Med en hel drös nya lagar och förordningar på gång från EU, och hela fyra pågående nationella skogsutredningar kommer skogsfrågan garanterat vara i fokus ett bra tag än. Det skriver SMB:s Leif Öster i sin krönika, och konstaterar att regeringen inte gjort det lätt för sig – precis som dagens skogsbruk med avverkningar mitt under häckning gjort det väldigt mycket svårare för våra vilda fåglar.
Nu när EU-valet är över, fortsätter säkert debatten om skogarna. EU har redan fattat en rad beslut som påverkar skogsbruket – och fler beslut finns i pipeline. Här hemma pågår tre olika skogsutredningar och strax innan EU-valet startade regeringen en fjärde (!) utredning. Nu ska även artskyddet ses över. Regeringen valde dock i sin pressinformation att inte nämna ordet fåglar, vilket fick LRF gå i taket som skriver att ”eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas”. LRF fick i detta omedelbart stöd av SD.
Det här med fåglar och skogsbruk är intressant. I princip är alla vilda fåglar fridlysta och skyddas av både svensk lagstiftning och av EU:s fågeldirektiv (2009/147/EC), unionens första regelrätta naturlagstiftning. Inte enkelt för skogsbruket att hantera. Och inte lätt för regeringar att ändra på. 2022 försökte den dåvarande regeringen lätta på skyddet för fåglar på individnivå men beslutet blev mycket svårtolkat .
Fåglarna försvann när TV ville filma
På den tiden som skogsbruk bara bedrevs vintertid var det här med fåglar en ickefråga. Men nu med skogsbruk året om sägs det att över en miljon fåglar årligen drabbas av svenskt skogsbruk. Och just fåglar verkar vara något som engagerar allmänheten och väljarkåren. Så häromåret ringde en stor TV-kanal till mig och ville montera små kameror på träd som skulle fällas.
Tanken var att filma ägg och ungar som mosas när träden avverkades. Detta trots att alla fåglar är fridlysta och inte får störas. Flera andra länder har förbud mot skogsbruk under häckningstid. TV-kanalen ville skapa debatt om det rimliga i att avverka under den mest intensiva häckningsperioden. Och man ville lyfta skogsägarnas ansvar i detta.
Det blev inget reportage eftersom fågelföräldrarna flyttar om en kameraman kommer kättrande i trädet. Och utan dramatiska bilder minskade nyhetsvärdet. Men flera intressanta frågor kvarstår. Här finns frågor om skogsägarnas kunskap. Och om alla fågelarter ska ha samma skydd. Men också hur det kommer sig att vi har ett skogsbruk som i princip varje dag riskerar att bryta mot lagen. Mycket motsägelsefullt är det, dessutom, att en del av dessa fridlysta fåglar samtidigt tidvis är jaktbart vilt.
Fyra skogsutredningar samtidigt.
Nu ska frågor om artskydd, skogsägarnas ansvar och framtida skogsbruk utredas grundligt. Inte mindre än fyra olika skogsutredningar kommer att avrapporteras innan årsskiftet.
Först ut är Svenska kyrkans skogsutredning som den 25 september ska lämna sin slutrapport. Den följs med stort intresse, eftersom just denna utredning är initierad av en stor markägare och inte av regeringen. Utredningen leds av den erfarne förre generaldirektören på Skogsstyrelsen och landshövdingen Göran Enander. Han ska försöka svara på vad som utgör ett kyrkligt hållbart skogsbruk. Och hur når man dit? Kyrkan är landets femte största markägare och de 13 stiften ansvarar för 469 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar jordbruksmark.
Näst på tur är den nya Miljömålsberedningen som under ledning av rutinerade Lars Tysklind ska avge en särskild rapport om skog. Den 2 december ska man ” föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald, samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF)”.
Det är inget enkelt uppdrag. Men Tysklind är rutinerad och ledde åren 2020-21 framgångsrikt det stora arbetet med den relevanta och läsvärda Artskyddsutredningen SOU 2021:51. Bland annat Kungliga Vetenskapsakademin konstaterade att ”detta är en gedigen och seriöst genomförd utredning och stödjer flertalet av de förslag som läggs fram”.
Pinsam hantering från regeringens sida
Men regeringens agerande efter remissomgången blev rent pinsamt. Istället för att respektfullt ta del av Tysklinds många vettiga förslag startar man nu istället en ny artskyddsutredning. Troligen kommer en internutredare föreslå att både skärpa artskydet för utsatta arter och mildra för andra mera vanliga. Ingen enkel uppgift förstås. Utredningen ska presentera sitt förslag den 31 december 2024.
