Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Analys Debatt

    Fem framtidsinriktade förhållningssätt för valrörelsen

    Foto: Mattias Goldmann

    Stärkta samarbeten, väljarfokus och respekt för tidsperspektiven. Mattias Goldmann presenterar fem förhoppningar om hur de politiska partierna borde ta sig an klimatkrisen inför valet 2022.

    En permanent valrörelse. Så har denna mandatperiod sett ut, och särskilt de senaste månaderna har allt analyserats utifrån ett valframgångsperspektiv. Men ännu har valrörelsen inte börjat, och visa av den senaste tidens felsteg bör politiken kunna enas om fem framtidsinriktade förhållningssätt för valrörelsen och den kommande mandatperioden:

    1. Utgå ifrån väljarnas prioriteringar

    I undersökning efter undersökning finns klimatfrågan med i den absoluta toppen av vad väljarna ser som viktigast. Medan andra frågor (brottslighet, invandring, sjukvård, skola, försvar med mera) stiger och dalar, är klimatfrågan stabil. I Tyskland, där klimatfrågan efter fruktansvärda översvämningar har ännu högre prioritet hos väljarna, svarade partierna upp mot detta och presenterade konkreta förslag som väljarna kunde jämföra.

    I Sverige ser vi hur de större partierna till stora delar outsourcat klimatfrågan till sina respektive mindre, möjliga konstellationspartners – inte många väljare skulle vara kapabla att beskriva särskilt mycket socialdemokratisk eller moderat klimatpolitik. Inför den egentliga valrörelsen ser vi fram emot en skärpning. 

    2. Se väljarna som mer än plånboksmaximerare

    Inför förra valet sammanställde Politologerna forskning kring i vad mån vi röstar med plånboken och kom fram till att ”Samhällsekonomin spelar en betydande roll medan privatekonomin, den så kallade plånboksröstningen, är obefintlig.” Ändå upplever vi alla hur vi reduceras till vandrande plånböcker när valet närmare sig.

    Socialdemokraterna skickar pengar till alla som drabbats av högre elpriser, Vänsterpartiet vill kapa kablarna till omvärlden för att sänka elpriset medan M-SD-KD-budgeten som bekant innebär sänkt pris på bensin och diesel – dock inte tillräckligt för KD som vill minska andelen förnybart till nästan samma låga nivå som SD för att därmed sänka priset vid pump. Gemensamt för alla förslagen är att de gynnar väljarnas plånbok på kort sikt, skickar ut helt felaktiga signaler om hur man bör bete sig, försvårar uppfyllandet av Sveriges, EU:s och världens klimatmål – och reducerar oss alla till plånboksmaxare.

    3. Respektera tidsperspektiven

    Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill bygga nya kärnkraftverk, dessutom av en helt ny typ, som svar både på de just nu mycket höga elpriserna och på hur 2030-målet för klimatet ska nås. Miljöpartiet lyfter fram höghastighetståget mellan Sveriges tre största stöder som en viktig del i hur transportsektorns klimatpåverkan ska nås.

    Det är i båda fallen en bristfällig respekt för tidsperspektiven: i vår del av världen ser vi att nya reaktorer i full skala tar en bra bit över ett årtionde att lösa, och om nya snabbtåg invigs kring 2045 så har de förstås ingen bäring på transportsektorns klimatmål som är för år 2030 (utom om man räknar in de enorma mängderna stål och betong; då gör projektet det avsevärt svårare att nå målet).  I valrörelsen behöver vi förslag som svarar upp mot både våra förväntningar på lösningar inom rimlig närtid, och klimatets behov av att utsläppsminskningarna sätter fart nu.

    4. Hedra ingångna överenskommelser – och visa hur de ska uppnås

    Bland det absolut finaste i svensk politik i modern tid är hur sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) när det verkligen gällde skärpte sig och enades om Sveriges klimatmål. År 2030 ska transportsektorn ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med år 2010 och år 2045 ska Sverige nå nettonoll.

    Också i den senaste tidens politiska tumult, då bland annat energiöverenskommelsen rivits upp, har alla partier hållit fast vid stödet till klimatpolitiska ramverket. För näringslivets, kommunernas och medborgarnas trygghet är det oerhört angeläget att enigheten överlever valrörelsen – och att alla sju partier vart och ett för sig visar hur de tänker sig att målen ska nås.  

    5. Stäng inte dörrar i onödan

    Efter förra valet tog det 134 dagar innan Sverige åter hade en regering, mycket beroende på alla kategoriska uttalanden i valrörelsen. Ur hållbarhetsperspektiv vore det värdefullt om dörren mot högerextremism kunde hållas stängd, medan andra lösningar som ger Sverige den handlingskraftiga politik vi så väl behöver inte bör uteslutas på förhand.

    Här kan just klimatfrågan vara en god grund att utgå ifrån: Ingen annan fråga har samma breda stöd både bland befolkningen och i riksdagen, där klimatramverket antogs med siffrorna 299-50. Det är också det område där politiken är mest enig om att Sverige ska vara ett föredöme för omvärlden; en god grund att bygga på när en vision om ett bättre framtida Sverige ska skrivas fram i nästa mandatperiods regeringsförklaring.

    Mattias Goldmann, klimatdebattör och författare till Klimatsynda!


    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.