(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

David Kihlberg, Naturskyddsföreningen: “Det finns ingen industri på en död planet”

Foto: Naturskyddsföreningen

Nils Hannerz från Innovations och Kemiindustrierna, IKEM, skriver i en replik på mitt inlägg om regeringens otydliga klimatmål att jag fokuserar på fel sak. IKEM vill inte ha tydlighet, utan lägger ansvaret på konsumenterna. Jag menar att vi i stället bör diskutera fördelarna med en ambitiös klimatpolitik och hur industrin kan bidra till att nå klimatmålen.

Låt mig börja med det debatten inledningsvis handlade om, tydligheten i klimatpolitiken. Det förvånar mig att IKEM inte håller med mig där, långsiktighet och tydlighet brukar annars vara uppskattat av industrier som vill ha klara spelregler att förhålla sig till.

Ska Sverige nå sina klimatmål måste industrin vara med på tåget, och kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut i tid. Då duger det inte med klimatmål som ingen vet vad de egentligen innebär. Det bör vi kunna vara överens om, även om vi har olika syn på hur ambitiösa de målen bör vara.

Vidare skriver Nils Hannerz från IKEM att eftersom klimatproblemen är globala innebär risken för koldioxidläckage – det vill säga att förorenande industrier flyttar till länder med svagare regler – att Sverige inte bör höja ambitionerna i klimatpolitiken. Det här är ett vanligt sätt att skapa ett moment 22-tänk för att bevara status quo. Är det verkligen med en svag klimatpolitik svenska företag ska konkurrera internationellt? Hur har den jämförelsevis höga klimatprestandan hos de svenska företag som IKEM lyfter fram uppstått, om inte delvis genom en pådrivande klimatpolitik?

IKEM förutsätter att om Sverige skärper sin klimatpolitik kommer resten av världen ta över produktionen. Det enda rimliga att anta, för den som faktiskt vill nå de internationella klimatmålen, är att fler länder följer efter med utsläppsminskningar.

I december arrangeras det internationella klimattoppmötet i Paris. FN:s klimatpanel IPCC varnar att det är bråttom att minska utsläppen. Precis som Nils Hannerz från IKEM skriver spelar det ingen roll var i världen utsläppen sker. Men det betyder att de behöver minska drastiskt i hela världen, också i Sverige. Och då kan Sveriges främsta konkurrensfördel vara att tidigt ställa om till en riktigt utsläppssnål produktion.

I en värld där utsläppen måste minska snabbt kommer de näringar som snabbast klarar av att dra ner sina utsläpp att klara sig bäst i konkurrensen. I stället för att peka på sämre länder skulle jag önska att IKEM kunde presentera hur de tänker bidra till att Sverige kan ta ledningen i denna nödvändiga omställning. Det kan handla om nya industriprocesser, nya material eller råvaror, förbättrad återanvändning och återvinning eller lösningar som minskar behovet av nya produkter överhuvudtaget.

På samma sätt som energibolagen måste röra sig mot energitjänsteföretag som också erbjuder energieffektiviseringslösningar kanske IKEM skulle ta ledningen mot ett samhälle med minskad resursanvändning? Sådana affärsidéer har all möjlighet att blomstra med en tuff klimatpolitik.

Slutligen skriver Nils Hannerz från IKEM att det inte är produktionen utan konsumtionen som är den egentliga drivkraften bakom utsläpp, och att konsumentmakt därför är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen. Givetvis är det viktigt att konsumenter ställer krav, och Naturskyddsföreningen arbetar sedan flera decennier med konsumentmakt. Men att IKEM därmed frånsäger sig allt ansvar för sina verksamheters klimatpåverkan tyder inte på något vidare stort intresse för att bidra.

Om konsumenterna ska kunna göra aktiva val måste alternativen också finnas tillgängliga. Jag vill se både konsumentmakt och producentansvar, och tror att politiken kan underlätta båda.

Klimatpolitik handlar inte bara om regleringar, förbud och skatter. Det handlar lika mycket om investeringar, upphandling, stöd, forskning och innovation. Klimatskatter kan användas i en grön skatteväxling för att gynna utsläppssnåla verksamheter. Men tydliga mål behövs fortfarande. Och som ett föregångsland kan Sverige påverka också andra länder och bidra till att de globala utsläppen minskar. För det är ju trots allt målet. Kom ihåg att det finns ingen kemikalieindustri på en död planet.

David Kihlberg, klimatsakkunnig Naturskyddsföreningen

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.