WHO:s nya riktlinjer kan rädda miljoner från dålig luft

För första gången på 15 år har Världshälsoorganisationen WHO nu presenterat uppdaterade riktlinjer för luftkvalitet. Miljontals människor dör i onödan varje år och WHO vill med sina riktlinjer inför COP26 lyfta fram ny kunskap om hur bättre luft kan rädda liv och att arbetet för renare luft går hand i hand med arbete för att hejda klimatförändringen.

Luftföroreningar är, tillsammans med klimatförändringarna, ett av de största miljöhoten för människors hälsa. Det menar Världshälsoorganisationen WHO när de nu för första gången på 15 år uppdaterar sina globala riktlinjer för luftkvalitet (AQG).

De föreslagna riktlinjerna rekommenderar nya luftkvalitetsnivåer för att skydda befolkningens hälsa genom att minska halterna av farliga luftföroreningar, varav några också bidrar till klimatförändringar. Ny forskning, däribland en svensk studie, ger tydliga bevis på att luftföroreningar skadar människors hälsa vid ännu lägre koncentrationer än man tidigare förstått.

Bertil Forsberg, professor i miljömedicin med inriktning på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Umeå universitet, säger till Vetenskapsradion att allt fler effekter nu kan kopplas till de här föroreningarna och att effekterna uppstår vid låga nivåer:

Innan trodde man ofta att det fanns en viss halt eller tröskel som måste överskridas för att det skulle bli en ökad risk för olika effekter, men vi ser dem alltså redan vid mycket låga nivåer.

Av den anledningen har WHO justerat nästan alla AQG-nivåer nedåt och varnar för att överskridande av de nya riktlinjerna för luftkvalitet är förenat med betydande hälsorisker. Samtidigt kan det rädda miljontals liv att hålla sig till dem, enligt WHO.

Extremt hälsohot

Hälsoriskerna i samband med de mindre särskilt små inandningsbara luftpartiklarna PM2.5 och PM10 är av särskild relevans för folkhälsan. Både PM2.5 och PM10 kan tränga djupt in i lungorna. PM2.5 kan till och med komma in i blodomloppet, vilket påverkar lungor, hjärta och andra organ. Nästan 80 procent av världens dödsfall relaterade till PM2.5 skulle kunna undvikas om de nuvarande luftföroreningsnivåerna reducerades till dem som föreslås i den uppdaterade riktlinjen, enligt en snabb analys utförd av WHO.

Luftföroreningar brukar ibland kallas “den tysta mördaren” för sin indirekta påverkan på hälsan. Luftföroreningar står för uppskattningsvis sju miljoner för tidiga dödsfall varje år världen och ökar risken för luftvägsinfektioner, hjärtsjukdomar och lungcancer, men även demens och depression och ångest. 

Det är den fjärde ledande riskfaktorn för tidig död världen över, endast överträffad av högt blodtryck, tobaksbruk och dålig kost och kostar världen uppskattningsvis 8 miljarder dollar om dagen. Framför allt andas många in småpartiklar av till exempel sot från förbränning, men också ozon, kvävedioxid, svaveldioxid och kolmonoxid omfattas av de nya riktlinjerna.

Ojämlik exponering

Samtidigt råder stora skillnader i exponering för luftföroreningar mellan världens regioner, vilket WHO:s generaldirektör, Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus var noga med att betona i pressmeddelandet:

Luftföroreningar är ett hot mot hälsan i alla länder, men det drabbar människor i låg- och medelinkomstländer hårdast.

Cirka 95 procent av dödsfallen till följd av luftföroreningar sker i låg- och medelinkomstländer på grund av användning av kol och olja i industrier, men även till följd av hushållens användning av fossila källor vid matlagning. Dessa skillnader ökar dessutom över hela världen, särskilt när låg- och medelinkomstländer upplever ökande luftföroreningar på grund av storskalig urbanisering och ekonomisk utveckling som i stor utsträckning förlitar sig på förbränning av fossila bränslen.

Små barn är särskilt känsliga för luftföroreningar och över 90 procent av världens barn utsätts för nivåer över WHO:s riktlinjer, vilket leder till hundratusentals förtida dödsfall varje år. Att som barn utsättas för luftföroreningar kan innebära minskad lungtillväxt och funktion, luftvägsinfektioner och förvärrad astma. Förra året slog en läkare i London fast att luftföroreningar var en avgörande orsak till att en nioårig flicka med astma dog. Hon blev därmed den första personen i Storbritannien med luftföroreningar inskrivet på sin dödsattest.

Andra sårbara grupper är personer med kroniska tillstånd (såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom och hjärtsjukdom), liksom äldre, barn och gravida kvinnor.

Rejäl omställning kommer krävas

Med de uppdaterade riktlinjerna för luftkvalitet höjs nu kraven på hur länder tacklar den allt sämre luftkvaliteten som följer med klimatförändringar. WHO:s nya riktlinjer rekommenderar luftkvalitetsnivåer för sex föroreningar där kunskapsläget gällande hälsopåverkan ökat mest. WHO menar att åtgärder mot dessa föroreningarna kommer även läget med andra skadliga föroreningar att förbättras.

Dessvärre är det få länder som ens följer WHO:s rådande rekommenderade gränsvärden från 2005 i nationell lag. Nio av tio människor på jorden idag andas förorenad luft och bor i områden där föroreningsnivåerna överskrider riktlinjerna.

Framförallt koncentrerar sig riktlinjerna på utsläpp i trafiken, som enligt WHO är ett stort hot mot människors hälsa. Men som Ekot rapporterade nyligen har Sverige gått i motsatt riktning och tillåter sedan några år högre halter av kolmonoxid och kolväten i bilarnas avgaser, vilket får oerhörda negativa hälsokonsekvenser.

För även i Europa utgör luftföroreningar den största miljörelaterade hälsorisken och ligger bakom fler än 400 000 dödsfall varje år, enligt Europeiska miljöbyrån. Enbart i Sverige uppskattas 7 600 personer dö i förtid varje år.

Ett viktigt verktyg

Även om de inte är juridiskt bindande är WHO:s uppdaterade riktlinjer ett viktig evidensbaserat verktyg för att hjälpa beslutsfattare att vägleda lagstiftning och politik för att minska halter av luftföroreningar, och därigenom sjukdomsbördan. WHO-chefen uppmanade därför alla länder och alla som kämpar för att skydda vår miljö att använda riktlinjerna för att minska lidande och rädda liv.

FN:s miljöprogram Unep betonade nyligen de negativa hälsokonsekvenserna i sin nya luftrapport. Utan politiska ingripanden för att minska utsläppen väntas för tidiga dödsfall till följd av luftföroreningar öka med mer än 50 procent till 2050.

WHO vill med riktlinjerna föra upp hälsan och luften på agendan inför klimatmötet i Glasgow om en månad och visa världen att det går att åtgärda båda med samma insatser. Hans Kluge, WHO:s regionchef för Europa, sammanfattade kanske de uppdaterade riktlinjerna på det enklaste och mest självklara sättet:

Alla på planeten har en fundamental rätt att andas ren luft.