Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

COP19 SPECIAL: Olivia Linander, Fossil Free Sweden: Warszawa kryllar av kol-lobbyister

Årets klimattoppmöte, COP19, är inte vilket klimattoppmöte som helst. Det är kolindustrins klimattoppmöte. Värdlandet Polen har bjudit in världens största klimatbovar att sätta agendan på världens viktigaste klimatsammankomst.

Polen är kända för att sakna ambitioner i klimatfrågan. I flera år har landet blockerat EUs försök att höja sina klimatmål till 30% utsläppsminskningar till år 2020. Det kan därför tyckas märkligt att FNs globala klimatförhandlingar nu sker i just Polen. De var helt enkelt det enda östeuropeiska land som hade viljan och ekonomin att hålla i det.

FN ställer dock inga krav på varifrån pengarna kommer. Huvudsponsorer av årets arrangemang är flera stora kol- och oljebolag. Kanske var det därför Polen bestämde sig för att släppa in ovanligt många företagslobbyister på den idrottsarena där konferenscentret byggts upp – och rekordfå miljöorganisationer.

När väl värdlandet har bestämts, är det detta land som styr förhandlingarna. De sitter med ordförandeklubban, med uppgiften att moderera och hålla tempot i förhandlingarna. De bestämmer vilka som får ackreditering att komma in i konferenscentret. De avgör vad som får ske därinne, och vilka som utvisas ur centret. Av denna anledning är det mycket oroande att ett bakåtsträvande land som Polen tillåts vara värd för COP19, ett möte där vi är i stort behov av stora och snabba framsteg.

Det står även Polen fritt att arrangera en stor kolkonferens i samband med klimatförhandlingarna. På denna konferens kommer kolindustrin att presentera och lobba sina egna lösningar på klimatkrisen, något de rubricerar som “Clean coal”. Alltmedan människor i olika delar av världen drabbas hårt av klimatförändringar, kryllar alltså Warszawa av kol-lobbyister.

Trots alla dessa tydliga signaler om att årets COP riskerar att inte leda någon vart, är det kanske ändå möjligt att hålla hoppet uppe – tills du läser om det blogginlägg som lagts upp på COP19s officiella hemsida (som sköts av värdlandet). Här beskriver de vilka möjligheter de smältande isarna i Arktis utgör: “We may also build new drilling platforms and retrieve natural resources hidden below the sea bed. Chasing the pirates, terrorists and ecologists that will come to hang around…”

Om vi ska lyckas hålla oss under en 2-gradig global medeltemperaturhöjning krävs att klimatförhandlare och makthavare börjar peka med hela handen. När IPCC släppte sin senaste rapport i september, inkluderades det nya konceptet “kolbudget”: Vill vi hålla oss under 2 grader finns det naturligtvis en gräns vi bör hålla oss under vad gäller globala växthusgasutsläpp. Enligt uträkningar har vi råd att släppa ut ytterligare cirka 500 gigaton koldioxid innan vi passerat den gränsen.

Eftersom fossilindustrin redan sitter på funna kol-, olje- och gastillgångar vars utvinning och förbränning skulle orsaka utsläpp av 2795 gigaton koldioxid, mer än fem gånger så mycket än kolbudgeten, måste vi lämna stora fossila tillgångar under jord om vi vill undgå klimathotet. Som sagt, dags att börja peka med hela handen.

Kolindustrins hela affärsidé, att tjäna pengar på att utvinna och förbränna kol, riskerar att sänka oss alla. Med deras intressen djupt invävda i den politiska processen, och med falska lösningar såsom “clean coal” på agendan, kommer inga beslut fattas om att lämna kolet och oljan under marken.

Tyvärr är denna acceptans av fossilindustrin på intet sätt unikt för FNs klimatförhandlingar. Kol-, olje- och fossilgasbolagen betraktas idag av gemene man som vilka företag som helst. Vapenindustrin och tobaksindustrin är två industrier som inte längre har denna sociala acceptans, utan som av många betraktas som omoraliska. De orsakar lidande och död, punkt. En gång i tiden var dessa industrier “okej”, men så väcktes en debatt och på det viset suddades “okej”-stämpeln bort.

Världen börjar sakta vakna upp till det faktum att även kol, olja och fossilgas är dödliga vapen – nu riktade mot planetens atmosfär och vår framtid. Det är dags att väcka den där debatten nu. Tillsammans måste vi se till att vi människor och våra intressen sätts framför fossilbolagens, att okej-stämpeln rycks bort från deras verksamhet och att de inte längre får smyga sig in i vår lokala och nationella politik och ekonomi. Det kan handla om att ett oljebolag sponsrar ett event på din högskola, eller att din kommun placerar donerade pengar i en fond fylld med smutsiga kolbolag. Eller att AP-fonderna inte utesluter fossilbolag i sin investeringspolicy.

Börja på din kommun eller högskola, så arbetar vi oss tillsammans uppåt mot nationell och global klimatpolitik. Det är dags att börja ifrågasätta, och det gör vi bäst tillsammans.

Olivia Linander,
Svensk samordnare för kampanjen Fossil Free, 350.org
Årets miljöhjälte 2013

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra