(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Skydda hela Karatj-Råvvåive

Foto: Marcus Westberg

De vetenskapliga bevisen är tydliga – att skydda de sista kvarvarande gamla skogarna är vårt bästa verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Bevarade av friska skogar sänker mängden växthusgas i atmosfären. Skyddet av en mer eller mindre orörd gammelskog som Karatj-Råvvåive, som dessutom utgör en del av Europas få kvarvarande intakta skogslandskap, är av stor betydelse för oss alla, skriver Lina Burnelius från nätverket Skydda Skogen.

Vid nuvarande utsläppsnivåer kommer vår återstående koldioxidbudget att vara borta inom ett knappt decennium – om vi ska ha 67 procents chans att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader, vill säga.

Varje enskilt politiskt beslut som vi tar under denna korta ödesperiod räknas. Utmaningen vi står inför handlar om att respektera även nästa generations mänskliga rättigheter och således börja genomföra vetenskapligt evidensbaserad politik som gör det möjligt för alla att tillgodose sina behov – inom planetens gränser.

Vi måste se till att ingen lider brist på livets väsentligheter samtidigt som vi säkerställer att vi kollektivt slutar att övertrassera vår enda planets planetära gränser. Vårt förhållande till landanvändning representerar både utmaningarna – och lösningarna – på samma dilemman.

Vi måste som bekant sluta släppa ut växthusgaser, men avgörande är även vår förmåga att sänka de redan för höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, medan vi samtidigt snarast bromsar förlusten av biologisk mångfald på jorden. Naturligtvis kommer beslut som skulle leda till det motsatta, som att tillåta ytterligare fragmentering av ett utan Europas få sista intakta gammelskogslandskap, få förödande konsekvenser.

Enligt plan skulle hela Karatj-Råvvåive skogsområde ges ett långsiktigt formellt skydd, men nu vacklar svenska myndigheter.

Och innan ni i ansvarsposition svarar mig med lögner om ”hållbar avverkning” eller vikten av snabbväxande bestånd: Nej, varken uppfinningar som eventuellt kan vara redo i framtiden, eller snabbväxande trädplantager eller klimatkompensation i någon form, kommer att fungera som en verkligt funktionell pusselbit i vårt livsnödvändiga klimatanpassningspussel. Att skydda hälsosam skog och all dess biologiska mångfald kommer dock alltid att fungera. 

I Karatj-Råvvåive-skogen har över 1500 individuella fynd gjorts av 85 olika rödlistade arter. Dessutom är skogen av ovärderlig betydelse för Tuorpon sameby, gammelskogarna är viktiga renbetesmarker. Idag förlorar urfolk långsamt sin kultur medan de bokstavligen riskerar sina liv för att skydda det som håller oss alla säkra; hälsosam natur och rik biologisk mångfald. Om vi vill uppnå bättre miljöförvaltning ska samernas rätt till ”på förväg och informerat och givet samtycke” (FPIC) alltid gälla. 

Dessutom visar en nyligen publicerad vetenskaplig artikel att trots att virkesproduktionen ökade upp till en skogsålder på 70-100 år, vilket är tiden när skogar normalt avverkas, hittades de högsta nivåerna av de flesta andra ekosystemtjänster i skogar som är äldre än 120 år. Skogar äldre än 120 år levererar mer av olika ekosystemtjänster samtidigt, än vad yngre skogar klarar.

Studien baseras på data från riksskogstaxeringen och stödjer tidigare studier. Därför är blandade skogar och skogar som får bli äldre än 100 år av yttersta vikt om vill att skogar ska levererar andra ekosystemtjänster än virke. Dessa tjänster är bland många andra: bär och svampar, rent vatten, rekreationsplatser, skogsbrandsbarriärer och död ved för att stoppa den pågående förlusten av biologisk mångfald. Genom att bevara dessa värdefulla områden skyddas både biologisk mångfald och koldioxidinlagringen i träden och framför allt – på denna latitud – kolet som är lagrat i marken.

Christian Rimpi, förvaltare på Jokkmokks Allmänning, Herman Sundqvist, generaldirektör vid Skogsstyrelsen, Carina Olofsson Boström, vid Skogsstyrelsen i Norrbotten, Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten och Per-Anders Jonsson, länsstyrelsen i Norrbotten – Karatj-Råvvåives skog, kollager, renbetesmarker och biologisk mångfald är fortfarande intakta. Det är ert ansvar, och bara ert, att se till att det förblir så. Snälla bevara kolet där det hör hemma, i marken.

Att vackla från planen och istället skapa så kallade ekoparker i en skog med så höga bevarandevärden, är inget annat än greenwashing och ytterligare ett kryphål för skogsindustrin att fortsätta att avverka gamla skogar.

Och nej! De kommer inte utföras “hållbart skogsbruk” i området. Kalavverkning av skog med efterföljande återplantering av träd, är inte hållbart skogsbruk. Nej! Naturen behöver inte heller att vi “skapar biologisk mångfald”. Nej! Vi behöver inte engångsprodukter eller biodrivmedel. Vi behöver klimaträttvisa och respekt för mänskliga rättigheter!

Dagens omvandling från naturlig skog till plantager släpper ut växthusgaser, inte tvärtom. Vi behöver att ni säkerställer att inget skogsbolag expanderar in i ett av Europas sista kvarvarande skogslandskap.

Lina Burnelius, klimat- och landanvändningsexpert samt styrelseledamot för Skydda Skogen

Foto: Jana Eriksson

Organisationen Skydda Skogen motsätter sig starkt dessa planer och inleder nu en internationell kampanj för att öka medvetenheten om hotet mot skogen. Organisationen har gjort en film och uppmanar alla att underteckna denna namninsamling som kommer att skickas till myndigheterna innan deras utredning av ekoparken är klar i höst.


Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.