Lite kul är sista stycket i pressmeddelandet om att: ”Regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till”. Jaha, allt annat vore väl orimligt. För det är väl endast inskränkningar i den lagliga markanvändningen som kan ersättas?
Den fjärde utredningen är den ”nya skogsutredningen” som ska utreda skogsbruket till 31 augusti 2025. Redan den 31 december 2024 ska man komma med ett delbetänkande. I en stor ATL-intervju kommenterar utredaren Göran Örlander dagens skogspolitik som bygger på ”frihet under ansvar”. Han menar att ”Skogspolitiken ska bygga på att man lägger mycket ansvar på skogsägaren. Då måste regelverk och hela politiken vara inriktad på det”. Ja. Det låter klokt att reda ut vilket ansvar vi skogsägare egentligen har. Helt klart är att det finns ett uttalat kunskapskrav på skogsägarna i 1993 års skogspolitiska beslut som gäller än idag.
Direktiven mer som en instruktion för önskat resultat
När man läser direktiven till de statliga utredningarna, känns dessa mer som en instruktion för vad utredningen ska komma fram till – i stället för att öppna upp och med nyfikenhet ta in nya rön från vetenskap och forskning. Både stat, näring och utredare måste hela tiden även snegla på vad som händer i Bryssel. Och det kommer kräva experthjälp.
Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat kritiserar därför 15 branschorganisationer regeringens nedskärningar inom Naturvårdsverket. Kritiken framförs i form av ett öppet brev. Bakgrunden till brevet är att mängder av beslut i Bryssel nu innebär behov av expertrådgivning till berörda företag. Det har ofta varit Naturvårdsverket som fått rollen som rådgivare. Så hur är läget i Bryssel så här veckan efter EU-valet?
I brevet nämner företagen bland annat den kommande förpackningsförordningen som bland annat ska förebygga och minska förpackningsavfall och öka återanvändning. Här finns även krav på retursystem och minskad mängd av onödiga förpackningar. Man vill även ha hjälp och stöd kring införandet av luftvårdsplaner och det revideradeindustriutsläppsdirektivet samt genomförande av utsläppshandelsdirektivet.
Beslutad är redan LULUCF, den förordning som reglerar utsläpp och upptag från olika typer av markanvändning och sätter bindande mål för hur mycket koldioxid som ska bindas i EU:s skogar till 2030. Sverige måste till år 2030 öka den årliga nettoinbindningen av koldioxid i landskapet (i första hand skogen) och skogsprodukter från idag kring 40 till i storleksordningen 48-49 miljoner ton. https://www.atl.nu/eu-tvingar-inte-sverige-att-minska-avverkningarna
Från och med 1 januari 2025 gäller även avskogningsförordningen: Den ersätter den tidigare timmerförordningen och innebär att det blir förbjudet att importera vissa råvaror, som trä till EU, om inte vissa miljökrav är uppfyllda.
Även taxonomin är beslutad och gäller och omfattar bland annat skogsbruket. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet.
Ännu mer lagar på gång från Bryssel
Annat som redan är beslutat är den nyligen antagna ekodesignförordningen.
Men ännu mer väntar från Bryssel. Närmast på tur står en inplanerad omröstning den 17 juni av medlemsstaternas miljöministrar rörande Förordningen om restaurering av natur. Det handlar här om att restaurera minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030. Syftet är att minska förlusten av biologisk mångfald och säkerställa friska ekosystem.
EU vill även ha ett regelverk för Certifiering av kolkrediter: Man tänker sig ett frivilligt certifieringsramverk för åtgärder som binder koldioxid. Tanken är här att mängden koldioxidinlagring kan kvantifieras samt att inlagringen inte orsakar betydande skada för andra miljömål, som den biologiska mångfalden.
Bland mycket annat finns även ett planerat och kommande direktiv om hur miljöpåståenden får kommuniceras (Green Claims).
Ja. Sammantaget kan man nog säga att hela havet stormar kring den svenska skogen. Bra då att inte träden vet om det utan växer som bäst just nu. Varje dag kommer det till ungefär en miljon nya kubikmeter virke! Det är väl då rimligt att en del av våra fina skogar skyddas, och att de som får brukas, vilket är merparten, brukas med tydliga och begripliga regler.
Faktaruta:
Enligt 4 § artskyddsförordningen är det förbjudet att:
- 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar,
- 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon,
- 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och
- 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att
- a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller
- b) återupprätta populationen till den nivån.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
