna nås. Man ska även ha i minnet att ökningen av dessa indikatorer har skett från en redan mycket låg nivå, så det är långt kvar tills behoven är uppfylla.

Malin Sahlin skriver att det finns många tydliga faktorer som bidrar till att målet inte kan nås: Exempelvis bristen på arealer med gammal skog som inte har påverkats av trakthyggesbruk. Samtidigt fortsätter dessa värdefulla skogsområden att minska till följd av avverkning. Detta leder i sin tur till en ökad fragmentering av skogslandskapet.

Runt 900 skogslevande arter är idag hotade och totalt är drygt 1800 skogslevande arter rödlistade.  Det stora problemet för majoriteten av dessa arter är, enligt ArtDatabanken, framförallt avverkning.

Dagens skogsbruksmetoder fokuserar på kalhyggen med återplantering. Åldersfördelningen i skogen är mycket ojämn och merparten av skogen är ung. Men de arter som berörs är ofta beroende av skogar som får växa naturligt och bli gamla och de har svårt att överleva på kalhyggen och i ungskogar. De har även stora problem att återetablera sig eftersom deras livsmiljöer inte hinner återskapas i modernt brukad skog. I dessa skogar ligger oftast fokus på snabb produktion av virkesråvara, skriver Malin Sahlin.

För att vända den negativa utvecklingen för skogens mångfald krävs såväl ökade anslag för skydd av skog, som en helt ny skogspolitik där skogsbruk bedrivs sig inom ekologiskt hållbara ramar.

Bakgrund:

Statistik om skyddad skog från 2010 visar att mindre än 2 procent av skogsmarken nedanför fjällen är skyddad. Om man räknar in även arealen med fjällnära skog är 6–7 procent skyddad. Inventeringar utförda av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen visar att det finns omkring en miljon hektar oskyddade skyddsvärda skogar i Sverige. Men många naturskogar avverkas nu och forskare har varnat att om 15-20 år kommer ingen naturskog utanför reservaten att finnas kvar, om avverkningarna fortsätter i samma takt som idag.

Skydd av skogsområden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2012. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark ökar nedan gränsen för fjällnära skog. Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är de formella skydd som används för att skydda skogen för att nå miljömålet.

Skogsbrukets frivilliga avsättningar ska öka i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.

Kristina Bäck


Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Miljö online2

Liknande artiklar