(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

David Kihlberg, Naturskyddsföreningen: “Fortsatt otydlighet i klimatpolitiken”

Foto: Naturskyddsföreningen

Jag skrev förra veckan på Naturskyddsföreningens klimatblogg om otydligheten i regeringens klimatpolitik, specifikt målet om 40 procent utsläppsminskning till år 2020. Fredrik Hannerz, sakkunnig på Miljö- och energidepartementet, svarade här på Supermiljöbloggen. Men så mycket tydligare blev det inte.

Fredrik Hannerz skriver:

Riksdagen har, vid behandlingen av den Klimatpolitiska propositionen (2008/2009:162), bedömt att en tredjedel av utsläppsminskningarna kan vara genom flexibla mekanismer inklusive internationella krediter. Regeringens grundläggande princip är att klimatmål ska nås genom inhemska utsläppsminskningar.

Lägg märke till orden ”kan” och ”ska”. Den av riksdagen antagna klimatpropositionen 2008/2009:162 säger att målet kan nås med hjälp av internationella krediter. Alliansregeringen sa att målen ska nås med hjälp av dessa, vilket Socialdemokraterna och Miljöpartiet i opposition var mycket kritiska till, som jag beskrev i mitt blogginlägg. Och Fredrik Hannerz skriver nu mycket riktigt att den nuvarande regeringens princip är att målet ska nås genom inhemska utsläppsminskningar.

Det borde ju betyda att den nuvarande regeringens tolkning av klimatmålet är 40 procents utsläppsminskning i Sverige? Men samtidigt är det inte det enkla svar som Fredrik Hannerz ger. Han menar att regeringen är bunden av riksdagsbeslutet att målet kan nås med internationella krediter. Ett beslut som inte hindrade Socialdemokraterna och Miljöpartiet att i opposition kräva av den tidigare regeringen att tolka det annorlunda. Och i ärlighetens namn står det ju en regering fritt att sätta egna mål, oavsett om det gäller arbetslöshet eller klimatpåverkan.

Klimattoppmötet i Paris i höst kommer få stor betydelse för den globala klimatpolitiken framöver, och huruvida det internationella målet om max två graders uppvärmning är möjligt att nå. Sverige kan spela en viktig roll genom att komma till Paris som ett föregångsland, med mer fokus på en egen ambitiös klimatpolitik snarare än krav på andra länder. Exemplets makt är det starkaste ett litet land som Sverige har att tillgå, och Sverige har generellt sett högt internationellt förtroende. Men då krävs tydlighet kring ambitionerna. Som det ser ut nu kommer Sverige åka till Paris och peka på pågående utredningar som ska presentera en ny klimatpolitik längre fram.

Pågående processer i miljömålsberedningen, energikommissionen och med kontrollstationen hoppas jag leder framåt. Men för att citera miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP) innan hon blev minister: ”Klimatet behöver inte fler utredningar”.

För varje dag som går närmar sig både Parismötet och år 2020. Och målen för svensk klimatpolitik är allt annat än tydliga.

David Kihlberg, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.