För Timbro går äganderätten före lagens krav på miljöhänsyn i skogen
Alla de 97 procent svenskar som inte äger skog är beroende av att skogsägarna följer lagens bestämmelser om miljöhänsyn. Ansvaret ligger hos markägaren och inte de ideella naturvårdare som ofta gör jobbet att inventera avverkningsanmälda skogsskiften. Men tankesmedjan Timbro verkar mena att det är de sistnämnda som gör fel, skriver Lena Tranvik, Rebellmamma för skogen och tidigare enhetschef för SLU Artdatabanken i ett debattinlägg.
DEBATT Skogen betyder mycket för de flesta svenskar, men 97 procent av oss äger ingen skog. Vi är beroende av att skogsägare och skogsindustri tar sitt ansvar och sköter skogen enligt de villkor vi som demokrati har bestämt. Skogsägare liksom alla andra verksamhetsutövare, är skyldiga att följa lagens krav, till exempel gällande miljöhänsyn.
Ungefär hälften av skogen i Sverige är privatägd. Ägarna till denna skog ska enligt lag ha ”tillräcklig kunskap” om hur miljön påverkas, till exempel kännedom om skyddade och hänsynskrävande arter. Talltitan, en vacker liten skogsfågel som sjunger ”tecka täh täh täh” var tidigare allmän i barr- och blandskogar över hela landet. Den är beroende av riklig undervegetation, småträd och buskar, samt klena murkna högstubbar där honan kan hacka ut sitt bohål.
”Ideella krafter gör jobbet åt markägaren”
De senaste 30 åren har talltitan minskat kraftigt genom att skogsbruket har utarmat sådana miljöer. Arten var tidigare karakteristisk för våra barrskogar men håller nu på att försvinna från stora delar av skogslandskapet. Talltitan är en av de arter som i naturvården används som en signal för höga naturvärden.
Johanna Trapp, projektledare på tankesmedjan Timbros miljöinstitut, beskriver i Uppsala Nya Tidning den 22 februari hur skogsägare får sina avverkningsanmälningar överklagade. ”Ofta räcker det med att någon dokumenterar förekomsten av arter … t ex talltita … i en app för att stoppa ett helt skogsbruk”. Det som Trapp glömmer är att ”någon”, ofta ideella naturvårdare, genom att dokumentera arter eller värdefulla naturmiljöer gör det jobb som är markägarens och myndighetens ansvar.
När en avverkning överklagas tillämpar domstolen gällande lagstiftning och i ungefär tre av fyra fall ändras Skogsstyrelsen beslut. Detta visar att avverkningsanmälan i dessa fall varit ofullständig, eller myndighetens tillsyn och kontroll bristfällig. Enligt Naturskyddsföreningen stoppas dock endast en procent av det totala antalet avverkningar.
Alla behöver följa lagstiftningen
Skogsägare är, som Johanna Trapp uttrycker det, ofta ”helt vanliga privatpersoner”. Som skogsägare är de likafullt verksamhetsutövare och behöver förhålla sig till den lagstiftning som gäller. Trapp skriver – i strid med domstolens uppfattning – att berörda ”gjort allting rätt”. Uppenbarligen saknas ändå något i deras avverkningsanmälningar, möjligen information om förekomst av skyddade arter.
Tillgång till information om förekomst av arter är bristfällig och tillhandahålls i begränsad omfattning av myndigheterna. Ideella krafters fynd av arter som rapporteras i Artportalen underlättar att lagen följs. Dessa ideella insatser kan hjälpa skogsägare att följa lagen – eller menar Johanna Trapp att det är bättre att inte veta vilka arter som finns?
Naturvårdare håller ofta med om att privata skogsägare borde få betalt för att avstå från skogsbruk i värdefulla naturskogar. Det krävs då en politik som satsar på naturvård. Vi behöver också ett bättre underlag om förekomst av arter. De ideella insatserna borde välkomnas eftersom skog med knärot, talltita och tretåig hackspett måste värnas.
Johanna Trapp menar att en levande landsbygd förutsätter stärkt äganderätt för skogsägarna. Men äganderätt kan inte innebära en rätt att stå över lagens krav på hänsyn till skyddsvärda arter. Effekten lär annars bli det motsatta, dvs en mindre levande landsbygd. För vem vill bo där skogarna blir allt mer enformiga och utarmade på biologisk mångfald? Levande skogar däremot bidrar till en levande landsbygd!
Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens egna. För att skicka in en debattartikel, mejla kontakt@supermiljobloggen.se och bifoga text, profilbild och din titel.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till