Den svenska skogsnäringen påpekar ständigt hur oerhört stor klimatnytta den står för. Men det är ett påstående som inte stämmer riktigt, skriver SMB:s Leif Öster som läst en färsk rapport om skogsnäringens klimatnytta. Det är för mycket ”slit- och släng” och lågt förädlingsvärde hos många av dagens skogsprodukter, påpekar Öster i sin krönika.
KRÖNIKA Sommarens intressantaste skogsrapport är skriven av professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid namn Skogens klimatnytta 2.0 och utgiven på Lunds universitet. Markku Rummukainen menar att skogsnäringen ofta framställer sin samlade klimatnytta lite väl frikostigt, inklusive substitutionsnyttan. Att olika aktörer utgår från olika antaganden och systemgränser när skogens klimatnytta diskuteras, gör att resultat och slutsatser behöver jämföras med omsorg.
SCA skriver å sin sida i sin senaste årsredovisning att man vill få fram en ISO-standard 2025 som beskriver den totala klimatnyttan för ett skogsbolag. Det låter väl klokt, men istället för att be en fristående grupp klimatforskare att fram standarden, har man bett näringens eget forskningsinstitut Skogforsk ge ut en rapport.
En trasig wellpapplåda på min gårdsplan väcker dock många frågor.
Wellpapp tveksamt för ömtåligt gods – kräver plast
– Wellpapp kommer snart bli lika omodernt som tidningspapper, säger lastbilschauffören som just levererat ett mosat paket i wellpapp, till mig. Trots upplysningar om ömtåligt innehåll, var paketet rejäl tilltufsat. Men hela lådan fylld med bubbelplast, plastkulor och frigolit, så innehållet var ändå helt. Chauffören som kört ut paket menade att wellpapp måste vara världens sämsta material för ömtåligt gods. Hon berättade att hälften av landets varutransporter nu är luft, ofta för att wellpapp fungerar så dåligt att man måste ha extra stora lådor fyllda med plastmaterial. Särskilt svårt blir det om lådan riskeras att utsättas för fukt och regn.
En bra sak med wellpapp är att materialet kan återvinnas, upp till tio gånger säger en del. Om det nu inte vore för att de ofta, som min låda, är fullklistrade med platstejp och annat. Annat felsorteras till brännbart. Just kombinationen klimatsmarta pappersförpackningar som kräver fossilt plast för att fungera är intressant. Hur beräknar man klimatnyttan på produkter som är så svåra att återvinna att de ofta bränns istället?
Skogsindustrin är en slit- och slängnäring
Trä i byggnader ersätter däremot nästan alltid sämre fossilbaserat material och användningen av sådant trä bör därför stimumleras och öka. Gärna med högre virkeskvalité än idag. Men onödiga pappersprodukter som kräver råvara, energi och kemi för att tillverkas, kan rimligen inte ses som någon sorts bidrag till ett bättre klimat. Dessa blir symbolen för en näring med fallande förädlingsgrad, inriktad på bulkvolym, istället för kvalité. Eller som någon sa – en slit-och slängskogsnäring. Och hur ska näringen redovisa klimatnyttan med helt onödiga skogsprodukter som överhuvudtaget inte undantränger några fossila produkter?
Men även gällande sågade trävarors klimatnytta gäller det att ha ordning på siffrorna. Europa producerar cirka 100 miljoner kubikmeter sågat virke per år. Ca 25 miljoner av detta går till pallvirke, som har en livstid på 3-5 år, innan det eldas upp eller slängs på tippen. Hur lång eller kort livslängden är för en IKEA-hylla i trä varierar säkert.
Efterkalkyler på klimatnyttan vore intressant
Seriösa företag arbetar ofta med efterkalkyler för att kunna förutse framtiden. En efterkalkyl upprättas när alla data är kända och denna kalkyl görs för en period som redan har varit. Så det vore intressant om några forskare gjorde en seriös efterkalkyl av klimatnyttan av tryck- och tidningspapper de senaste tio åren. För nu visar det ju sig att smarta mobiltelefoner de senaste tio åren har substituerat miljontals ton fin vedråvara, minskat skogsindustrins fossila transporter, dyr energi och kemi.
I SCA:s senaste årsredovisning har man slutat använda begreppet ”Substitutionseffekt” och istället skriver man om bolagets klimatnytta på 77 (!) ställen. Som aktieägare vill man istället kanske få mer information om vinster och orosmoment kring dagens skogsbruk.
Kanske ett kapitel om hur dåliga planteringar och eftersatt skogsvård påverkar skogens framtida klimatnytta. I en ny rapport från just Skogforsk, redovisas att massor av skogsplantor som skulle ta funnits planterade saknas.
Det är inte bra, utan faktiskt upprörande.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
