C-studenter: Svensk kärnkraft har fortfarande en viktig roll att fylla i Europa och världen

Svenska Dagbladet publicerar idag ett debattinlägg från C-studenterna med titeln ”Kärnkraften behövs för klimatets skull” i vilken C-studenterna tar ställning för att bevara den svenska kärnkraften. Här på Supermiljöbloggen publicerar vi Centerstudenternas mer utförliga inlägg i ämnet. 

Klimatavtalet i Paris var förmodligen 2010-talets största miljöpolitiska framgång. För första gången sedan Kyoto-protokollet så enades världens länder kring en målsättning att hålla den globala uppvärmningen inom maximalt två grader, helst inom en och en halv grad. Det kommer att krävas långt mer kraftfulla åtgärder och mer ambitiös politik än vad som är fallet idag, för Sverige såväl som för andra länder. Centerstudenters förbundsstyrelse lägger därför fram ett förslag till miljöpolitiskt program till vår förbundsstämma i april. I programmet omvärderas kärnkraften och ses som en viktig del av det svenska och det globala energisystemet. Vi vill här presentera en ny ingång till en hållbar energipolitik, med en förnyad syn på svensk kärnkraft och dess roll i Europa. I den här artikeln vill vi lägga ut texten kring vårt ställningstagande.

Centerstudenter är en del av centerrörelsen. Kampen för miljön ligger i vårt DNA. Att rädda klimatet är den viktigaste politiska gärningarna inte bara för oss i Sverige utan för människors livsvillkor i hela världen. Den viktigaste åtgärden för att nå klimatmålen är att få ner de globala koldioxidutsläppen till en långsiktigt hållbar nivå, helst nära noll.

Sverige har idag en i princip koldioxidfri elproduktion. Att produktionen kan hållas jämn, leveranssäker och koldioxidfri är tack vare de svenska kärnkraftverken. Intermittent elproduktion från sol och vind kan balanseras tack vare vattenkraften och kärnkraften levererar en jämn och stabil elproduktion, natt som dag. Utan kärnkraften möter det svenska energisystemet svåra utmaningar med effektbrist, större risk för störningar i elnätet och ökad elimport från vara grannländer. Med bibehållen kärnkraft ser vi dock att integrationen av det svenska elnätet med resten av Europa kan komma att bli en viktig pusselbit i att lösa klimatutsläppen även utanför Sverige. Sverige har goda förutsättningar för förnybar elproduktion, vi bör nyttja denna potential för att minska utsläppen utanför våra gränser och skapa ett mer hållbart energisystem i Europa.

En säker och stabil energiförsörjning är avgörande för svenska företag och svensk industri. Inte bara tillverkningsindustri utan tjänsteföretag, serverhallar och andra yngre typer av företag är beroende av en säker och billig elförsörjning. Med en pragmatisk syn på kärnkraften i dagens energisystem slipper företag och människor drabbas av politiska kastvindar. Utgångspunkten borde vara att kärnkraften är en viktig tillgång för att hålla elproduktionen stabil, billig och möjlig att exportera. Om kärnkraften är ekonomiskt olönsam kommer den fasas ut även inom ett teknikneutralt system. En snabbavveckling riskerar dock att vara skadlig för både miljön och näringslivet.

I takt med att energiunionen blir verklighet och det europeiska elnätet integreras och byggs ut med överföringskapacitet mellan länder så kommer varje enskilt lands energipolitik att påverka resten av EU mer och mer. En koldioxidfri elexport från länder med överskott på el till de länder som antingen har underskott eller en smutsig elproduktion kommer att kunna ge stora miljövinster. Här borde Sverige spela en central roll i att få ner utsläpp i Europa och världen.

IPCCs femte utvärderingsrapport (AR5) konstaterade att det i ett realistiskt scenario behövs två till tre gånger större elproduktion av kärnkraft till år 2050 bara för at
t kunna stabilisera utsläppen av växthusgaser på en global nivå. När stora länder i Asien och Afrika blir allt rikare och behöver en säker energiförsörjning så behöver det finnas realistiska alternativ till kol, olja och gas som baskraft. Den vattenkraft som nu byggs ut i exempelvis Gula floden och Mekongfloden riskerar att skada unika biotoper och vattenmiljöer liksom att äventyra mattillgången för miljontals människor. Det är exempel på alternativkostnader som sällan hörs i debatten.

Även om förnybara energikällor kommer att spela en viktig roll för framtidens energiförsörjning så måste vi vara realistiska och acceptera att många länder kommer vilja investera i stabil och kapacitetsstark baskraft. Här är kärnkraft att föredra framför kol, olja och gas. Indien och Kina är exempel på stora länder som försöker att minska beroende att skadliga energikällor. Kärnkraft och förnyelsebara energikällor står där inte mot varandra, utan är komplement som alla behövs för ekonomier med stark tillväxt.

Självklart finns det miljömässiga problem med brytning och framställning av uran, torium och andra råvaror till kärnbränsle. Slutförvaringar runtomkring i världen är inte färdigställda, även om den forskning som har gjorts på området visar på goda resultat. Dessa problem bleknar dock i jämförelse med klimatproblemen som kommer från elproduktion med kol, olja och gas.

Avveckling av fungerande kärnkraftsreaktorer har inte bara alternativkostnader i form av el som måste produceras på alternativa sätt. Det kostar i både pengar och miljö att avveckla, montera ner och förvara använda kärnkraftverk. Att avveckla de svenska livsdugliga reaktorerna i förtid är därför inte bara en miljömässig förlust utan ger också ekonomiska konsekvenser.

För oss i en frihetlig och grön rörelse så är det självklart att alla energislag ska bära sina egna kostnader. Precis som att individer som förorenar miljön eller tär på ändliga resurser ska betala för det så ska också energiproducenter göra det. En konsekvent och teknikneutral miljöpolitik behöver acceptera de principerna och inte låta historiska ställningstaganden stå i vägen för detta. Det innebär också att inget energislag ska straffbeskattas av ideologiska skäl. Effektskatten som idag finns på kärnkraft har ingen miljöstyrande effekt. Den gynnar inte heller säkerhet, eller en effektiv elproduktion utan är rent fiskal, ett sätt att få in skattepengar till statskassan. Likt regeringens nya skatt på konstgödsel så hävdas positiva effekter som inte finns, när bevekelsegrunden egentligen är att fylla statens lador.

Det primära målet för energipolitiken måste vara ett fossilfritt energisystem, utan att låta kärnkraften stå i vägen för detta. Miljövänner bör ta till sig av kärnkraftens klimatfördelar och se det svenska energisystemet i ett större perspektiv. Den globala uppvärmningen blir allt värre och vi måste våga vända på alla stenar för att stoppa mänsklighetens utsläpp. När allt fler experter pekar på vikten av kärnkraft som en del i den globala energimixen så har vi som politiker inte råd att ignorera dem.

Alfred Askeljung (C)
Förbundsordförande Centerstudenter

Emma C Wiesner (C) 
Förbundsstyrelseledamot och ordförande Centerstudenters miljöpolitiska arbetsgrupp